Motion om Utveckling av Arbetsmarknadsenheten
Arbetsmarknadsenhetens syfte är idag att minska verkningarna av arbetslöshet och frånvaro från arbetslivet på grund av ohälsa. Samverkan sker med olika myndigheter, förvaltningar, näringsliv och fackliga organisationer. Det handlar om praktik, sysselsättning och rehabilitering.
Som verksamheten fungerar idag dominerar kollektiv sysselsättning. Ungdomar, medelålders och äldre deltar ofta i samma typ av sysselsättning, oberoende av utbildning och erfarenheter. Den typ av s k legoarbete som kan tillhandahållas styr, i stället för den enskilds behov, som borde vara målsättningen. Arbetsmarknadsenheten skulle i samverkan med Näringslivskontoret och socialförvaltningen bättre kunna ta tillvara den enskildes behov. Arbetsförmågan prövas ofta genom praktiskt arbete i stället för att ge den enskilde en seriös utredning av sin arbetsförmåga. För en person utanför arbetsmarknaden är det är viktigt med vägledning och kompetensutveckling för att få till stånd en lösningsfokuserad sysselsättning.
En jämförelse med Arbetsmarknadsenheten i Gävle visar att deltagaren där ges möjligheter att visa sina kunskaper och kvaliteter hos tänkbara arbetsgivare och därigenom öka chansen till anställning. Yrkesval och utbildningsväg för arbetssökande utan reella erfarenheter av aktuellt arbetsområde underlättas. En annan jämförelse kan göras med Rehma, Mariestads kommun, där människor kommer på utredning via remiss från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänst, kommunens rehabsamordnare och vuxenpsykiatrin. Här finns team som består av verksamhetschef, arbetsledare och utredningsansvarig . Verksamheten arbetar med två delar, den ena är rehabilitering/utredning och den andra är arbetsträning/praktik. Utredningen bygger på strukturerade djupintervjuer i kombination med arbetsprövning i Rehmas regi. Kommuner som Göteborg m fl använder metoder som ”Biologdesignern” som är erfarenhetsbaserad och visat sig hjälpa ett stort antal personer ut på arbetsmarknaden.
En möjlighet är också att arbetsmarknadsenheten deltar i EU-projekt genom Europeiska socialfonden
Undertecknad föreslår
a t t arbetsmarknadsenheten i Skövde kommun bygger upp en utredningsverksamhet för att pröva arbetsförmåga, så att den enskildes möjligheter till arbete/sysselsättning förbättras genom vägledning och stöd.
a t t verksamheten inom Arbetsmarknadsenheten i Skövde grundar sig på forskning och beprövad erfarenhet.
Motioner som behandlats under mandatperioden
Skövde, 2009 12 17
Motion om Trafiksäkerhet för ungdom
Utanför högstadieskolor i Skövde är en mopedåkande ungdom utrustad med hjälm, men med en oskyddad kamrat sittande bak på mopeden, ingen ovanlig syn. Vid flera tillfällen sätts trafiksäkerheten ur spel. Många av mopederna är också trimmade till för höga hastigheter. För denna grupp visar sig Skövde inte vara ”En säker och trygg kommun”.
Från den 1 oktober i år gäller att Moped klass I, så kallade EU-mopeder, ska få köras av alla som har fyllt 15 år och har ett körkort. Körkortet ska ha den nya behörigheten AM eller en annan behörighet. Behörigheten AM ska kräva körkortstillstånd med föregående lämplighetsprövning. Förarprovet för moped klass I ska vara ett kunskapsprov som ordnas av en myndighet, i dag Vägverket. Moped klass II ska få köras av alla som har fyllt 15 år och har ett förarbevis för moped klass II, ett körkort eller ett traktorkort. Förarprovet för moped klass II ordnas av privata aktörer. De nya kraven påverkar inte behörigheter som en förare har skaffat sig före den 1 oktober 2009. Förarbevis för moped klass I som en förare skaffat sig före den 1 oktober 2009 fortsätter att gälla. Den som redan har fyllt 15 år får fortsätta att köra moped klass II utan förarbevis.
Skövde kommun gör en del insatser för trafiksäkerhet för ungdomar, bl a rollspelet ”Leka med livet” för gymnasieungdom i samband med en utställning på Skövde museum. Skövdes trafiksäkerhetsinformatör har genomfört enkäter om skolvägen bland elever i årskurs 4 – 6. Dessa ligger till underlag för arbetet med trafiksäkerhet. Däremot saknas strategier för högstadieungdomarna.
Högskolan i Skövde och Gothia Innovation har kommit långt på området Serious Games för träning. Ett exempel är Räddningsverkets spel för träning för brandmän. Ett annat exempel är bilbanan för simulering på Högskolan. Hos InGaMe Lab, en forskargrupp vid Högskolan i Skövde, sprids vetenskapliga artiklar om arkitektur av träningssimulatorer. Entreprenörsutbildning bedrivs av Högskolan i Skövde i samarbete med Gothia Science Park, teknikparken. Gothia Innovation arbetar med att utveckla idéer och människor för att skapa framgångsrikt företagande.
Ett lämpligt projekt för att höja kommunens trafiksäkerhet bland ungdomar är att genom Högskolan och Gothia Innovation ta fram Serious Games som skulle vara högintressanta att träna på för högstadieungdomar. Olika trafiksituationer kan med Seroius Games upplevas som verkliga. Det skulle väcka intresse för trafiksäkerhet bland ungdomarna och upplevas positivt.
Folkpartigruppen föreslår
A t t Skövde kommun utvecklar en strategi för trafiksäkerhet bland ungdom där kunskapen hos Högskolan och Gothia Innovation tas till vara.
Skövde, 09 04 29
Öppnare och tydligare satsning på EU-projekt
Skövde kommun har stora möjligheter att påskynda sin utveckling genom större intresse för att delta i olika EU-projekt. Det arbete som pågår med EU-projekt är mindre känt för medborgarna förutom ungdomsprojekten i skolorna. Uppdateringen på kommunens hemsida är här två år gammal. De EU-projekt som pågår i kommunen är uppdaterade 2007 07 12. Engagemanget känns defensivt.
För närvarande håller Folkhälsorådet på med projekt. Bioenergisatsningen är föremål för EU-samverkan. Vänortssamverkan försöker stödja innovativa samarbetsprojekt. En databas finns tillgänglig. Kommunens EU-projekt NORIS (No Rainwater in Sewers) med tester av nya tekniska lösningar för behandling av dagvatten är nu slutbehandlat. Ett projekt som dessutom gick ut på att involvera allmänheten i arbetet. Detta projekt har inte marknadsförts av kommunledningen.
Om det på olika platser i kommunen fanns skyltar med texten ”Här pågår ett EU-projekt” skulle ett större intresse för EU växa hos medborgarna. Undersökningar säger att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i kommunen tar påverkas av EU-regler.
Det är viktigt att de personer som arbetat med EU-projekt i kommunen tas tillvara för att informera andra, så att intresset växer. I samband med olika projekt kan också jämställdhetsfrågor i kommunen främjas. Högskolan i Skövde satsar t ex att delta i en kvinnobank. Det skulle också Skövde kommun kunna göra. CEMR:s deklaration för jämställdhet bör snarast undertecknas i kommunen. CEMR har målsättningen att främja det lokala självstyret för ett Europa där beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. Här bedrivs också ett systematiskt påverkansarbete inom miljö, offentliga tjänster, transport och regional utveckling.
Undertecknade föreslår kommunfullmäktige besluta
A t t den samlade kunskap om EU-projekt som finns i kommunen tas tillvara för att stimulera Utvecklingen
A t t informationen om genomförda och pågående EU-projekt förbättras.
Skövde, 09 03 19
Skapa ett barn- och ungdomshälsocentrum på Balthazar
I samband med 2008 års rikstäckande skolundersökning hjälpte CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) Skövde kommun att göra en egen studie av drogvanorna. Det gällde grundskoleelever i årskurs 9 och gymnasieelever som gick sitt andra år. Statistiken är uppdelad på kön och kan redovisas på såväl skolnivå som kommunnivå.
Av de 580 niondeklassare som svarade röker 16% av pojkarna och 32% av flickorna. Av 799 elever i gymnasiets år två som svarade, röker 24% av pojkarna och 42% av flickorna. Givetvis är inte alla dessa vanerökare men också feströkning kan leda till beroende.
Drygt hälften av niondeklassarna och nästan alla på gymnasiet har druckit alkohol de senaste tolv månaderna. De senaste 30 dagarna i mars 2008 har mindre än hälften av niondeklassarna druckit alkohol, medan tre fjärdedelar av gymnasieeleverna gjort det. En femtedel av eleverna i grundskolan och hälften av gymnasieeleverna svarade att de dricker en halvflaska sprit ett par gånger i månaden eller oftare.
Flickornas problem ökar mest
Både pojkarna och flickorna har råkat ut för problem som försämrade prestationer i skolan, förstörda saker, olyckor mm. Fler flickor än pojkar har fått problem på grund av alkohol. Resultaten visar att det finns ett samband mellan att eleven dricker alkohol och skolk från skolan. Betydligt fler flickor än pojkar i undersökningen har haft individuella problem och relationsproblem på grund av sin alkohol. Just nu är det inne med fester där alkohol är ett huvudmönster.
I första hand får både niondeklassarna och gymnasieeleverna tag på alkohol genom kompisar och kompisars syskon. Men det är lätt att bara skicka ett Sms, så finns det behjälpliga vuxna som levererar vad eleverna vill ha. I rapporten säger eleverna att det är lättast att få tag i folköl, starköl, stark cider och alkoläsk. Fler flickor än pojkar tycker att det är lätt att få tag på de flesta alkoholsorter.
Skövde kommun satsar i sina skolor på förmåner till de elever som skriver på kontrakt att de avstår från alkohol.. En ”eldsjäl” som stimulerar många ungdomar att avstå från droger finns anställd av kommunen. Detta är en positivt och skjuter upp drogdebuten för många unga Kommunen kan i förebyggande syfte göra ännu mera genom att förverkliga ett barn- och ungdomscentrum efter mönstret ”Hälsoäventyret Oasen Vara”. Här skulle också anställda inom elevhälsan ha en mötesplats som en god resurs för barn och ungdomar och metoder kunna utvecklas.
Med stöd av ovanstående text föreslår undertecknad
A t t kommunfullmäktige beslutar att tillskapa ett barn- och ungdomshälsocentrum på Balthazar
Skövde 2008 02 21
Motion om att minska utanförskap
Integrationspolitiken är till för att öppna möjligheter för alla och att riva hinder. Den ska frigöra människors inneboende kraft och bryta utanförskapet i Sverige. För att lyckas med detta måste Skövde kommun driva en politik som underlättar arbete och företagande för alla grupper. I Västra Götaland har drygt 20 procent utländsk bakgrund. Av dessa bor nio procent i Skaraborg. Regionens prioriterade målområden är att:
- främja entreprenörskap och eget företagande
- främja etnisk mångfald i samhället och på arbetsmarknaden
- utveckla nya jobb och integrationsvägar inom den sociala ekonomin
- skapa mötesarenor och bygga nätverk
- öka den interkulturella kompetensen
- motverka främlingsfientliga attityder och etnisk diskriminering
- bättre ta tillvara och utveckla utländsk utbildning och yrkeskompetens
Skövde kommun kan bli bättre på att ta tillvara invandrarnas kompetenser och erfarenheter. Det är i första ledet viktigt att möjliggöra att flyktingar direkt får tillgång till praktik och studier. Flera mötesplatser med svenskar kan skapas. En möjlighet är också att organisera faddersystem. Nästa steg är att skapa en strategisk plan för att stödja personer till meningsfullt arbete.
Det är först under de senare åren som Skövde kommun årligen hälsar nya medborgare välkomna. Detta är en viktig symbol för att visa positiv attityd mot de mångkulturella värden som tillförs Skövde kommun. Det är viktigt att flyktingar och invandrare snabbt kan känna sig som en del av det svenska samhället och därmed ha samma möjligheter, skyldigheter och rättigheter.
I Uddevalla kommun ingår i ”Program för integration och motverkande av utanförskap 2007 – 2011” att förvaltningarna ges ett gemensamt uppdrag att ställa minst 50 praktikplatser till förfogande. Näringslivet förväntas på samma sätt erbjuda praktikplatser. Efter fem år ska programmet utvärderas. Hela projektet går ut på att minska utanförskapet.
Utanförskapsindex kan beräknas efter olika modeller. Ett exempel bygger på sysselsättning, skolresultat, valdeltagande och inkomst. Indexet ska inte vara lägre än 65. Värnamo kommun är en förebild på arbete efter en modell som ger ett lågt utanförskapsindex. För Skövdes del visar i detta sammanhang Södra Ryds centrum ha ett index på 52,1 procent och medan sysselsättningen endast visar 47,3 procent. Här måste den politiska styrningen av Skövde kommun förändra situationen.
Med stöd av ovanstående text föreslår Folkpartigruppen i Skövde
a t t kommunfullmäktige beslutar att utarbeta en strategi för att minska utanförskapet i Ryds Centrum.
a t t undersöka om flera områden i kommunen har utanförskapsindex som är oacceptabla samt vidta åtgärder.
Skövde 2007 03 22
Gymnasieskolans stöd till elever med funktionshinder
Statistik som Hörselskadades riksförbund sammanställt, visar att endast 10 – 15 procent av elever med hörselskador går vidare till högskolan efter gymnasieskolan. Detta ska jämföras med 45 procent av gymnasieelever som idag går vidare till högskola. Enligt statistiken visar det sig också att kommunerna missar cirka 40 procent av de skolbarn som är registrerade hos landstingets hörselvård. Samverkan mellan kommuner och landsting fungerar inte.
En studie av Skolverket som en redovisning av ett regeringsuppdrag visar på en allvarlig tillgänglighetsproblematik för elever utan intellektuella svårigheter men med vissa neuropsykiatriska diagnoser. Dessa grupper följer i lägre utsträckning nationella program. Studien som är benämnd ” På andras villkor – skolans möte med elever med funktionshinder” har särskilt tagit fasta på elevernas egna beskrivningar av sin skolkarriär. Slutsatserna i studien handlar inte i första hand om de tekniska eller materiella lösningarna. Redovisningen är mera relaterad till kompetens, kreativitet och professionalism. Det handlar om att göra eleverna delaktiga i sin egenutveckling.
I vissa fall är ett funktionshinder lätt att urskilja, t.ex. när det gäller en kraftig synskada, ett påtagligt rörelsehinder eller grav hörselskada. I andra fall är det svårare: Hur stora ska en elevs läs- och skrivsvårigheter vara för att det ska räknas som ett funktionshinder? Funktionsnedsättningar är specifika för en viss elev och kan inte alltid kategoriseras med etablerade begrepp. Elever kan vara extra stresskänsliga eller få ångest i en stor grupp.
Det är viktigt att utveckla möjligheten för gymnasieutbildning för nya elevgrupper med olika typer av funktionshinder. Det är viktigt att det inte skapas en identitet som dyslektiker,
”dampare”, ”ADHD-are” eller någon annan beteckning i en längre period under skoltiden, utan att stödet ges på ett naturligt sätt.
För ungdomar med funktionshinder visar Skolverkets redovisning påtagligheten i att det snarare är organisatoriska än pedagogiska lösningar som skapas. Det vanligaste är ”liten grupp” i grundskolan och individuellt program i gymnasieskolan som blir lösningen, trots att eleverna klarar att följa gymnasieskolans nationella program. Det är inte begåvningsmässiga förutsättningar som saknas. Rapporten beskriver:”Elever med funktionshinder har inte bara svårare att nå målen än genomsnittseleven, utan även bland dem som gör det är det en stor andel som inte följer gymnasieskolans nationella program utan får sin utbildning inom det individuella programmet. Och trots att elever med rörelsehinder nådde grundskolans mål i nivå med genomsnittet följde nästan två tredjedelar av dem ett individuellt program på gymnasiet.”
Med stöd av ovanstående text föreslås
A t t en utredning görs om situationen för gymnasieungdomar med funktionshinder,
med syftet att underlätta studierna på valfritt program
A t t mindre undervisningsgrupper utanför individuella programmet skapas för att komplettera och stödja elever med funktionshinder i nationella program