Motion angående 99-09-14
Nollvision i sjukvården
1998 dödades 518 personer i trafiken i Sverige. Nästan 4 000 skadades svårt och över 17 000 skadades lindrigt. Det är en hög siffra. En oacceptabelt hög siffra. Därför startades ett projekt som kallats för Nollvisionen. Avsikten med projektet är att förhindra att människor dödas eller skadas svårt i trafiken.
Statsmakterna har ställt sig bakom visionen och ett intensivt arbete har påbörjats runt om i Sverige för att visionen skall kunna bli verklig. Stora ekonomiska resurser satsas nu på att öka trafiksäkerheten. Detta arbete är positivt och har fått stor uppmärksamhet i media och arbetet leder förhoppningsvis fram till betydligt färre olyckor med allvarlig utgång.
Infektioner i vården
I denna motion vill jag styra över diskussionen till ett annat område som inte förekommer så ofta i debatten, nämligen problemet med infektioner i vården. Sjukhussjuka och andra vårdrelaterade infektioner drabbar allt fler. I Socialstyrelsens rapport 1998:12 ”Att förebygga infektioner i vården” beräknar man att den förväntade andelen vårdförvärvade infektioner i ett i-land torde vara mellan fem och tio per hundra utskrivna patienter.
Det finns idag ingen rikstäckande statistik för Sverige men på läkarstämman i november förra året presenterades en undersökning som beräknar antalet patienter, som drabbas av olika infektioner när de ligger på sjukhus, till cirka 100 000. Dödssiffran har beräknats till ca 800 per år. Det är siffror som är förfärande och betydligt högre än antalet dödade och skadade i trafiken.
Under en rad år har läkare och experter varnat för en alltför okritisk användning av antibiotika. De har varnat för att bakterier kommer att utvecklas så att de inte längre reagerar på våra läkemedel. Sverige har även internationellt drivit på för att minska antibiotikaanvändandet och flera kampanjer har drivits i Sverige för att upplysa patienter och sjukvårdspersonal och även djuruppfödare och veterinärer om riskerna med flitigt användande av antibiotika.
Förra året bedrevs ett projekt i Örebro län med namnet ”Bacillusken”. Syftet var att fokusera på bakteriespridning och problemen med resistenta bakterier. Kampanjen fick tyvärr inte det stora genomslag som den förtjänade. Detta viktiga arbete måste ske hela tiden och det skadar inte att lyfta fram de här frågorna ordentligt i hela sjukvårdsapparaten, både i landstinget, i kommunerna och inte minst i ett riksperspektiv.
Immuna bakterier
Den senaste tiden har förekomsten av elakartade gula stafylokocker som är resistenta mot de flesta läkemedel ökat oroväckande inom den svenska sjukvården. Dessa bakterier ger upphov till de värsta fallen av sjukhussjuka. Idag är endast en procent av de gula stafylokockerna resistenta i Sverige mot 25-50 % utanför norden men färsk statistik från smittskyddsinstitutet visar att antalet fall stigit från normalt 40-50 per år till det tredubbla i fjol. Flera läkare varnar nu för att vi är på väg att få en situation där bakterier får fotfäste i Sverige och då blir det omöjligt att stoppa spridningen. En del läkare anser att läget börjar bli akut.
Idag finns det endast ett antiseptiskt preparat som fungerar på de resistenta stafylokockerna nämligen vankomycin. Det finns dock en stor oro för att även vankomycin snart kommer att bli obrukbar eftersom en annan bakteriegrupp redan utvecklat resistens även mot detta preparat. Detta är idag i huvudsak ett problem på de stora sjukhusen i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö men forskare varnar för att dessa farliga bakterier kommer att spridas även till andra sjukhus om inget görs.
Onödig smittspridning
Vi nås ofta av signaler om att arbetet i sjukvården blivit allt mer pressat och att tiden inte räcker till. Vi vet också att allt fler går till jobbet trots att de är sjuka för att de inte har råd att sjukskriva sig. Även om ett utförligt kvalitetssäkringsarbete hela tiden pågår i sjukvården ökar riskerna för onödig smittspridning när personalen är stressad. Färre personal skall utföra allt fler arbetsuppgifter.
Jag har talat med ett flera anställda i vården som anser att det ställdes hårdare hygieniska krav för ett tiotal år sedan. Det slarvas med den personliga hygienen. Det blir allt vanligare med sjukvårdspersonal som bär ringar och smycken. Städningen har skurits ner för att klara sparkrav. Sjukvården utför allt fler komplicerade behandlingar och ingrepp och även detta ökar riskerna för infektioner.
I ett pressmeddelande från Socialstyrelsen nr 36, 1998-10-19 listas en rad olika faktorer som påverkar riskerna för patienter att drabbas av infektioner i samband med vård.
• Den medicinska vården blir alltmer avancerad och alltfler patienter har nedsatt immunförsvar.
• Resurskrävande vård och behandling flyttas allt mer från sjukhus till bl a hemsjukvård.
• Möjligheterna till vård på eget rum eller isoleringsrum på sjukhus och sjukhem har minskat.
(Anna Hambraeus, Socialstyrelsen vetenskapliga råd på området, hänvisar till en aktuell studie av ett sjukhus i London. ”- När man stoppade in en extra patient i en sal med fyra patienter ökade risken trefaldigt för att smittan skulle spridas.”)
• Okritisk antibiotiaanvändning och bristande hygienrutiner har lett till ökad spridning av mikroorganismer med nedsatt känslighet för antibiotika.
• Sjukvården är utsatt för en ökande ekonomisk press och ökad arbetsbelastning - något som kan leda till att hygienrutiner inte följs.
Infektionsproblem och kostnader
Förutom allt mänskligt lidande som infektionerna i sjukvården orsakar är kostnaden för komplicerade behandlingar och långa sjukskrivningar enorma. Resurser som vi skulle kunna använda till att utveckla sjukvården och äldreomsorgen.
I Socialstyrelsens rapport 1998:19 ”Vårdrelaterade infektioner” står att läsa att det inte finns någon aktuell överblick över kostnaderna för de vårdrelaterade infektionerna. Det finns emellertid en undersökning från 1988 som uppskattar vårdkostnaderna för enbart de postoperativa infektionerna till 675 miljoner kr.
”Det är dock, enligt Socialstyrelsen, full klart att årliga kostnader i miljardklassen motiverar åtgärder för att förebygga vårdrelaterade infektioner enbart av ekonomiska skäl. Därtill kommer kostnader för lidande, bestående men och dödsfall, vilka är svåra att prissätta.”
Enligt en vetenskaplig undersökning som presenterades på Läkarstämman i Göteborg i november 1998 och som refererades i DN 98-11-21 uppskattas de direkta kostnaderna till 1,5 miljarder kronor för infektioner i vården. ”Därtill kommer de indirekta kostnaderna för sjukskrivningar och uteblivna arbetsinkomster”, säger Bertil Nyström, tidigare sjukhushygieniker på Huddinge sjukhus och ansvarig för undersökningen.
Socialstyrelsen varnar för brister inom hygienområdet
Enligt Socialstyrelsen finns idag en rad brister inom hygienområdet. Kraftfulla åtgärder behövs inom en snar framtid hävdar styrelsen. Enligt en rapport presenterad av Socialstyrelsen 1998:19 med namnet ”Vård-relaterade infektioner” räknas ett antal identifierade brister upp:
• Brister i verksamhetschefernas medicinska ansvar för att förebygga infektioner.
• Brister i grundläggande utbildning och fortbildning av sjukvårdspersonal och sjukvårdsledningar.
• Dåligt kostnadsmedvetande.
• Oklara ansvarsförhållande avseende finansiering av sjukhushygienisk service.
• Avsaknad av öronmärkta resurser för övervakning och information vilket idag sker genom frivilligt extraarbete.
• Underbemanning av hygienpersonal jämfört med vad som vetenskapligt visats vara effektivast.
Vidare menar Socialstyrelsen att det i stort sett saknas forskning om problem med vårdrelaterade infektioner utanför sjukhus, speciellt inom den kommunala hemsjukvården. Dessutom saknas svenska basdata för kostnadsberäkningar, vilket är nödvändigt för att kunna följa utvecklingen och effekterna av vidtagna åtgärder.
Problem få pengar
I DN den 12/1 1999 skrivs följande. ”Det finns inga pengar för att förhindra att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika och det finns inga pengar för att stoppa sjukhusinfektionerna. Undantaget är hiv och aids. Trots att den inhemska smittspridningen av hiv är liten satsas ändå fortfarande 150 miljoner kronor per år på förebyggande hiv-arbete”
Peet Tüll, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet, betonar i DN att han inte tycker att pengarna för hiv-arbete är bortkastat, tvärt om. Hade vi inte bedrivit så stora informationsinsatser i Sverige hade hiv-spridningen sett betydligt värre ut än den är idag. Men han anser att resurser måste till även inom andra sektorer.
”- Om vi fick 50 miljoner skulle vi kunna få ner sjukhusinfektionerna med 10 procent. Med ordentliga resurser skulle vi kanske kunna minska dem med 30 procent, säger Peter Tüll.” Det skulle innebära att antalet smittade patienter skulle kunna minskas med 30 000 per år och 240 skulle kunna räddas till livet.
Nollvision i sjukvården
Det måste till ett intensivt arbete för att minska smittspridningen i sjukvården. Det är inte rimligt att 100 000 människor varje år drabbas av infektioner vid besök i vården och att 800 av dessa avlider. En patient går till ett sjukhus för att bli botad. Då förväntar man sig inte att drabbas av en annan sjukdom.
Jag föreslår därför att Örebro läns landsting tar initiativ till att en Nollvision införs i vården. Visionens mål skall vara att ingen patient skall behöva dö eller allvarligt skadas på grund av sjukhussjuka eller andra infektioner som de erhållit i vården.
I en vision finns en bild av ett önskvärt tillstånd, ett mål som man inte kan nå på ett enkelt sätt. Vore målet enkelt att nå skulle det inte behövas en vision. Visionens syfte är att stimulera till de åtgärder och genomgripande förändringar som krävs för att visionen skall kunna bli verklig. Det är förmodligen omöjligt att komma ner i noll patienter som smittas men en avsevärd minskning borde kunna uppnås om samhällets resurser koncentreras och arbetet intensifieras.
En gemensam Nollvision för hela landet skulle kunna skapa den uppmärksamhet och generera de resurser till sjukvården som möjliggör ett genombrott i kampen mot infektioner i vården.
Sammanfattning
• Varje år smittas 100 000 personer i Sverige av vårdrelaterade infektioner och 800 avlider.
• Socialstyrelsen finner stora brister i arbetet med att förebygga och minska spridningen av sjukhussjuka och andra infektioner i vården.
• Det är svårt att få resurser till forskning, förebyggande arbete och information.
• Det saknas en rikstäckande statistik på infektioner i vården.
• Det finns ingen aktuell överblick över kostnaderna för de vårdrelaterade infektionerna.
• Bristande hygien bland personal och bristande hygienrutiner.
• Mer komplicerad medicinsk behandling utförs samtidigt som fler patienter har nedsatt immunförsvar.
• Allt mer komplicerad medicinsk vård utförs i hemsjukvården och i kommunernas äldreomsorg.
• Okritisk antibiotikaanvändning och bristande hygienrutiner har lett till spridning av bakterier som har nedsatt antibiotikaresistens.
• Forskare varnar för att vi inom kort kommer att få en snabb spridning av bakterier där inga kända preparat fungerar.
Yrkande
att landstingsfullmäktige ställer sig bakom en nollvision för sjukvården i Örebro län som går ut på att ingen skall behöva avlida eller allvarligt skadas av infektioner de fått i sjukvården.
att initiera frågan i landstingsförbundet så att en riksomfattande nollvision för sjukvården kan förverkligas.
Jan-Erik Brohede
Folkpartiet liberalerna