Debattartikel

Publicerad i

TTELA 9 maj 2008

 

Hissa EU-flaggan på Europadagen

På flera håll i Tyskland, Belgien och Frankrike finns väldiga fält av vita kors. Inför de till synes ändlösa raderna är det omöjligt att inte bli gripen av det helvete som generationer av européer tvingats genomlida på och omkring slagfälten. Där vilar tusentals unga män som tvingades ut för att strida och dö i gyttjiga skyttevärn för att erövra en bit mark åt någon av Europas stormakter. Vi kan idag vara mycket tacksamma över att det fanns personer som hade modet och handlingskraften att efter andra världskriget skapa Kol- och stålunionen, föregångaren till dagens EU, som skulle omöjliggöra krig genom gemensam kontroll av krigets huvudkomponenter: kol och stål. Idag kan vi se resultatet. Vi löser nu konflikter i Europa genom förhandlingar istället för i skyttegravar. Ständigt återkommande krig har ersatts med stabil fred.  EU har betytt oerhört mycket för utvecklingen av fred, demokrati och välstånd i Europa det senaste halvseklet men också i modern tid. EU spelade en viktig roll i demokratisering av det forna Östblocket. Idag bidrar önskan om ett framtida medlemskap till demokratisering och reformer i Turkiet, på Balkan och i Ukraina. Vi bidrar genom vårt medlemskap till denna utveckling. Detta är EU:s unika mjuka makt. Därtill kommer naturligtvis mervärdet av ökad möjlighet att resa, jobba och studera i hela Europa, ökat samarbete mot brottslighet, gemensamma insatser på klimatområdet med mera. Samarbetsområden som varje europeisk medborgare tjänar på varje dag. 

 

 

Inför Europadagen 9 maj är det glädjande att konstatera att det för allt fler svenskar inte längre är ja eller nej till EU som är den avgörande frågan. Enligt en opinionsundersökning som Synovate nyligen gjort på uppdrag av regeringen, instämmer 78 procent helt eller delvis i påståendet att Sverige bör arbeta aktivt för att utveckla samarbetet inom EU. Att så många vill utveckla samarbetet tyder på att många ser att allt fler frågor kräver gemensamma lösningar i Europa. Enligt samma undersökning instämmer 70 procent helt eller delvis i påståendet att Sveriges medlemskap i EU idag är något självklart.

Vi politiker borde ta fasta på detta och mer diskutera vad vi vill med EU egentligen. En grundläggande fråga i det sammanhanget är den översyn av EU:s budget som just nu genomförs. Vad ska EU lägga sina pengar på? Är det rimligt att 42 procent av resurserna går till jordbruket? Nej om vi vill att EU ska kunna satsa mer på forskning, brottsbekämpning, klimatåtgärder och gemensam utrikespolitik kan vi inte samtidigt lägga så enorma resurser på jordbruket.

Den 9 maj 2008 borde bli den dag när vi en gång för alla släpper ja- och nej-debatten och istället dra igång en bred diskussion om inriktningen på det framtida europeiska samarbetet. Ta också initiativ till att hissa EU-flaggan, inte bara 9 maj, utan alla dagar. I de flesta andra länder finns det EU-flaggor på offentliga byggnader även i kommuner och regioner. Det tycker vi vore en bra idé även här i Sverige. Det är inte längre ”de i Bryssel” och ”vi i Sverige”. Det är ”vi tillsammans i Europa”. 

Cecilia Malmström, Fp, EU-minister

Anita Brodén, Fp, riksdagsledamot

Anders Högström, Fp, kommunstyrelsen Lilla Edet

Lars G Blomgren, Fp, kommunfullmäktige Vänersborg

Dan Möllengård, Fp, kommunfullmäktige Trollhättan

Stig Larsson, Fp, kommunfullmäktige Mellerud