2004-01-07
Det är inte mycket som återstår av socialdemokraternas alla vallöften som basunerades ut i förra valrörelsen. Det senaste sveket är den utlovade vårdgarantin som, med socialministern i spetsen, nu dras tillbaka. Följden blir att man nekar patienten vård i rätt tid i sitt eget landsting och hänvisar i stället till valfriheten att stå i andra landstings köer. Detta är den senaste varianten av socialdemokratisk vårdgaranti. Var finns omtanken om den enskilde patienten, frågar vi oss.
Fast egentligen är det kanske inte så konstigt. Under åtta års tid avvisade socialdemokraterna i riksdagen ständigt allt tal om en fortsatt vårdgaranti som påbörjades under den borgerliga regeringstiden. Då kan man väl förmoda att kovändningen inför valet 2002 inte var något genomtänkt beslut utan skall mer tillskrivas valfläskets konto.
Statsministern och socialministern upptäckte sannolikt att den socialdemokratiska "ickepolitiken" var oförmögen att leverera det människor efterfrågade. Därför lanserades över en natt en socialdemokratisk variant av vårdgaranti.
En vårdgaranti som mer liknade Kejsarens nya kläder än en vårdgaranti som verkligen skulle komma tillrätta med vårdköerna. I klartext:
Socialdemokraterna har aldrig haft, eller velat satsa, de ekonomiska resurser som krävs för, att genomföra en verklig vårdgaranti som fungerar för den enskilde patienten.
De fyra borgerliga partierna kräver gemensamt att en nationell vårdgaranti införes 2004 som ges ett statligt ekonomiskt resurstillskott till sjukvårdshuvudmännen. Grundläggande för medborgarnas tillit till hälso och sjukvården är dess förmåga att kunna erbjuda god kvalitet och hög tillgänglighet.
Vi beräknar kostnaden för denna borgerliga vårdgaranti till 3 500 miljoner kronor. Denna resurs vill vi tillföra landstingen.
För Jönköpings läns landsting innebär detta cirka 130 miljoner kronor extra vilket motsvarar 360 sjukskötersketjänster.
Att utarbeta ett mångfaldsprogram och erbjuda alternativa driftsformer i det egna landstinget stimulerar också till att korta vårdköerna.
I Jönköpings läns landsting har socialdemokraterna motsatt sig ett mångfaldsprogram och vi har mycket lite av dessa alternativ. Det finns överhuvudtaget inte någon verklig ambition, mer än möjligen i ord, från socialdemokraterna att låta mångfalden blomma. De vill hellre på planekonomiskt maner med stöd av länskommunisterna bestämma över var och hur länsborna skall få tillgång till sin sjukvård.
Vi anser det angeläget att skapa ett förtroende hos medborgarna om att man verkligen får vård i tid när man behöver den.
En solidarisk finansiering av sjukvården förutsätter också att vården är tillgänglig när den behövs. Viktigt för trovärdigheten är att man inte tvingas gå vid sidan och betala en gång till. Vårdköer är en effekt av dålig planering och medför resursslöseri.
Patientmakten ökar genom konkurrensen mellan olika vårdgivare. Landstinget skall ge medborgarna information om var vård ges med kort väntetid och hjälpa människor som vill byta vårdgivare för att få kvalitetsvård i rätt tid.
Med en socialdemokratisk regering som tycks vara helt oförmögen att åstadkomma nödvändig tillväxt i landet blir det allt mindre skatteintäkter som kan satsas på välfärdspolitiken. Länsinvånarna kommer att mötas av en välfärd som krackelerar.
Sverige behöver en ny regering som främjar tillväxt och garanterar en konstruktiv välfärdspolitik utan skattehöjningar.
Lisbeth Rydefjärd
gruppledare för kristdemokraterna
Peranders Johansson
gruppledare för moderaterna
Esse Petersson (fp).
gruppledare för folkpartiet