Byskolor och lokalsamhälle

Små skolor, kan faktiskt mäta sig med stora skolor på alla de områden som oftast används för att mäta effektivitet. Kunskapsinhämtningen är lika bra eller bättre, engagemanget från personal, föräldrar och övrig omgivning är större och ekonomin kan faktiskt vara lika bra. Desutom betyder en skola på landsbygden att den kommunala servicen är synlig även på landsbygden.
 
Varje år ifrågasätts de små skolenheterna i Nora kommun. Argumenten har varit desamma - pengarna räcker inte, den pedagogiska kvaliteten ifrågasätts, negativa nyckeltal och lokalkostnaderna är för höga. Att ta till vara möjligheterna med små skolor för 40-50 procent av Noras befolkning som bor utanför stadskärnan är fortfarande högst aktuellt. Turerna kring Järnboås skola hade med fördel kunnat resultera i en friskola men rädslan för denna utveckling hos socialdemokraterna har gjort att man kortsiktigt lovat fortsätta den kommunala verksamheten där. 

Det är inget fel med små enheter och mixade flernivåklasser i skolan. De leder till att barn och ungdomar utvecklas bättre socialt, blir mer ansvarstagande och toleranta samt presterar bättre i skolämnena. Forskning säger att barn som riskerar att hamna i utanförskap har en betydligt bättre prognos i dessa mixade flernivåskolor.