Motioner

Sagan om E 20

Att Sverige inte har råd att bygga en motorväg mellan sina två största städer måste vara en myt. Eller är alla viljeyttringar om E20 från höga politiker bara välvilliga ord? För visst måste väl intresset finnas. Industrin i Västra Götaland, Handelskammaren, kommun- och regionföreträdare har samma budskap – E20 står i fokus. Men i regeringens inriktningsproposition lyser fortfarande E20 genom Skaraborg till stor del med sin frånvaro.

Sagan om E20 har pågått i decennier. Jag minns själv när jag i riksdagen den 31 mars 1995 hade en interpellationsdebatt med Ines Uusmann (s) som då var kommunikationsminister. Min fråga gällde vad som skulle komma att hända med väg E20 i ett tioårsperspektiv. Jag frågade också om skaraborgsdelen av väg E20. Utskottet hade då bl a uttalat: ”När det gäller E20 är det utskottets uppfattning att inga åtgärder bör vidtas som hindrar att även sträckan Göteborg – Örebro på sikt kan uppnå motorvägsstandard”. Redan 1994 hade riksdagen tolkat Vägverkets förslag om att hela vägen E20 skulle byggas ut till motorväg på sådant sätt att ”betydande effektivitetsvinster kan uppnås om vägsträckan på sikt byggs ut till motorvägsstandard”.

Socialdemokraterna avslutade en lång regeringsperiod med att Göran Persson tog första spadtaget för sträckan Lundsbrunn - Holmestad. Men här har såväl kommunen som regionen gått in med resurser. Tyvärr är fortsättningen ett luftslott och tycks så förbli. Fortsatt utbyggnad av E20 visade sig inte alls vara finansierat av den socialdemokratiska regeringen. Också under planperioden 2010 – 2019 missade Vägverket, nuvarande Trafikverket hela E20. Förbifarten vid Hova verkar bli en 1+2-led, vilket inte är acceptabelt.

Kring E20 finns många företag som är beroende av snabba kommunikationer. Europa är Sveriges viktigaste marknad. Skaraborg och Västra Götalandsregionen är bland de mest dynamiska regionerna i Sverige. E 20 är en förbindelseled för inhemsk trafik till hamnen i Göteborg, samtidigt som den är transitled för trafik från Finland och Baltikum till Europa via Danmark. E 20 hör till de mest olycksdrabbade vägarna i Sverige. Den är samtidigt en arbetsplats för yrkeschaufförer. Runt 90 procent av allt gods transporteras på avstånd under 30 mil, där alternativa transportmedel inte finns tillgängliga.

Med stöd av ovanstående text föreslår undertecknad

a t t landsmötet beslutar att uppdra åt partistyrelsen att verka för att Folkpartiet på kommun-, region- och riksdags- och regeringsnivå aktivt ska verka för att driva frågan om att E 20 som motorväg genom hela Skaraborg

Skapa ett Nationellt institut för skolforskning

Jag har med intresse följt skoldebatten på DN kultur med kulturreportern Maciej Zaremba. Han fångar på ett adekvat och levande sätt den utveckling som lett fram till vad den svenska skolan är idag. Skolan framställs ofta negativt i mediadebatten. Det handlar om hur den svenska skolan faller i ranking vid olika internationella mätningar. Balansen mellan bildning som att forma, utveckla och förädla personligheten och utbildning genom att utrusta med kunskap och färdigheter, går i praktiken från det ena diket till det andra. Sunt förnuft får ofta inte genomslagskraft, då det gäller att utveckla självständiga och reflekterande ungdomar.

De nya läroplaner som trädde i kraft den 1 juli innehåller redskap för att återerövra undervisningen. Det som saknas är den vardagsnära forskningen. Sjukvården har stöd av 20 gånger mer omfattande forskning än undervisningen. För att komma ikapp vården skulle det krävas en ökning av ekonomiska resurser från en miljard kronor till tio miljarder. Som lärare sedan slutet av 60-talet har jag varit med om ett antal pedagogiska metoder, alltifrån den rena katederundervisningen till förväntningar om den på egen hand forskande eleven. Jag har hela tiden saknat den skolnära forskningen för att kunna utgå från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Eleverna blir ofta ”försökskaniner” medan lärarna matas med ordet effektivitet för att höja elevers meritvärden. Det grundläggande pedagogiska hantverket hamnar i bakgrunden.

Forskningsinstitut för skolan

Som tidigare ledamot i Skaraborgsinstitutets styrelse, där vardagsnära forskning i egen professionell verksamhet ger direkta kliniska erfarenheter för vårdarbetet, känner jag ett starkt behov av att utveckla sådan verksamhet också i skolan. Det skulle innebära en bättre trygghet i undervisningen, samtidigt som det ger inspirerande utveckling för lärare. Som nuvarande ledamot i Regionala Etikprövningsnämnden för medicinsk forskning ser jag med avund hur olika metoder inom sjukvården hela tiden utforskas. Inom den kommunaliserade skolan ska 290 kommuner helst uppfinna hjulet var för sig. Jag håller med Maciej Zarembas ord om ”varje lärare som en nedvärderad hjälte”.

Med stöd av ovanstående text föreslår undertecknad

Att landsmötet ger patistyrelsen i uppdrag att verka för att ett Nationellt institut för skolforskning skapas