Borgerligt samverkansdokument

Väljarna har i valet 2002 givit oss fyra partier en majoritet av landstingsfullmäktiges ledamöter. Vi vill, med utgångspunkt från de före valet redovisade gemensamma dokumenten, ta ett politiskt ledningsansvar för Landstinget i Kalmar län. Nedan redovisas huvuddragen i den politik som kommer att föras under kommande fyra år.

Vårt politiska uppdrag denna period syftar till att medborgarna i slutet av mandatperioden ska uppleva att vårdköerna i allt väsentligt är avvecklade och att närsjukvården är tillgänglig och har utvecklats så att den omfattar de delar av hälso- och sjukvården som medborgarna behöver ha nära sin bostads- och arbetsmiljö. Vi ska ha fler vårdgivare att välja mellan och privata alternativ ska användas för att öka  tillgängligheten till  vård för alla i länet. Personal som vill skapa egna lösningar och starta egen verksamhet ska få hjälp att pröva sina projektidéer i syfte att skapa  en mer variationsrik och positiv arbetsmarknad för vårdpersonal. För den nya majoriteten är det angeläget att utveckla en mångfald av driftsformer.

Som bas för våra ställningstaganden finns rapporten Närsjukvård 2003 utarbetad av oss fyra borgerliga partier i Kalmar län. Vidare finns förslagen i en nationell vårdgaranti utarbetad av våra partier på central nivå liksom rapporten från våra partier om åtgärder för att korta vårdköerna i Kalmar län.

Det utvecklingsarbete som påbörjats med arbetsnamnet ”Mål och vision” fortsätter, men den politiska dialogen kring arbetet  ska utvecklas. Avsikten är att resultatet ska börja genomföras 2003. Vårdbehov ska först definieras och därefter vidtar arbetet med strukturering av vårdresurser utifrån såväl geografiska, demografiska och epidemiologiska faktorer. Vi vill särskilt framhålla att också geriatriken som specialitet måste utvecklas över hela länet.

Målet är att inom ramen för de förändringar vi vill åstadkomma skapa en ekonomisk stabilitet som också ger landstinget möjlighet att betala tillbaks våra skulder . Under perioden måste dessutom medel frigöras för utveckling av sjukvården. Skatten hålls oförändrad. Hälso- och sjukvården ska vara skattefinansierad. Plånboken får aldrig styra möjligheten att få vård i tid.

En öppenhet finns för att nå breda och bestående lösningar i landstinget.

Följande områden kommer vi lägga särskild vikt vid under mandatperioden:

De ökande ohälsotalen, som bland annat avspeglas i ökande antal långtidssjukskrivningar, visar på behovet av förebyggande åtgärder i samverkan mellan hälso- och sjukvård, arbetsgivare, Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden m.fl. Landstinget som arbetsgivare måste här vara en föregångare.

Egenvård, förebyggande vård och en god folkhälsa ska stimuleras, inte minst genom folkhälsocentrum och de lokala folkhälsoråden. Den nyligen framtagna folkhälsoplanen ska ligga som underlag för fortsatt arbete och vidare utveckling.

Det arbete som pågår med att definiera närsjukvården som betydligt bredare än primärvården är en angelägen process som snarast måste fullföljas. Det är inom ramen för närsjukvården som större satsningar ska göras i länet.

Primärvården inkluderande distriktsvården har fått en allt viktigare uppgift med de vårdbehov som blivit synliga under senare år, bl a ökad andel hemsjukvård. För att klara dessa behov bör en prövning ske av gränslinjen mot kommunerna. Vidare är en utveckling av läkartillgången i den kommunala sjukvården av stor betydelse. Vi vill uppnå en organisation där läkarmedverkan garanteras för svårt sjuka, såväl i eget som i särskilt boende.

En viktig markering i utvecklingen av närsjukvården är att bevara distriktssköterske-mottagningarna på de mindre orterna. Även övriga mindre sjukvårdsenheter är viktiga.

Inget annat län i landet har så stor andel äldre i hög ålder som vi i Kalmar län. Detta faktum förpliktigar oss till en tydlig satsning på äldrevården i länet. Tillräckligt antal slutenvårdsplatser för komplexa geriatriska fall ska finnas vid länets tre sjukhus.

En del i vår utveckling av närsjukvården är att specialistmottagningar motsvarande dem i Vimmerby (medicin, kirurgi, ortopedi, barn, gynekologi, ögon, öron- näs- och halssjukvård) ges möjlighet att etablera sig på fler orter.

I utvecklingsarbetet kommer telemedicinen att bli mycket viktig. Den ger möjlighet för läkare och övrig personal på sjukhusen att utveckla sin samverkan med primärvården liksom samverkan mellan kliniker på olika sjukhus.

Inför valet var Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet överens om att införa en nationell vårdgaranti fr o m den 1 januari 2003. Till detta löfte fanns en resursförstärkning som innebar att vårt landsting vid en borgerlig regeringsbildning hade erhållit 52,7 mkr för att genomföra vårdgarantin. Nu har vi tyvärr ingen borgerlig regering att luta oss mot och det innebär att vi inte på samma sätt kan räkna med regeringens stöd i vår ambition att genomföra en vårdgaranti som ger vård i tid. Trots detta vill vi för mandatperioden uttala att vår yttersta ambition är att följande ska gälla:

• Vårdgarantin innebär att alla har en uttalad rätt att få vård inom senast tre månader efter det att behovet fastslagits. Vårdgarantin skall omfatta alla medicinskt motiverade behandlingar.
• Kontakt garanteras med vårdcentral/primärvården samma dag som kontakten tas.
• Besök hos distriktsläkare / husläkare senast inom fem dagar efter att kontakten tagits.
• Behandling inom tre månader efter det att beslut om sådan fattats.
• När inte det ”egna sjukhuset” kan ge vård i tid skall erbjudas vård efter eget val inom det egna landstinget, i annat landsting eller hos annan vårdgivare. Det åligger då hemlandstinget att se till att patienträttigheter uppfylls. Det är landstingets skyldighet att både informera patienten om rättigheter samt bistå med den praktiska hjälp som kan behövas.

Vårdgarantin ska utvecklas inom ramen för kommande planperiod. Tillgängligheten i närsjukvården ska förbättras genom exempelvis utvecklad användning av IT-lösningar. Tillgängligheten ska vidare utvecklas genom förändrade öppettider på mottagningar; kvällsöppet är en sådan lösning.