[publicerad i Eskilstuna-Kuriren 6/3]
 
De äldre personer som är beroende av hjälp från hemtjänsten råkar ibland ut för de mest absurda situationer. Det som ligger till underlag för deras service är ett så kallat biståndsbeslut från kommunens sida. Detta beslut är till sin karaktär ett avtal mellan kommunen och den enskilde omsorgstagaren.

Socialdemokraterna och vänstern i Eskilstuna har ju bestämt sig för att kvarboende i det egna hemmet ska vara norm.

Självklart utvecklas det en relation mellan personalen inom hemtjänsten/hemvården och den äldre. Personalen är de man oftast träffar"i vardagen, många gånger också i väldigt intima situationer. Det betyder hjälp med olika moment flera gånger om dagen, varje dag, sju dagar i veckan. Det är hjälp med morgonbestyr, lunchmat, tillsynsbesök, hjälp med utevistelser och kvällsbesök. I många fall betydligt mer än så. Många gånger är de samtal som förs mellan den äldre och personalen fler än de samtal man för med andra personer i sin omgivning.

Dessa samtal betyder mycket för den enskilde. Det innebär att personalen måste besitta en insikt om att de är oerhört betydelsefulla för varje person de besöker varje arbetsdag. Varje nyans i dessa samtal har stor betydelse. Personalen måste ha den sociala kompetens som innebär en hög grad av fingertoppskänsla och kunskaper om olika sjukdomstillstånd och diagnoser. I många fall handlar det om äldre människor som har få sociala kontakter i övrigt.

Det är inte acceptabelt att personalen inom hemtjänsten/hemvården har en så pressad arbetssituation att de tvingas beklaga sig över detta till den enskilde omsorgstagaren. Det kan röra sig om att de är så hårt belastade av arbete att de inte hinner med just deras behov. De har andra omsorgstagare att ägna tid åt, som är högre prioriterade.

Den enskilde äldre har ju en biståndsbe-dömning i botten som slår fast vilken hjälp som behövs för att klara "norm-beteendet""i Eskilstuna kommun - nämligen kvarboende"i det egna hemmet.

I så fall ska också de tjänster som finns av-talade med kommunen utföras - utan att"den som behöver dessa omsorger ska behöva känna sig betryckt och som en belastning. Tyvärr fungerar det inte på detta sätt i vår kommun och ansvaret faller på socialdemokraterna.

Det innebär att den högsta politiska ledningen för verksamheten inte tar sitt arbetsgivaransvar på allvar och ser till att den utbildning som behövs erbjuds personalen.

Vuxenförvaltningen gör enkätundersökningar med glesa mellanrum, hittills vartannat år. Omsorgstagarna, 410 svaranden, har den lägsta svarsfrekvensen, 39 procent, och är mest nöjda. Månne detta beror på att de i de flesta fall fått hjälp att fylla i enkätsvaren av kommunalt anställd personal och därmed upplever sig i en beroendeställning.

Anhörigenkäten har besvarats av 657 personer (73 procent) som är mindre nöjda. De mest missnöjda - som också har högst svarsfrekvens - är personalen (830 svaranden innebärande en svarsfrekvens på 91 procent). Vi kan inte förvänta oss att omsorgstagarna är nöjda om personalen känner att de inte räcker till för de uppgifter de är satta att sköta. Detta är alarmerande.

 

Vi har inte den kvalitet, för vare sig omsorgstagare eller personal, inom äldreomsorgen i Eskilstuna kommun som vi önskar från allianspartierna sida. Vi behöver ett systematiskt kvalitetsarbete som främjar kvalitetshöjning inom samtliga verksamheter inom vuxenförvaltningens område. Hur tänker den nuvarande majoriteten bestående av socialdemokrater och vänsterpartister agera för att rätta till dessa missförhållanden?

 

Kerstin Lindroos (fp),
2:e vice ordförande i vuxennämnden, Eskilstuna