Folkhälsorådet i Skövde planerar att under år 2011 genomföra Skövdes första välfärdsbokslut. Detta uttrycks i Folkhälsorådets verksamhetsplan 2010 – 2012. Folkhälsorådet satsar mycket på förebyggande insatser för ungdomars hälsa.
Jag skulle önska att Folkhälsorådet kunde vara ”spindeln i nätet” för att ta tag i ungdomsarbetslösheten. Att vara ung och nyfiken och samtidigt inte få in sin fot på arbetsmarknaden kan snabbt leda till ohälsoproblem. 840 ungdomar i Skövde saknar ett riktigt jobb enligt arbetsförmedlingens statistik för september 2009.
År 2000 kom en avhandling som analyserade sambandet mellan arbetslöshet och hälsa under två olika konjunkturtyper från Mehmed Novo, Umeå universitet. Avhandlingens slutsats är att oavsett konjunktur är ungdomsarbetslösheten ett folkhälsoproblem som kräver insatser från såväl hälso- och sjukvårdens sida som från andra aktörer i samhället. Vi kan alltså inte skylla på den ekonomiska krisen.
Två grupper 21-åringar ingick i studien. Den ena gruppen undersöktes vid mitten av 1980-talet när konjunkturen var förhållandevis god i Sverige. Den andra studerades under mitten av 1990-talet då landet gick igenom den djupaste ekonomiska recessionen under efterkrigstiden. Under den senare perioden var fler ungdomar långtidsarbetslösa eller studerande på universitet och färre i jobb jämfört med högkonjunkturen.
”Resultaten visar att långtidsarbetslösa ungdomar mår lika dåligt oavsett vilken konjunktur som råder. Jämfört med dem som inte är arbetslösa har de sämre hälsa, både kroppsligt och psykiskt. De dricker mer alkohol och är rökare i större utsträckning under såväl högkonjunktur som lågkonjunktur. Likheten mellan konjunkturcyklerna var särskilt tydligt bland kvinnor. Däremot mår de ungdomar, framför allt kvinnor, som arbetar, studerar eller deltar i arbetsmarknadsåtgärder sämre vid lågkonjunktur jämfört med sina jämnåriga i högkonjunktur. Kvinnors sämre hälsa under lågkonjunktur kan förklaras av att rationaliseringarna får hårdare effekter i kvinnodominerade yrken. Andra tänkbara förklaringar till ungdomarnas sämre hälsa under lågkonjunktur kan ha att göra med sämre ekonomi och oro inför framtiden”.
Statens Folkhälsouniversitet har gett ut en skrift om ungdomsarbetslöshetens konsekvenser för folkhälsa och social anpassning. Erfarenheter och kunskaper från 1990-talets forskning. Ungdomsarbetslöshet innebär en social exclusion och leder till ohälsa. Ju längre arbetslöshet desto sämre mår man. Folkhälsorådet måste snabbt ta tag i frågan för att kunna redovisa ett positivt hälsobokslut år 2011.