[publicerad i Eskilstuna-Kuriren 5/11 2007]
 
”Du får en stark 3:a ”, eller som det numera kan låta, ”ett starkt VG”.
Ett sådant besked har gjort många skolelever besvikna. Starka betyg syns ju aldrig på en blankett. Skillnad i prestation mellan ett svagt VG och ett starkt VG är ju dessutom mycket stor. Det var ju faktiskt bättre, framför allt rättvisare, i den skola som nuvarande far- och morföräldrar minns. Då fanns det C, BC, B, Ba, AB, a och A och på terminsbetygen också + och - efter vissa bokstäver.

 

En liknande betygsskala, som alltså är bredare än den nuvarande, planerar regeringen att införa. Att man därigenom får en rättvisare bedömning av eleverna är väl uppenbart.

 

"Gör skolan betygsfri så löser vi problemet" hör jag från en minoritet bland pedagoger och många vänsterdebattörer. Men med 80 terminers lärarerfarenhet i folkskola, enhetsskola, grundskola, real­skola, gymnasium och komvux vill jag påstå att en betygsfri skola kan liknas vid en höjdhoppsställning utan ribba.

 

Betyg i någon form och även hemuppgifter är speciellt viktigt i vår tid. De senare som ett alternativ till dataspel och tv i ett land som inte bara vill åstadkomma idrotts- och popstjärnor av världsklass, utan även utbilda elever som kan konkurrera på den intellektuella arenan.

 

Genom flera betygssteg får man träffsäkrare och också rättvisare betyg.
Detta kommer regeringen med Jan Björklund, fp, som skolminister att genomföra, liksom en lång rad andra förbättringar i den svenska skolan där elevernas prestationer har halkat efter övriga Europa.

 

I det "urgamla" gymnasiet fick landets samtliga elever i årskurs tre i vissa ämnen göra exakt samma prov vid exakt samma klockslag. Samma sak gällde i sista realskoleklassen, motsvarande nuvarande årskurs. Kanske behövs något sådant när nu nedhämtning från internet av nationella prov omöjligen kan innebära rättvisa mellan eleverna i landets kommuner om alltså inte provet görs vid samma tillfälle i samtliga klasser. Byråkrati, visst, men rättvisare.

 

Av egen erfarenhet vet jag att betygskraven inte är desamma mellan skolorna i samma kommun i de ämnen där nationella prov inte förekommer Betygskriterierna måste göras mer konkreta i samband med att vi får fler betygssteg för att kunna ligga till grund för rättvis bedömning.

 

Alliansregeringen har dessutom planer på att konstruera centrala prov i fler teoretiska ämnen än nu. Detta innebär att staten och inte kommunen tar tillbaka ansvaret för skolan. Centralstyrning! Ja, men vad är alternativet för att öka rättvisan?

Nu ges betyg ett par terminer innan eleverna ska välja gymnasieprogram. Rege­ringen föreslår att eleverna och deras föräldrar redan vid slutet av årskurs sex ska få ett konkret besked om läget inför högstadiet.

 

Detta är några exempel på hur alliansregeringen vill förbättra den skola för vilken s haft huvudansvaret i många decennier. Det rådslag som nu pågår inom socialdemokratin kommer förmodligen fram till förslag som liknar Jan Björklunds.
Men varför välja en kopia? Många gånger är originalet bäst.

 

Bengt Boberg, fp