Svar på Sven-Bertil Perssons interpellation ang Eventuellt införande av betygsliknande omdömen från årskurs 1 i Lunds grundskolor.
De borgerliga partierna är positiva till att införa någon form av skriftliga omdömen i grundskolan. Det ger föräldrar och elever tydliga besked om hur målen uppnåtts och bättre möjligheter att följa kunskapsutvecklingen. Idag är det många som blir negativt överraskade, när de får betyg i årskurs 8. Det ger också större möjligheter att ställa krav på resurser, om eleven inte nått de uppsatta målen.
S-B Perssons frågor angående hur de skriftliga omdömena ska utformas, från vilken årskurs de ska ges, när de kan införas samt vem som ska besluta om införandet är lite för tidigt ställda.
Det föreligger en proposition, där regeringen föreslår ”att riksdagen godkänner att riksdagens tidigare uttalanden om skriftlig information i samband med utvecklingssamtal i grundskolan inte längre skall gälla.” Det innebär att den s k riksdagsbindningen att skriftlig information inte får vara betygsliknande samt att den bara får ges om föräldrar efterfrågar den, upphävs.
Sedan ska ett förslag till ny förordningsreglering om skriftlig information om elevers skolgång beredas vidare inom Regeringskansliet . De praktiska frågor som flera remissinstanser har tagit upp, kommer att behandlas under beredningen.
När de formella besluten på nationell nivå är fattade, kommer vi att på sedvanligt lundamanér ta fram förslag i dialog med skolorna. Om förordningen inte föreskriver något annat, anser jag att Barn och Skolnämnderna är lämpliga beslutsfattare.
Sven-Bertil Persson undrar vidare om jag tror att betygsliknande omdömen underlättar skolornas arbete att ”lägga grunden till ett livslångt lärande, ge goda förutsättningar för delaktighet i samhället och för vidare studier samt stimulera lusten att lära och inhämta kunskap.”
Betyg och skriftliga omdömen är naturligtvis ingen mirakelmedicin för att lösa de problem i skolan som åtminstone socialdemokraterna på riksplanet nu börjat erkänna. I deras valanalys heter det: ” Skolan är ett av de områden, där socialdemokraterna har de största förtroendeproblemen.”
Det diskuteras att partiet har misslyckats att ge skolan rätt fokus. Inte satt kunskaper och lärande i centrum, inte lyckats skapa förutsättningar för alla elevers maximala lärande, att det funnits en tendens att överbetona skolans omsorgsuppgift och värdegrund på bekostnad av skolans kunskapsuppdrag.
Skriftliga omdömen är bara en pusselbit i arbetet att sätta kunskaper och lärande i centrum för skolans uppdrag. Grunden är naturligtvis att skolan prioriteras i kommunalpolitiken, att den får tillräckliga resurser, att skolpolitikerna är kunniga och engagerade. Att läraryrkets status återupprättas, att föräldraengagemang uppmuntras.
Grundskolan ska ge varje elev tillräckliga baskunskaper. Därför behövs en systematisk uppföljning varje termin. Den borgerliga regeringen ämnar införa nationella prov i svenska och matematik i årskurs 3. Det skapar ökad nationell likvärdighet och möjliggör att elever, som behöver särskilt stöd, upptäcks i tid.
Idag inhämtar många elever inte de grundläggande färdigheterna i läsning, skrivning och räkning och får därför svårigheter att klara andra ämnen.
BSN Öster är mycket framgångsrika med sin läsutveckling enligt ett särskilt utarbetat schema och kanske kunde man utveckla en liknande modell för matematik och engelska.
Speciallärarutbildningen, som lades ner i början på 1990-talet, b l a med motiveringen att det innebar ett onödigt utpekande av elever, kommer att återinföras. Det blir tre terminers utbildning efter lärarexamen och speciallärarna ska hjälpa enskilda elever, som har svårigheter med läsning, skrivning och räkning.
Alla elever är olika och har rätt att utvecklas i sin takt. Duktiga elever behöver stimulerande utmaningar och uppmärksamhet. Specialintresserade elever ska ha möjlighet att delta i undervisning på högre nivåer, t ex grundskoleelever i kurser på gymnasienivå, gymnasieelever på universitetsnivå. Det ska finnas profilklasser i matematik och språk och inte bara i handboll och basketboll.
Att se till att det finns arbetsro i skolan är en annan bit. Det är viktigast för den som inte kommer från en studievan miljö, som inte kan förlita sig på hjälp hemifrån utan är helt beroende av inlärningen i skolan.
Läraren är den enskilda faktor som betyder mest för elevens resultat. Att återupprätta läraryrkets status är mycket viktigt. De bästa studenterna ska välja att bli lärare. Då måste de få en vettig lön, karriärmöjligheter och god arbetsmiljö. Lunds kommande projekt med själstyrande skolor är ett sätt att stärka professionen och ge lärarna större frihet.
Det är viktigt att lärarna får ta del av modern forskning inom didaktik och ämnesfördjupning.Därför är det oerhört glädjande att den borgerliga regeringen nu satsar 3,5 miljarder på lärarfortbildning och kompletterande utbildning. I Lund har folkpartiet lagt en skrivelse om att inrätta kombinationstjänster, ¾ lärartjänst och ¼ forskarutbildning.
Detta är några av de faktorer som jag tror är helt avgörande för att skolan ska lyckas med att lägga grunden till ett livslångt lärande, ge goda förutsättningar för delaktighet i samhället och för vidare studier samt stimulera lusten att lära och inhämta kunskap.
Lund den 21 april 2007
Tove Klette (fp)
kommunalråd