En rad internationella jämförande analyser av svenska elevers kunskapsstandard visade att den gamla så kallade flumskolan nått vägs ände. På flera viktiga ämnesområden hade våra elevers resultat försämrats relativt sett (Pisa, TIMMS m.fl). Skolverkets bedömning pekade i samma riktning. Den nya regeringen har också axlat ansvaret att ändra kursen. Under ledning av utbildningsminister Jan Björklund har redan ett stort antal reformbeslut tagits som omdanar och stärker det svenska utbildningsväsendet i grunden. Resultaten visar sig inte imorgon men kanske i övermorgon.

På gång nationellt

• Gymnasieskolan ska reformeras efter riksdagsbeslut i oktober 2009 (GY11). Detta innebär bl.a. högre kvalitet såväl på de praktiska som på de rent teoretiska programmen med minskad utslagning och bättre förutsättningar för eleverna att klara kraven i yrkeslivet och i den högre postgymnasiala utbildningen. Kursplaner är under utarbetande
• Ett nytt målrelaterat betygssystem med sex steg (A-F) har beslutats (ett populärt beslut för övrigt), betyg från sjätte klass kommer hösten 2010 och fler obligatoriska nationella prov har tillkommit i åk 3, 5 och 9 (fy, ke och bi). Skriftlig information om elevers kunskapsutveckling ges från ht 2008 i de första årskurserna
• Barnomsorgspeng har införts för att öka familjernas valfrihet. Förskolan blir en egen skolform. Den svenska förskolan ska stå på egna ben!
• En moderniserad skollag är på väg. De rödgröna splittrades i frågan men alliansregeringen har arbetat fram ett förslag. Bland annat med ökade befogenheter för lärarna och rektorerna samt bättre rättstrygghet för eleverna. Ordning och reda i klassrummen är ett av huvudändamålen med den nya lagen. Viktigt är att lika krav enligt lagen ställs på kommunala respektive fristående skolor. Skollagen stadgar även om skärpta behörighetsregler
• En reformerad lärarutbildning syftar till mer kompetenta pedagoger med elevernas kunskapsutveckling i fokus. Första steget mot den kunskaps- och statushöjning för lärarna som måste till om arbetet i skolan ska kunna kvalitetssäkras  
• En skärpt skolinspektion övervakar redan att skollag och skolförordningar efterlevs landet runt. Elevers rätt till likvärdig utbildning oavsett bostadsort eller hemförhållanden är centrala mål för den nya skolpolitiken   
• Lektorstjänster införs från förskole- till gymnasienivån. Detta för att ytterligare höja kvaliteten genom att bland annat stimulera kontakterna med universitet och högskola

Mycket är alltså redan beslutat och klart efter den rivstart alliansregeringen gjort. Annat för skolan ligger, som det heter, i pipe-linen. Men ledtiderna är långa och det finns uppenbar risk att väsentliga delar av reformverket rivs upp eller förändras till oigenkännlighet om en rödgrön koalition får sätta sin prägel på vår svenska skola. Så får inte ske!

Dags att sikta ännu högre

Folkpartiets visioner för den svenska skolan i en föränderlig omvärld är högt ställda. I det skolpolitiska program som togs vid partiets landsmöte hösten 2009 betonas bl.a. följande målsättningar för framtidens förskola, skola och högre utbildning. Ett genomförande förutsätter dock att väljarna ger oss fortsatt förtroende nationellt och även lokalt.

• Genom återgång till ett statligt huvudmannaskap i stället för dagens kommunstyre kommer alla elever var än de bor i landet att garanteras samma chans till god utbildning

• Sverige behöver en bildningspolitik. Läsningen stärker barnens språk och fantasi och bidrar till framgång i skolan. Skolbibliotekens ställning måste stärkas och vi behöver en strategi för att främja bokläsning
• Satsning på kvalitet i högskolan, mer än utbyggd kvantitet
• Lärarna är skolans viktigaste resurs. Begåvade ungdomar ska rekryteras till läraryrket genom bättre arbetsvillkor och högre lön
• En lärarlegitimation kvalitetssäkrar läraryrket. Behörighetskraven för lärare måste förtydligas
• Rektor ska vara pedagogisk ledare. Rektorsrollen måste avbyråkratiseras
• Alla elever ska ha rätt till stöd, stimulans och utmaningar. På högstadiet ska det bli möjligt att anordna profilklasser också i teoretiska ämnen som matte, språk, biologi etc
• Kraven på skolornas antimobbningsarbete måste skärpas och alla skolprogram mot mobbning ska vara vetenskapligt förankrade
• Folkpartiet vill göra en rejäl satsning på elevhälsan. Den nya skollagen skärper kraven på huvudmän i kommuner och friskolor att se till att kvalificerad personal är tillgänglig för eleverna
• Skolan måste verka för goda motions- och kostvanor. Eleverna bör ha fler idrottstimmar och mer rörelse i skolan. Skolmaten ska vara näringsriktigt sammansatt
• Den nya yrkeshögskolan ger praktiker chans till gedigen yrkesfortbildning i nära kontakt med arbetsmarknaden
• För att höja förskolläraryrkets status vill folkpartiet införa en förskollärarlegitimation och tydliga karriärvägar. Inom ett särskilt Förskollärarlyft ska både förskollärare och barnskötare erbjudas fortbildning. Alla förskolechefer ska genomgå den obligatoriska rektorsutbildningen. Förskoleklassen blir den första årskursen i en tioårig förskola
• Särskolan ska bevaras som en särskild skolform. Kommunerna ska vara skyldiga att göra gedigna undersökningar av elevers behov inför val av skolform
• Entreprenörskap är ett viktigt perspektiv på alla nivåer i skolan. Alla gymnasister som så önskar ska ges möjlighet att prova på företagande
• Vuxenutbildningen ger individen möjlighet att stärka sin ställning i samhälle och yrkesliv. Vi vill införa en rätt för yrkeselever från den nya gymnasieskolan att läsa in högskolebehörighet på komvux
• Globaliseringen förändrar världen. Kina är en världsmakt ekonomiskt och politiskt. Elever på gymnasiet ska få möjlighet att välja kinesiska som tillval! Kinesiska ska på sikt ges samma status som spanskan

(Den som vill veta mer hänvisas till hemsidan Folkpartiet.se)

Folkpartiets nationella program för en svensk kunskapsskola är som framgår omfattande och ambitiöst. Även lokalt, i vår kommun Piteå, verkar våra förtroendevalda för en bättre skola för alla. 

Folkpartiet vill nästa mandatperiod

• Viktigast av allt är att lokalt i kommunen bevaka att de beslut som fattats av riksdag och regering också implementeras som det är tänkt. Från nya gymnasieskolan till barnomsorgen. Inte minst viktigt är att upparbeta goda relationer med den lokala arbetsmarknaden för lärlingsplatser etc.
• Vårt önskemål om en bärdator per elev i hela gymnasiet med början i första årskursen står fast
• En ingenjörsutbildning på mellannivå (gy åk 4) införs inom en snar framtid i nära samverkan med näringslivet 
• Fristående lokal skolombudsman behövs för att bättre tillvarata elevers och föräldrars rättigheter 
• Friskolor med utvecklat kvalitetstänkande bör tas emot i kommunen med generositet och på ett positivt sätt. Speciellt på grundskolenivå saknas fortfarande stimulerande konkurrens i Piteå
• Idrott och rörelse för bättre hälsa och bättre skolresultat måste stärkas ytterligare, särskilt på senare- och gymnasienivå
• Svensk förskola är unik. Vi vill fortsätta att utveckla förskolan genom att erbjuda fler timmar i allmän förskola i den takt samhällsekonomin medger. Viktigt att bevaka att alla förskolorna i kommunen har jämförbar standard och utrustning. Även de fristående förskolorna med sina olika profiler är viktiga för att ge kommunmedborgarna valfrihet
• Arbetet mot mobbning och kränkningar, för jämställdhet och allas lika värde ska bedrivas oförtrutet inom samtliga skolformer och på alla nivåer i kommunen
• Ökad rapporterad stress i arbetet bland skolans personal måste uppmärksammas och bekämpas. Ställer vi högre krav på kvalitet och ambition i skolans värld måste detta i lika mån motsvaras av arbetsgivarens målmedvetna insatser för trivsel, hälsa och välbefinnande för de anställda