Landsbygdsprogram

På flera områden skiljer sig landsbygdens problem och framtidsmöjligheter från tätortens. Förhållanden som glesheten i sig, boendemiljön, företagsstrukturen, infrastrukturen och kapitalbildningen samt värden som biologisk mångfald och natur- och kulturvärden, gör att landsbygden uppvisar en mängd skillnader gentemot tätorten. De kommunala perspektiven är ofta inrättade efter den kommunala förvaltningsorganisationen och med ett utpräglat tätortsfokus. Det innebär att stora risker för suboptimering i beslutsfattandet. I stället för helhetssyn blir besluten grundade på smala förvaltningsekonomiska utredningar.

Konsekvensanalyser gällande nedläggning av till exempel en skola saknar oftast hänsyn till konsekvenser som utflyttning, minskad attraktivitet, sjunkande fastighetspriser, förlust av arbetstillfällen, minskad social gemenskap och färre barnfamiljer på landsbygden. Den självklarhet med vilken beslut fattas om satsningar i tätorten bygger ofta på mycket summariska överväganden om möjligheter att tillgodose även landsbygdens intressen. Det tycker vi är fel.

Företagande
Jordbruk och skogsbruk är en viktig bas för en levande landsbygd generellt. Det gäller i hög grad även Nora. Men även andra näringsverksamheter har genom teknisk utveckling, datakommunikation och flexibilitet i näringsutövning kunnat få väsentligt fäste på landsbygden. De flesta företagen på landsbygden är småföretag. Andelen företag per capita är inte sällan högre på landsbygden än i tätorten. Det gäller inte minst Nora där det inom vissa geografiska områden finns ett aktivt företag i ca 40% av hushållen (uppgift gällande Vikers församling). Förbättrade möjligheter för företagandet har således mycket stor inverkan på möjligheterna att behålla och utveckla en levande landsbygd. Samtidigt vet vi att tillväxtdynamiken är störst just i småföretagen vilket skapar ytterligare gynnsam utvecklingspotential för just landsbygden.

Samhällsservice
En mängd faktorer, inte minst det tätortsfokus som ofta gör sig gällande i politiska beslut, verkar hämmande på möjligheterna till utveckling på landsbygden. En fungerande infrastruktur där många av ingredienserna är gemensamma med tätortens krävs förstås även på landsbygden. Skola, kommunikationer, social service, tillgång till dagligvaror och fungerande nätverk mellan företag, invånare och offentliga aktörer är även här viktiga förutsättningar.

Boende
På landsbygden är boendet en nyckel till utveckling. Idag motverkas dock generationsskiften och inflyttning av en mängd faktorer. Nybyggnation på landet innebär ofta att produktionskostnaden överstiger marknadsvärdet vilket försvårar finansieringsmöjligheterna. En lokal bostadspolitik inom kommunen som inte öppnar vägen för äldre att flytta från sina hus på landet till bra boendealternativ hindrar dessutom generationsskiften både i gällande boendet och i de företag som står inför ett sådant på landsbygden. Att man på äldre dar gärna väljer mindre krävande boendelösningar är naturligt – men om det finns få alternativ blir resultatet att underhåll på fastigheter minskar och möjligheten till generationsskiften och rörlighet bland befolkningen försvåras.

Alternativen bör också anpassas efter de äldres önskemål i större utsträckning. Det kan betyda att stora centrala komplex med äldreboende inte ska vara det enda alternativet. Boendealternativen bör kunna erbjudas i närheten av de äldres tidigare boende för att inte bryta eller försvåra redan etablerade sociala nätverk.

På landsbygden finns gott om utrymme för byggnation också i mycket attraktiva och natursköna områden. På sikt kan sådana möjligheter bli en viktig tillväxtfaktor för Nora kommun genom inflyttning.

Infrastruktur - fibernät
Utbyggnad av bredbandsnät och IT skapar förutsättningar för landsbygden att vara delaktig i det utbud av tjänster som gäller i tätorter. Även utbudet av kultur kan med hjälp av digital teknik göras tillgängligt på ett positivt sätt. Många av tjänsterna passar att distribuera direkt till hushållen men för vissa kan en gemensam lösning för flera hushåll inom glesbygd vara en bättre lösning. Det stärker också den sociala samvaron att samlas kring till exempel filmvisning, konserter, teater sportevenemang och andra kulturella evenemang. Utbyggnad av bredband styrs generellt av marknadsmässiga överväganden från aktuella leverantörer vilket idag hindrar nödvändig utbyggnad på landsbygden. Få leverantörer och begränsad konkurrens berättigar därför särskilda åtgärder.

Den nu aktuella utbyggnaden av fibernät behöver särskilt stöd på landsbygden, som underlättar möjligheter till företagande och samhällsservice på landsbygden.

Offentliga lokaler
För offentliga tjänster, näringslivsinformation och utbildning finns det en stor potential i att kunna samla dem i en för bygden gemensam lokal. Strukturförändring och annat livsmönster har gjort att offentliga lokaler försvunnit på landsbygden. Därför bör kommunen verka för att det finns nya möjligheter att samla människor och att leverera samhällsservice även på landsbygden. 

Vägarna
En av de viktigaste frågorna för landsbygden är fungerande kommunikationer. Behovet av vägunderhåll, tjälsäkring, bärighetsförstärkning och nyinvesteringar för att öka trafiksäkerheten är stort.

Vägarna på landsbygden har i stor utsträckning en standard som skapar avsevärda problem såväl för boende som för godstransporter. Många av vägarna är enskilda vägar men betjänar i lika hög grad det allmänna som andra vägar gör. Vikande stöd för detta vägnät verkar direkt negativt på landsbygdsutvecklingen.

Kollektivtrafik
I vår kommun är en väl fungerande kollektivtrafik med buss förmodligen det bästa alternativet just nu. Flera sträckor på landsbygden saknar dock eller har dåligt fungerande kollektivtrafik. Där det finns dokumenterad utvecklingspotential eller ett bra potentiellt underlag av trafikanter måste offentliga uthålliga satsningar på kollektivtrafik bli ett huvudalternativ för offentliga satsningar.

Social service
Att erbjuda landsbygdsbefolkningen en god social service med daghem, skolor, sjukvård, äldrevård och arbete måste vara lika angeläget som det är för tätortsbefolkningen, särskilt i en kommun som Nora med en så stor andel av befolkningen på landsbygden. Här måste man vara öppen för flexibla lösningar och enskilda initiativ. Det väsentliga är inte vem som är huvudman utan att den sociala servicen finns, fungerar och håller hög kvalitet.

Landsbygden håller både natur och kulturskatter som kan vara av stor betydelse för besöksnäring. Tillsammans med kreativa initiativ och nyföretagande kan landsbygden bli en ännu större tillgång för hela kommunen. Attraktiva boendemiljöer och en väl fungerande social service tillsammans med goda kommunikationer kan göra hela landsbygden till en god inkomstkälla för kommunen. Redan idag lämnar stora delar av landsbygden ekonomiska nettobidrag till den gemensamma kommunala förvaltningen – trots eftersatt social service och bristande kommunikationer.

Rovdjursfrågor
Vargens intåg i vår kommun har gjort många människor otrygga och i många fall på mycket kort tid förändrat levnadsbetingelserna. Vi tycker det är olyckligt att frågor kring rovdjurförvaltningen helt och hållet sker utan inflytande från de som är närmast berörda. Man bör se över regler om skolskjutsar, vägbelysning, busshållplatser etc. Jakten är av stor betydelse på landsbygden och bland jägarna finns en stor samlad kunskap om viltvård. De senaste årens händelseutveckling med rovdjursincidenter och förändring av berörda människors livsbetingelser måste få större saklig uppmärksamhet. Förutom vargen kan vi förvänta oss en snar utbredning av björn inom Nora kommun. Vi är för mångfald och har ingen principiell invändning mot att vår natur också innehåller de stora rovdjuren men vi anser att konsekvensanalyserna inte belyser den påverkan som detta har för dem som närmast berörs.

Viktiga förslag i vårt lokalpolitiska program för landsbygdsutveckling är:

- En kommunalekonomisk analys tas fram, där landsbygdens del av den kommunala ekonomin detaljstuderas.

- En kommunal plan för upprustning av vägnätet på landsbygden ska tas fram.

- Särskilda stöd för utbyggnad av fibernät på landsbygden bör utverkas.

- Tillgången på offentliga lokaler ska inventeras. En minimistandard för tillhandahållande av offentliga lokaler, anpassad till befolkningsmängd, ska utvecklas.

- Kollektivtrafiken för landsbygden måste utvecklas. Dåligt betjänade sträckningar byggs ut.

- Den sociala servicen på landsbygden ska förbättras genom långsiktigt hållbara satsningar på vård, daghem, skola och äldreboende.

- Nybyggnation av bostäder på landsbygden ska underlättas genom tillhandahållande av attraktiva tomter och låga kommunala avgifter.

- Särskilda stöd till föreningslivet på landsbygden skall utgå. 

- Samverkan mellan kommunal förvaltning och lokala bygdeorganisationer, byaråd, hembygdsföreningar, företagarföreningar, utvecklingsgrupper etc skall öka. En strävan ska vara att öka deras inflytande över frågor som berör det geografiska område som de verkar i.