Äldre insändare

Barometern 22 december 2009:

Betygen hjälper, inte stjälper, skoleleverna

Hans Dahlström misstror en skola med tidiga betyg. Hans insändare 19 dec. radar upp en mängd problem som han vill få förknippat med Björklunds nya skola. Man ska fås att tro att allt elände i samhället beror på alltför tidigt satta betyg. Argumentationen är tydligt inspirerad av ultrahögerns hetskampanj mot utsatta grupper.

 

Det är inte de tidigt satta betygen som är problemet. Socialdemokraternas skola har istället medfört att betygen sätts för sent. Förr i tiden fanns det åtminstone jobb åt de ungdomar som inte lyckades helt bra i skolan. Självförtroendet fick en andra chans. I det samhälle som socialdemokraterna skapat lyser den typen av jobb med sin frånvaro. Många lämnar skolan med tron att de inte duger till något.

 

Betyg tidigt i skolan ska vara ett styrinstrument och inget utslagningsinstrument. Rätt använt innebär det att alla, oavsett föräldrarnas inkomst eller kontaktnät, kan skaffa sig den utbildning man önskar sig. Det kräver också kompetenta och motiverade lärare som kan lotsa eleverna genom skolsystemet. Björklunds nya skola vill därför även lyfta statusen för lärarna. Även på den punkten har det hittillsvarande systemet brustit och därmed svikit eleverna.

 

FP Liberalerna anser att Nybros barn och ungdomar är värda en skola och ett samhälle som värderar kunskap och kompetens och inte bara uppskattar vassa armbågar, kaxig attityd och föräldrar som varit med.

 

Kjell Josefsson

FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern debatt 23 nov 2009:

Ultrahögern flyttar fram positionerna

När tvärsäkra åsikter och uttalanden skrivs under av en akademisk titel kan man förledas att tro att det är sanningen. En pensionerad docent i konstvetenskap häver ur sig ”sanningar” om flyktingar och invandrare blandat med osakliga omdömen om dem som inte tycker som han. Utrymmet och tiden räcker inte till för att kontrollera alla uppgifter från de rapporter som författaren använder som argument, men några argument är ändå så uppenbart tokiga att de måste bemötas.

 

Den ESO-rapport som docenten hänvisar till, Invandringen och de offentliga
finanserna, visar på en kostnadssida och en intäktssida. Invandringen ger
troligtvis inte så stora vinster för den offentliga sektorn är slutsatsen. Den
privata sektorn ingår inte i undersökningen. M a o invandringen ger sannolikt ett litet överskott för stat och kommun. För hela samhällssektorn kan man ändå anta att vinsten är större. 72% sysselsättningsgrad är en antagen siffra för den i undersökningen definierade gruppen invandrare och bygger på sannolikhets- eller rimlighetsbedömningar.


Därefter glider docenten över till flyktingfrågan och fastslår att ”Ingen seriös forskare idag skulle våga hävda att flyktinginvandringen någonsin varit lönsam”. Som stöd anförs bl a en rapport från 1995 , Invandring, sysselsättning och ekonomiska effekter. Några lösrycka citat från den samt hänvisningar till andra rapporter ”bevisar” att ”Flyktinginvandringen är och förblir en enorm statlig förlust…”. Jovisst är det så att flyktingarna kostar staten pengar, men förstärkningen ”enorm” saknar täckning. När man har eller väntar på flyktingstatus finns inte så stora möjligheter att betala för sig. En flyktingsökande som etablerar sig här har dock möjlighet att som invandrare skapa samhällsekonomiska vinster. Så sker också.


Rallarsvingarna mot muslimer har numera blivit ett återkommande inslag från ultrahögerns debattörer. Att reducera ungdomar/barn som flyr från krigshärjade länder som ”ungdomar från överbefolkade muslimska länder” är att av knepen att skapa rädsla för främlingar. Denna rädsla har endast som syfte att öka pressen på personer av muslimsk härkomst. Genom att öka pressen på vanliga skötsamma personer med ursprung från muslimska länder hoppas ultrahögern öka oron i samhället så att fler söker sig till fundamentalistiska grupper. Ultrahögerns partier i Sverige bygger numera sin existens på existensen av muslimska fundamentalister. En medveten strategi är också att lyfta fram akademiker och citat från akademiska rapporter som hjälper till att polarisera debatten. Likheterna från 30-talets agitation från ultrahögern är slående.


Varför skulle en professionell fotbollspelares åsikter vara mindre intressanta eller initierade än en pensionerad konstvetenskapares? Men alla har ju rätt att debattera såväl flykting- som invandrarpolitik, även personer som snöat in på avlägsna konstföremål.

Kjell Josefsson

Ordf. FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern 12 nov 2009:

Tillåt parkering på torget

Tekniska nämnden vill inte tillåta parkering på torget i Nybro med motiveringen att det redan är för mycket trafik och att det finns tillräckligt med parkeringsplatser. Det är en tråkig inställning. För affärerna i centrum hade det varit en klar fördel med en mer närliggande parkering eftersom Nybro centrum har konkurrens från andra köpcentrum.

Kjell Josefsson

Ordf. FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern och Östra Småland 4 sept 2009:

Kommunal inblandning är skadlig

Kommunanställda ges möjligheten att behålla 80% av lönen om man tar tjänstledigt för att starta företag. Det innebär ju i praktiken att kommunala medel används till företagsetableringar som konkurrerar med redan existerande lokala företagare. Samtidigt skyddar man de verksamheter där kommunen f n har monopolställning. Folkpartiet Liberalerna Nybro har full förståelse för de upprörda reaktionerna från personalen inom omsorg och skola som undantas erbjudandet.

Idén kännetecknas av en naivitet och en aningslöshet beträffande företagande. Detta är bara ytterligare ett exempel på att kommunal inblandning i näringslivet riskerar att göra mer skada än nytta. Det vore bättre att renodla sin kärnverksamhet istället.

Kjell Josefsson

Ordf. FP Liberalerna, Nybro

 

Barometern 22 juni 2009:

Så kan Badhusparken i Nybro bli tryggare

Nybro kommun vill ha idéer hur badhusparken ska bli tryggare och mer attraktiv. Här är några förslag.

 

-        Bredda och jämna till den gång- och cykelväg som korsar Joelskogen från Linneavägen och fram till Kvarneslättsgatan.

-        Gallra i skogen och anlägg gräsmatta runt Viktoriavallen, utmed cykelvägen fram till badhusparken så att synfältet öppnas.

-        Öppna upp biltrafiken på Linneavägen. Nu är det en onödig omväg till Pukeberg från stationen.

-        Förbättra belysningen.

-        Sätt upp skyltar från centrum och järnvägsstationen som i visar cykelvägen och bilvägen till Kvarneslätt, Pukebergs Designcentrum och Linnéuniversitetet.

 

Sammantaget bör detta öka trafiken förbi badhusparken. Närvaron av människor och öppna ytor ökar tryggheten. Det blir mer tilltalande att passera eller besöka området. Genom att i framtiden koppla samman Viktoriavallen, ishallen och sporthallen till ett sammanhängande idrottscentrum utmed Linneavägen förbättras tryggheten och attraktiviteten än mer.

 

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna Nybro

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna, Nybro

 

Barometern 18 maj 2009:

Låt Nybro gå före och bli en Eurokommun

Den ekonomiska krisen har aktualiserat frågan om Sveriges medlemskap i eurosamarbetet. Om och när Sverige går över till euron är en öppen fråga, men vi kan konstatera att euron idag har fler anhängare än tidigare och de blir fler för varje dag som går. Vad som är helt säkert är att euron har blivit en del även den svenska verkligheten och något som vi måste förhålla oss till.

I vår kommun har vi många turister och företag som handlar med euro liksom åtskilliga besök från företag i euroländer. Mot den bakgrunden vore det naturligt att etablera Nybro som eurokommun. Vi föreslår därför att Nybro går i första ledet inom Kalmarregionen och etablerar sig som eurokommun. Det skulle innebära att euron kan användas parallellt med kronan där det är praktiskt möjligt - till exempel på hotell, restauranger, butiker, taxi - och att euron finns i bankomater. Besökare från euroländer ska inte behöva växla valuta.

Redan nu bör vår kommun föregå med gott exempel och dra fördelar av eurosamarbetet. Genom Folkpartiets tydliga stöd för euron visar vi än en gång att vi är det mest europavänliga partiet.

Anders Karlsson Kjell Josefsson Mikael Kamfjord

Folkpartiet Liberalerna, Nybro

 

Barometern Debatt 17 april 2009:

Låt oss höja Nybros attraktivitet!

Inte vill vi att Nybro förvandlas till Kalmars förort på samma vis som Lessebo och Alvesta i Växjös närhet? Det vill säga en kommun med c:a 15 tusen invånare där närmaste riktiga stadskärna hittas i den stora grannkommunen och residensstaden. Om nuvarande utveckling fortsätter några år kommer fler av invånarna flytta in runt torget medan aktiviteter inom handel, idrott, kultur och skola kommer att förläggas i utkanten. Det betyder att vi får äldre personer, seniorer, boende runt torget och styrande i kommunhuset. De yngre snurrar runt i periferin från villan till skolan och till träningen. Barnen lär sig att närmaste ”storstad” erbjuder det som är spännande, lockande och utvecklande.

Tätortens utveckling är helt avgörande för kommunens utveckling. Det styre som haft makten i så många år i Nybro saknar långsiktiga visioner. Man låter sig helt domineras av tillfälliga opinioner och starka viljor i omgivningen. Man bygger lite här och där, åt var och en, beroende på vilka som har ljudligast krav. Istället för att behålla och förstärka det som gör tätorten till stad blir resultatet att hela kommunen förvandlas till glesbygd.

Hur kan istället Nybro vitaliseras så att kommunen blir intressant att flytta till och leva i?

Förutsättningen för att ett samhälle ska utvecklas är att det skapas toleranta mötesplatser för talang och kreativitet. Det var så Nybro köping växte fram för 150 år sedan. Nybro centrala del måste därför ”förtätas” vad det gäller människor, aktiviteter och infrastruktur. Utbildning, kommunikation och kultur är starkt utvecklingsdrivande. Nybros förändring mot ett kunskapssamhälle måste ges en extra skjuts. Det räcker med en bil- eller tågresa genom Småland för att inse hur tätt det är med träd. Tätorter däremot är det glesare av. Ändå finns en ängslan att en förlust av Joelskogen, ”Nybros gröna Lunga”, ska göra Nybro mindre lockande. Inget kan vara mer fel. Det är människor vi behöver i stan - inte träd. Ersätt istället Joelskogen med en ”kultur- och kunskapslunga”, Pukeberg – Viktoriavallen – ishallen - sporthallen – simhallen – biblioteket – gymnasieskolan.

Viktoriavallen är ett varumärke som måste bevaras och kan förstärkas. Bygg ut Viktoriavallen/hallen på nuvarande plats i Joelskogen En ny ishall byggs på samma ställe som nuvarande utanpå den gamla, som man gjorde i Jönköping och Halmstad. Då kan matcher spelas under början av byggnadstiden. Med rätt planering slutförs byggnationen när hockeyn gör uppehåll. Sporthallen och ishallen knyts samman med övriga tilltänka banor. Tillsammans med en upprustad sporthall och simhall får vi ett sammanhängande idrottscentrum i badhusparken och Joelskogen på bekvämt avstånd från rese- och stadscentrum.

Gymnasieskolan är för närvarande felplacerad. Avsikten med nuvarande läge var troligtvis en medveten avskärmning från stadens lockelser. Idag är situationen annorlunda. En gymnasieskola i närheten av kyrkor, resecentrum, bibliotek, teaterscen, musikhus, idrottsplats, simhall, sporthall, fotbollsplan, ishall och övrigt som finns i en stadskärna får mer att erbjuda elever och personal. Det kommer att vitalisera centrum. Det är fullt möjligt att flytta gymnasieskolan dit.

Nybros särprägel som småstad och handelsstad kan bevaras och förbättras. Det sker genom att aktiviteter inom idrott, kultur, utbildning, och handel hamnar i centrum. Hela kommunen kommer att vinna på en medveten strategi att göra centralorten, Nybro stad, attraktiv och inbjudande.

Kjell Josefsson

FP Liberalerna Nybro

 

Barometern 12 mars 2009: 

Nybro på väg åt fel håll

I Kalmar och Växjö pågår ett omfattande arbete och en unik process. Det handlar om sammanslagningen av två högskolor till ett, Linnéuniversitetet. Ett universitet som har en tydlig profil mot humanistiska ämnen, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Trafiken mellan de båda högskoleorterna är intensiv – både fysiskt och mentalt. Nybro är en av tre kommuner som passeras - både fysiskt och mentalt.
Med hittillsvarande politik kommer Nybro inte att få några fördelar av det geografiska läget. I Nybro anpassas skolorna till det lokala näringslivet. Det större perspektivet saknas. I Nybro används utbildningsbudgeten till landsbygdspolitiska insatser. För att hålla landsbygdsskolorna vid liv buntar man ihop barn från olika årskullar så att det blir hyfsat stora klasser. Det betyder att kvaliteten på exempelvis högstadium och gymnasium riskerar att urholkas. Resurserna är ju begränsade. Ungdomar som ser längre än kommungränsen, det vill säga majoriteten, värderar även andra skolor än kommunens.

De ledande politikerna är ovilliga att anpassa resurserna till de ekonomiska förutsättningarna och vad våra ungdomar behöver på längre sikt. Det finns en politisk inriktning att gynna landsbygden. Resultatet blir att även Nybro centrum förvandlas till landsbygd. En landsbygd som naturligtvis lockar vissa, men majoriteten av Sveriges befolkning föredrar tillgången till en levande stad

Kjell Josefsson

FP Liberalerna Nybro

 

Svar 2009-03-17:

Bra förutsättningar i små skolor

Svar 2009-03-19:

De (för) små skolorna

Britt Holgert menar att de mindre skolorna ger fler framtida studenter än de större skolorna i ”stan”. Det är ju ett rimligt antagande att mer resurser per elev ger bättre resultat, även om sambandet mig veterligen inte finns bevisat. Personalens engagemang och pedagogik är säkert betydelsefull för Alsterbroskolans Vi-i-femman-succé. Det är ändå barnen som gjort prestationen och bakom dem finns föräldrarnas stöd. Det finns ju fler välfungerande skolor som är ännu mindre än i Alsterbro. Alla barn i kommunen bör också få likvärdiga förutsättningar.

Min invändning handlar om att det finns en minsta acceptabel storlek på skolor och skolklasser. Det finns barn som skulle trivas bättre i en större grupp, medan andra förmår att tillgodogöra sig det extra utrymmet.

Nybros kommunala skolor måste minska på lokalytorna . Det finns begränsat med pengar. Enligt min åsikt måste avveckling ske där elevunderlaget sviktar. Det betyder inte att det är fel på landsbygdsskolorna eller att endast centralortens skolor bör finnas kvar.

Kjell Josefsson FP, Nybro

 

Barometern 22 april 2008:

Har Nybro råd med nuvarande ledning?

Taket läcker, fukten ligger kvar i väggarna och i golvet samlas vattnet.Husägaren struntar i att fixa skadorna utan lägger de pengar som finns på att pynta finrummet och bygga en stor altan. Nej, jag menar inte Hanemåla skola, utan ger en bild av Nybro kommuns ekonomi.

”Nybro har råd”, hävdade Markus Lund innan valet 2006 i en insändaren från 11/3 2006. Han förutspådde att kommunens resultat skulle parkera kring 45 milj kr de närmaste åren. För säkerhets skull genomfördes en skattehöjning efter valet som ökade intäkterna med 15 milj. Det blev ju tillsammans 60 milj kronor per år till alla ”attraktionshöjande” investeringar i Nybro kommun. Istället stannade tyvärr resultatet 2007 på 3,5 milj kronor medan upplåningen ökade med 340 procent. Personalen på individ- och familjeförvaltningen i Nybro har fått nog av sparkraven. Förra året kulminerade protesterna på omsorgsförvaltningen. Vilka ”går i väggen” nästa år? Det är inte ett hot mot demokratin om kommunens anställda protesterar. Hotet uppstår när den politiska ledningen inte orkar prioritera utan låter de anställda styra. Kjell Josefsson
folkpartiet liberalerna Nybro

 

 

Barometern pch Östra Småland 10 april 2008:

 

Onödigt skolprojekt när det krävs besparingar(B)

Stäng småskolor i Nybro! (Östran)

Nybro kommuns intäkter kommer inte att räcka till alla kostnader för 2008 och framåt. Att bygga det mesta för de flesta har varit mottot för Nybros kommunledning i åratal. Det har dock varit ointressant att avsätta tillräckligt med medel till underhållet av fastigheterna och övrig drift. Vi tvingas nu öka på skuldbördan ytterliggare med ett jättedyrt (100 milj kr) och i grunden onödigt byggprojekt för att rädda skolan i Hanemåla. Sparkrav finns inom hela verksamheten.

 

Inom skola och barnomsorg ska det sparas 5-6 miljoner. Det liggande förslaget går ut på att hyvla lite här och där med förhoppningen att det inte ska märkas så mycket. Den ekonomiska realiteten är dock så pass allvarlig att det behövs radikala ingrepp. Vi har några skolor med endast 40-talet elever vilket betyder klasser på i genomsnitt 5-6 barn. Ibland är klasserna ännu mindre. Att upprätthålla så små klasser är tveksamt ur social synpunkt och förkastligt ur ekonomisk synpunkt. Lokalkostnaden och måltidskostnaden per elev är inte försvarbar.

 

De boende på landsbygden har successivt valt bort den lokala servicen och föredrar att handla i centralorten eller Kalmar. Barnen har inget val utan tjänar som alibi för de vuxnas dröm om en levande landsbygd. Örsjö, Flerohopp, Bäckebo och Kristvalla har ett för svagt elevunderlag. Vi måste inse att det inte går att ha kvar alla dessa små skolor. Det vore en välgärning för såväl dessa elever som kommunens ekonomi om resurserna koncentrerades till ett mindre antal skolor.

 

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna Nybro

 

Utvecklingen i Orrefors och kritiken med "trångsynta politiker":

Barometern 17 februari 2006:

Företag med miljardomsättning löser rimligen hotellfinansiering

Orrefors. Svar på insändare "tråkigt om trångsynta politiker stoppar utvevklingen i Orrefors", från Birgit Wintersteller den 15 februari.

Det bästa som kan hända Nybro kommun har redan hänt. En driftig entreprenör med stor personlig närvaro och ekonomiska muskler skapar arbetstillfällen på landsbygden och ökar kommunens attraktionskraft. BW tycker precis som majoriteten i kommunstyrelsen att Nybro kommun ska satsa ett okänt antal miljoner i ett hälftenägt fastigetsbolag i Orrefors. Folkpartiet och encenterpartist röstade emot förslaget.

Torsten Janssons företag New Wave Group har miljardomsättning och kan rimligen skaka fram några miljoner till ett hotell i Orrefors. Annars vill säkert bankerna låna ut pengar om bara affärsidén håller. Folkpartiet har tidigare drivit på för att sälja Stora hotellet i centralorten, dels för att vi inte ska "störa" hotellmarknaden, dels för att vi behöver pengarna till annat.

New Wave Group har liknande arrangemang i Bohuslän och i Kosta. Båda är lyckosamma i den meningen att de har skapat arbetstillfällen. Dock är bolagskonstruktionen i Buhuslän olaglig och kommunen har där inte lyckats sälja sin andel. I Kosta och Orrefors försöker man komma runt detta juridiska genom att låta en tredje part driva själva rörelsen. Det innebär att Nybro kummun tar en risk, även om husen har ett restvärde utan verksamhet. Om arrendatorn lyckas får kommunen hyra, men inte del i vinsten.

Affären anstränger kommunens likviditet under valåret när de expansiva socialdemokraterna sätter sprätt på pengarna. Kommunens samlade invetseringar är ungefär tre gånger större än vad som är långsiktigt hållbart. I januari drev man tillsammans med vänsterpartiet igenom en ofinansierad sporthall för tjugo miljoner.

BW hävdar att vi inte vill backa upp NWG eller lösa trafiksituationen i Orrefors och bara satsar på infrastrukturen i staden. Folkpartiet är övertygade pm att kommunen och vägverket behöver satsa både på vägar och yttre miljö. Redan nu läggs mycket arbete ner på att ta fram detaljplaner. De två tredjedelar av kommunens invånare som bor i centralorten unnar säkert orreforsborna detta. I ett liberalt Nybro är det entreprenörer som driver hotell, gym och restauranger. Kommunen får ägna sig åt skola, omsorg och planering.

Anders Karlsson

ledamot (fp) i kommunstyrelsen

 

Inget behov av kommunala subventioner

Orrefors. Svar till insändaren från Birgit Wintersteller.

Utan inflyttade handelsmän och hantverkare hade varken Orrefors eller Nybro centralort existerat. Det finns all anledning att medverka till att de affärsidéer som planeras i Orrefors blir av. Kommunen har ansvar för infrastruktur, skolor, omsorg och annan kommunal service. Däremot ska inte kommunen ägna sig åt affärsverksamhet. Det bör helt överlåtas till driftiga entreprenörer som t ex New Wave Group. Affärsidéerna med hotell och nöjespark är så pass intressanta att kommunala subventioner och skattefinansierat riskkapital ej behövs.

Tillväxt och arbetstillfällen gynnas om fler kommunala verksamheter drivs under alternativa former. Istället för att återigen bli hotellägare bör kommunen ha en handlingsplan för att fler kommunala verksamheter upphandlas, drivs privat eller personalkooperativt.

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna Nybro

 

 

Kalmar läns tidning/Nybro tidning Östra Småland 18 september:

Nybros kommunala skolor

Till vilket behov ”producerar” kommunens skolor kunskap och utbildning? Är det samhället i stort, kommunens företag eller elevens önskemål som ska tillgodoses? Om skolresurserna används för att utbilda för Nybros ursprungliga näringslivsprofil kan det verka naturligt att satsa på traditionella yrkes- och hantverksprogram. De som då väljer utbildning för den lokala arbetsmarknaden riskerar att få en utbildning för en industri som inte längre finns kvar när skolan är slut.

Sedan länge kan man lika gärna bo i Kalmar, Emmaboda eller Växjö om man arbetar i Nybro och vice versa. Ungdomarna kan sedan välja gymnasieskola från hela regionen och därefter välja att pendla till någon av de tre regionala högskolorna. Det går inte heller att styra dem att stanna kvar i kommunen genom att begränsa utbildningsalternativen. Många flyttar ändå, utan ansvar för kommunens framtida skatteunderlag. Uppgiften måste vara att göra kommunen attraktiv för en inflyttning som kompenserar det bortfallet.

Den kommunala skolan bör därför ha en regional utgångspunkt när man ser på de familjer som ska välja Nybro som bostads- och utbildningsort eftersom vi har en regional arbetsmarknad. Skolan kan däremot inte begränsa sig till den regionala arbetsmarknadens behov utan ge eleverna kunskaper och förutsättningar att leva var som helst i världen. De familjer som bor här ska vara förvissade om att resurser läggs på verksamheten så att det kommer barnen och ungdomarna tillgodo. En barnomsorg och skola som även i framtiden håller hög kvalitet skapar intresse att välja Nybro som bostadsort.

Folkpartiet Liberalerna anser att skolans huvuduppgift är att lära ut de baskunskaper som krävs för att klara sig i livet. För att kunna tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att alla lär sig att läsa och skriva ordentligt redan till år tre. Ingen ska lämna grundskolan utan att vara godkänd. På gymnasiet ska elever som har gått ett teoretiskt inriktat program få en studentexamen som ger högskolebehörighet. Elever som har gått yrkesinriktade program ska få en yrkesexamen. En riktig lärlingsutbildning ska inrättas i samarbete med företagen och den ska avslutas med en lärlingsexamen. Även de som läst på yrkes- eller lärlingsprogram ska kunna läsa in en studentexamen genom kompletterande undervisning i efterhand. På så sätt skapas den kvalitet som behövs i en skola som tillgodoser elevens framtida behov.

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna Nybro

 

Barometern 9 september 2005:

Dags för flera privata initiativ?

"Stora hotellet har inte ett allmänt intresse för kommunmedborgarna och den service som hotellet tillhandahåller kan lika väl och sannolikt bättre tillhandahållas genom helt privat drift" försvarar Nybro kommun genom sitt juridiska ombud agerandet i hotellförsäljningen.

Efter ett halvt sekels ägande av hotellet inser Nybro kommun sina begränsningar beträffande kommunal inblandning i näringslivsverksamhet. Vad krävs för att samma klarsyn ska möjliggöra privata initiativ inom  sophämtning, städning, barnomsorg, skolor samt Folkets Hus förvaltning?

Det krävs helt klart en ny borgerlig majoritet.

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna Nybro

 

 

Barometern okt. 2004:

Fel tid att bygga nytt i Nybro

Prognosen för det ekonomiska resultatet i Nybro Kommun visar på 17 milj. kr. sämre än budget för innevarande år, 2004. I det läget vill den politiska majoriteten bygga nytt på Paradisskolan och Linneahemmet. Folkpartiet Liberalerna ser att behoven utan tvekan finns, men det är tveksamt om det för närvarande är rätt användning av våra begränsade skattepengar. Om 2 år ska ju dessutom gymnasieskolan ta emot de stora barnkullarna från 1989-90. Det medför att kostnader delvis flyttas dit.

 

Transtorpsskolan och Paradisskolan är i behov av en upprustning och Tekniska nämnden har tidigare räknat på 3x3 alternativ för de båda skolorna. Barn och Utbildningsnämnden har därefter pekat ut ett alternativ för 40 milj. kr. samtidigt som man endast reserverar 28 milj. till om- och nybyggnaden. Hur kommer det sig? Det föreslagna alternativet innebär dessutom att den pedagogik och integrering med förskolan (F-6) som Transtorpsskolan genomfört riskerar att raseras. Istället vill man förvisa årsklasserna 4-6 till en liten skolgårdsyta (utan gymnastik- och idrottsanläggning) i sydöstra hörnet av Paradisskolan.

 

När Nybro kommunfullmäktige tog budgeten för 2005 föreslog Folkpartiet Liberalerna en lägre investeringstakt. Det betyder inte att vi ska avstå från nödvändiga upprustningar men att bl a Linneahemmets investering senareläggs. Med tanke på att byggkostnaderna är på uppåtgående finns även stor risk att investeringarna är beräknade i underkant. En renovering av Transtorpsskolan och renovering/tillbyggnad av Paradisskolan är beräknad till 36 milj. Det alternativet är inte dyrare än det föreslagna och betyder också att barn även i framtiden får gå i Transtorpskolan till och med årskurs 6.

 

Eftersom elevtillströmningen avtar på högstadiet och Paradisskolan har en del gamla orationella lokaler är det väl mer logiskt att minska på lokalytan där istället för att slå sönder en fungerande enhet på Transtorpskolan.

 

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna, Nybro

 

 

Barometern och Östra Småland okt. 2004:

Enligt artiklar i Barometern 5/10 och Östra Småland 6/10 är om- och tillbyggnaden av Paradisskolan/Transtorp-skolan nu uppe över 47,5 milj. Kr. Det byggalternativet (2b) beräknades i våras till 39 milj. kr. Sannolikt kommer det inte att stanna där när sluträkningen kommer.

 

Kostnaden är mycket viktig, men avgörande är vad vi får för pengarna. Det skulle vara intressant att veta visionen och målet som styrt in Barn och Utbildningsnämnden på ett alternativ som helt klart innebär en försämrad skolmiljö under flera års byggtid. Vilken kvalitet får sedan skolbarnen där, jämfört med att renovera och behålla hela Transtorpskolan?

 

Barn och Utbildningsnämnden bör redovisa vilka pedagogiska vinster som uppkommer genom att hälften av Transtorpskolans elever flyttas till Paradisskolan. Styr byggplanerna undervisningens innehåll när det istället borde vara tvärtom?

 

Kjell Josefsson

Folkpartiet Liberalerna, Nybro