John Stuart Mill, 20 maj 1806 - 8 maj 1873, brittisk filosof och ekonom, 1800-talsliberalismens ledande gestalt. Mills far, James Mill, ombesörjde själv hans utbildning efter sitt eget pedagogiska program, som föreskrev en rigorös intellektuell träning från tidigaste barndom. Enligt Mills Autobiography (1873; "Mitt liv") var denna uppfostran orsaken till den djupa emotionella kris i vilken han hamnade i tjugoårsåldern. Under denna period blandades det tidigare helt dominerande inflytandet från faderns empirism med impulser från bl.a. Comte. Åren 1823–58 var Mill anställd vid Ostindiska kompaniet i London. Senare var han under en mandatperiod medlem av underhuset.
Mills ontologi och epistemologi är strängt empiristiska. Den fysikaliska världen är för honom endast en möjlighet till sinneserfarenhet, och den omedelbara kunskapen inskränker sig till sinnesintryck och minnen. I A System of Logic (1843) framlägger han en teori för den vetenskapliga kunskap som är härledd från denna omedelbara visshet och för härledningarnas natur. Mest känd är hans analys av induktionen, med dess särskiljande av fyra metoder. Fastän Mill menade sig ha kommit fram till dessa metoder genom ett studium av fysikens metodologi, tänkte han sig att de var tillämpliga även i beteende- och samhällsvetenskaperna. Såväl i de senare som i naturvetenskaperna gäller det att upptäcka grundlagar ur vilka mer specifika och användbara "empiriska" lagar kan deduceras. Skillnaden ligger i att samhällslivets oöverskådliga komplexitet omöjliggör deduktionen av annat än ungefärliga empiriska lagar – som dock är tillräckligt bestämda för att ge politisk vägledning. Det sistnämnda var viktigt för Mill som betraktade idéer som drivkraften bakom all samhällsutveckling.
Mill levde vid en tidpunkt när den kristna världsbilden allt starkare ifrågasattes. För att förhindra social upplösning måste man enligt honom ersätta den kristna moralen med en annan moral som kunde vinna allmän uppslutning: utilitarismen eller doktrinen att en handling är moraliskt rätt endast om den överlag leder till en större övervikt av lust eller lycka över olust eller olycka än varje alternativ handling. Dessa tankar framfördes i arbetet Utilitarianism (1861; "Utilitarism"). Han skilde sig emellertid från tidigare utilitarister, som Bentham, genom att göra en distinktion mellan högre och lägre former av lust.
Som nationalekonom hörde Mill till de främsta i den klassiska skolan. Hans Principles of Political Economy (1848) var den ledande läroboken i den anglosaxiska världen under andra hälften av 1800-talet. Både Mills metodologiska medvetenhet och hans analys av bl.a. pengar, internationell handel och fördelningsfrågor var framstående.
Flera av M:s mest välkända tankar är formulerade i kortare essäer snarare än i större, systematiska verk. I On Liberty (1859; "Om friheten") argumenterar han för att det skall vara tillåtet att begränsa en individs frihet endast i syfte att skydda andra, inte individen själv. Den mångfald av livsformer och åsikter som individers självförverkligande resulterar i var för honom en nödvändig förutsättning för civiliserat samhällsliv. Considerations on Representative Government (1861) utvecklar en version av den representativa demokratin med förordningar ägnade att motverka det M. betraktade som de stora farorna med demokrati: likriktning och minoritetsförtryck. I The Subjection of Women (1869; "Qvinnans underordnade ställning" och "Förtrycket av kvinnorna") framträder han som en förespråkare för jämställdhet mellan könen. – Gift från 1851 med Harriet Taylor Mill (d. 1858).