Direkt skolpeng
Resurserna fördelas som grund- och tilläggsresurs, lokaler och särskild verksamhet.
Till grundskolan fördelas 90% som grundresurs. Alltså samma summa till varje elev:
50 813 kr per elev och år för 6-8 åringar
53 058 ” 9-11 åringar
60 395 ” 12-15 åringar
Till detta kommer en tilläggsresurs, som fördelas mot bakgrund av andelen barn med utländsk bakgrund 5,2% respektive föräldrarnas utbildningsbakgrund 4,8% av totalresursen.
Lokalkostnaderna utgår enligt faktiska kostnader. Vi har ännu inte hittat ett system att lägga in det i skolpengen, eftersom det skiljer så mycket. Lägsta kostnad för skolan är 6 000 kr/elev/år och högsta 30.000 kr/elev/år. För förskolorna, som är nybyggda ,rör det sig om ännu högre hyror.
Därtill kommer pengar för särskild verksamhet som förberedelseklasser, Resurscentrum för elever med stort behov av särskilt stöd, särskola o s v
Dessutom finns det pengar till Barn och skolnämndens förfogande för nämnds- och förvaltningsledning, kvalitetsuppföljningar, särskilda satsningar, naturskola, sommarskola, långa rehab.satsningar m m
En skola med många barn med utländsk bakgrund och föräldrar med låg utbildningsnivå får större tilläggsresurs än en skola med få utländska barn och högutbildade föräldrar. Det behövs till Svenska 2 och modersmålsundervisning t ex.
Tilläggsresursen fördelas på samtliga elever i skolan.
Exempel: Genarps skola har 3% barn med utländsk bakgrund. Där får varje elev på skolan 576 kr i tilläggsresurs.
Fäladsgården har 37% elever med utländsk bakgrund. Där får varje elev på skolan 6.600 kr i tilläggsresurs.
(Barn och skolnämnd Öster har fler elever med föräldrar med låg utbildningsbakgrund och Barn och skolnämnd Staden har flest elever med utländsk bakgrund.)
Direkt skolpeng innebär att kostnaderna blir synliga för de enskilda skolorna. Tidigare gick pengarna till skolnämnderna och de hade fyra olika sätt att fördela : ett i BSN Norr, ett i BSN Söder, ett tredje i BSN Öster och slutligen ett fjärde till friskolorna.
Tidigare var flera av skolans kostnader s k "fria nyttigheter", d v s en tjänst som betalades på central nivå. Sådana tjänster, där brukaren inte ser kostnaderna, tenderar att svälla.
Vidare betalas direkt skolpeng ut efter antalet faktiska barn/elever och hanterar således volymförändringar bättre. Tidigare fick man enligt prognostiserat antal barn/elever. Blev det fler, fick verksamheten klara det bäst man kunde. Barn och skolnämnd Öster, som haft den största inflyttningen av barnfamiljer, "förlorade" 5- 10 miljoner per år på detta.
Med Lunds kraftiga expansion (2 000 fler invånare förra året jämfört med 700 fler per år under perioden 2000 - 2006) är detta nödvändigt för att behålla den höga kvaliteten.
Vi tror att systemet med direkt skolpeng blir en vinnare, även om det som vid alla nya resursfördelningssystem och omorganisationer har funnits en del snubbeltrådar.
Vi har dessutom slagit samman barn och skolnämnd norr och söder till BSN Staden och avvecklat Centrala skolnämnden, som fungerade som en sorts överrock på de andra.
Tove klette