Läkarlösa vårdcentraler är helt oacceptabelt och definitivt ingen lösning på hyrläkarsystemet. Nuvarande behov av tillfälliga hyrläkare måste långsiktigt minska både ur kontinuitets- och kostnadsskäl samt ersättas av fast anställda/tjänstgörande allmänläkare/husläkare. En övergång till olika former av alternativa driftsformer som stöds av en personalmajoritet på respektive enhet bör nu genomföras i större omfattning än hittills.
Grundläggande för en framgångsrik rekrytering av vårdpersonal är en långsiktig uthållig lönepolitik med konkurrenskraftiga löner. Dessutom krävs jämställd lönepolitik och ortsdifferentierad lönesättning som gör vårdarbetet attraktivt inom hela landstingsområdet.
Folkpartiets mångåriga kamp för införande av årligt jämställdhetsbokslut inom vårt landsting bifölls från verksamhetsåret 2004 av årets junilandsting med röstsiffrorna 41-40 trots hårt motstånd från socialdemokraterna och centern. Detta är en viktig seger för de många landstingsanställda kvinnorna främst i vårdarbetet och för det totala jämställdhetsarbetet inom landstinget och för hela länet eftersom landstinget är en stor och dominerande arbetsgivare.
Intressant att notera att kristdemokraterna och moderaterna avstod från att stödja folkpartikraven om
- att mångfaldsprogram skall utarbetas som möjliggör konkurrensutsättning av verksamheten
- att handlingsplan utarbetas så att vårdgarantins patienträttigheter kan uppfyllas under planperioden 2004-2006
- att verksamhetscheferna ges i uppdrag att inför budget 2005 och sedan årligen presentera ett 90%-alternativ och ett 110%-alternativ utöver sedvanlig framskrivning av respektive budget.
Sista punkten ville kd och m genomföra som alternativ till skattehöjning inför budget 2004 på fem månader, varav tre är semestermånader, inför det slutliga skattebeslutet i november 2003. Då är det mer av politisk retorik än av ansvarsfull verklighetsinriktad långsiktig verksamhetsplanering.
En landstingsmajoritet av socialdemokrater, centern och vänstern avvisade folkpartikraven om
- att initiativ tas till långsiktig finansiell samordning (Finsam) främst mellan Landstinget och Försäkringskassan för att möjliggöra snabbare vårdingrepp och kortare sjukskrivningstider
- att hjälpmedelsgaranti införes från 2004 så att ingen skall behöva vänta mer än tre månader på sitt hjälpmedel
- att sjukhuskyrkans viktiga arbete för både patienter och personal med den andliga dimensionen i vården bör utvecklas med Landstingets ekonomiska stöd
- att "anebymodellen" med aktiv uppföljning av läkemedelsförskrivning införes i hela länet, vilket åldersstandardiserat för 2002 inneburit en årlig landstingsbesparing på 65 miljoner kronor.
Landstingsskattens höjning inför 2004 med en krona från 9,67 till 10,67 innebär ett nödvändigt resurstillskott på drygt 450 miljoner kronor i en landstingsbudget på cirka 6,5 miljarder kronor med cirka 10.000 personer anställda och 95 procent av verksamheten utgörs av hälso- och sjukvård samt tandvård. Vinst på finansverksamheten under senare delen av 1990-talet gav årligen bortåt 30 öre i skattesubvention, vilket av kända skäl nu försvunnit.
Kraftigt ökad tillväxt i samhällsekonomin och betydande höjning av statsbidragen till den regionala vårdverksamheten är tyvärr inga realistiska alternativ för inkomstförstärkning med nu sittande socialdemokratisk regering på nationell nivå. Alternativet är då att delar av nuvarande vårdverksamhet skäras bort samtidigt som mer än 8.000 länsmedborgare väntar på sin behandling i olika vårdköer. Med nu kända fakta är detta helt verklighetsfrämmande ur både vårdsynpunkt och för en övervägande majoritet av länsmedborgarna. Då blir skattehöjning ett nödvändigt alternativ för att vårdverksamheten skall kunna fortsätta att både utvecklas och effektiviseras så att länsmedborgarna garanteras en framtidsinriktad fullgod vårdtrygghet.
Esse Petersson (fp).
Landstingsgruppledare