Grundläggande för ett effektivt svenskt folkhälsoarbete är att vi kommer till rätta med de ökade alkoholskadorna som är en direkt konsekvens av den starkt växande alkoholkonsumtionen. Den totala samhällsekonomiska kostnaden för alkoholkonsumtionen i Jönköpings län beräknas nu till 4,6 miljarder kronor. Detta är en ökning med en miljard kronor sedan förra beräkningen 1998 konstaterar den kände forskaren på området, nationalekonomen och folkpartisten Anders Johnson.
Alkoholskadorna drabbar nu sjukvården inom Jönköpings landstinget med cirka 500 miljoner kronor årligen, vilket innebär en krona av landstingsskatten. Samtidigt kan vi konstatera att de ökande vårdkostnaderna har några års fördröjning i förhållande till den noterade konsumtionsökningen av alkoholdrycker. Detta innebär att kulmen ännu ej nåtts för vårdkostnaderna med anledning av den dramatiska ökningen av alkoholkonsumtionen i Sverige med cirka 35 procent från mitten av 1990-talet.
Kommunerna i Jönköpings län drabbas också, främst genom alkoholrelaterade socialtjänstkostnader, med sammanlagt cirka 500 miljoner kronor per år som en konsekvens av den växande alkoholkonsumtionen.
Livsstilsfrågor som alkohol, tobak, mat och motion måste bli naturliga delar i vårdcentralernas primärvårdsarbete för folkhälsa. Mer än 80 procent i en undersökning av primärvårdspatienterna, både män och kvinnor, anser det viktigt att sjukvården verkligen tar upp dessa livsstilsfrågor som en naturlig del i hälsovårdsarbetet.
Alkoholkonsumtionen kräver nu sammanlagt över 600.000 människoliv per år i de europeiska länderna. Under de två senast redovisade åren (2000 till 2002) ökade alkoholdödligheten med 15 procent i Europa. Den politik som bygger på billig alkohol, näst intill obefintliga införselregler och helt kommersiell alkoholhandel är en politik som med tiden fullständigt raserar både förutsättningarna och den ekonomiska grunden för en fortsatt utveckling av välfärdspolitiken och leder ofrånkomligen till mänsklig och ekonomisk misär.
Alkoholskattesänkning är verkligen ingen lösning för de växande alkoholproblemen ur folkhälsosynpunkt utan det gäller att omgående införa radikalt minskade införselkvoter. Detta måste genomföras även om det skall ske ensidigt från svensk sida av folkhälsoskäl för att trygga välfärdspolitiken och i strid med alkoholentusiastiska EU-byråkraters godtycke.
En fortsatt folkhälsoinriktad socialt medveten restriktiv svensk alkoholpolitik är helt nödvändig för att kunna begränsa det mänskliga lidandet och kunna minska sjukskrivningar, förtidspensioneringar samt förtidig död. Dessutom är det en nödvändig förutsättning för att kunna möjliggöra en långsiktigt tillväxtskapande samhällsekonomi som kan garantera den svenska välfärdspolitiken och dess fortsatta utveckling i ett europaperspektiv.
Esse Petersson (Fp)
Landstingsgruppledare