Den 27 september Folkpartiet i Tidaholm bjöd tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan in medlemmar och allmänhet till ett guidat studiebesök på Tidaholms Reningsverk.
Väl där tog Robert Johansson, anställd sedan 4 år tillbaks, emot och ledde med van hand gruppen runt området och inne i verket. Han berättade bl a att de anställda får kontinuerlig vidareutbildning då arbetet hela tiden utvecklas och kraven höjs. Byggnaden där den slutliga processen för biogasen framställs är anläggningens ”hjärta”.
En första fråga gällde de Vassbäddar som anlades för ett antal år sedan och som till en början fick mycket kritik från närboende då lukten var i det närmsta outhärdlig.
- De fungerar mycket bra idag, säger Robert. Faktiskt så är våra dammar några av de få i Sverige som faktiskt fungerar. Idén kommer ursprungligen från Danmark där de ju har ett lite annorlunda klimat än vi har.
- Anledningen till att de fungerar så bra som de gör här är att man inte grävt ur ”för tidigt”, lägger på lagom mycket slam varje gång liksom att man lämnar kvar en del av rötterna från år till år.
- Mycket viktigt i sammanhanget är också att vi kollar av vindriktningen innan vi
- kör ut slam över dammarna. Blåser det ”fel” så får vi direkt samtal från missnöjda grannar, ler han.
Tidaholms Reningsverket är dimensionerat för upp till 15.000 personer, idag är ca 9.700 ”tillkopplade” till verket, det finns alltså utrymme för ev nyinflyttningar och nybyggnationer.
- Skulle det bli en ”invasion av nyinflyttningar” så är det ju bara ett angenämt problem att arbeta med en utbyggnad, säger en av deltagarna. Robert börjar med att visa de småskruvspumpar som funnits med ända från 60-talet. Dessa arbetar oupphörligen med att pumpa upp vårt kommunala avloppsvatten in i verket.
Först görs en mekanisk rensning; ca 4 containrar per år körs till förbränningsanläggningen, med det avfall som samlas upp, t ex toapapper, bindor och liknande. En nyhet visar Robert: det är sandtvättning som gör det möjligt att åter sprida ut och använda sanden. Det spar pengar och miljö, förut har den forslats iväg och ny sand inköpts nu slipper man det.
- Kan detta gälla även den sand som används under vintern på gator och torg, frågar åhörarna.
- Nej, det är bara sand som kommer med avloppsvattnet som tvättas. Men kanske blir det även möjligt att i framtiden ta hand även och återanvända även denna, funderar Robert. Det är nog en fråga för Tekniska kontoret, hänvisar han.
När vattnet härefter gått igenom alla sedimeteringsbassängerna forsar det vidare ut i de tre poleringsdammarna och till sist ut i våtmarken.
- Tack vare våra vassbäddar och poleringsdammarna så har vi här ett mycket rikt fågelliv!
Det finns ett 30-tal verk i kommunen. Dessa kräver också ständig tillsyn och personalen har ständig jour för att rycka ut om något av dem larmar. Det finns också ett avancerat datasystem som hjälper personalen med övervakningen.
Ett särskilt kemi rum finns inrymt i anläggningen. Här sker all provtagning som krävs. Varje dag, året runt, har en person 2 timmars arbete bara med detta, berättar Robert.
Mycket förebyggande arbete och underhåll och de många kontrollerna har gjort att vi hittills aldrig behövt vidta några akuta åtgärder som att gå ut och varna allmänheten för att dricka vattnet.
- Om så skulle bli fallet finns det en vattenreservoar som räcker i två dagar för kommunens befolkning.
Han avslutar med att berätta att 265 kubikmeter biogas produceras per dygn. Idag värms hela anläggningen upp med egenproducerad gas.
Deltagarna var mycket nöjda med kvällen och tackade genom Halina Gustavsson med att överräcka en gåva.