2008-09-22
Eskilstuna kommun
Kommunfullmäktige

 

 

Under de senaste mandatperioderna har ett antal organisationsförändringar gjorts inom Eskilstuna kommun vad det gäller nämnders och förvaltningars ansvarsområden. Kännetecknande för de flesta är att de gjorts ad hoc som svar på direkta problem. Var och en för sig har dessa förändringar varit motiverade, men i den sammantagna bilden ingår också att organisationen blivit mer inkonsekvent och svårbegriplig.

 

Vissa nämnder har växt sig mycket stora. Det gäller framför allt Barn- och Utbildningsnämnden och Vuxennämnden, båda med budgetar på över en miljard. Men även Arbetsmarknads- och Familjenämnden och Stadsbyggnadsnämnden är mycket stora och hanterar omfattande och ibland spretande områden. ¨

 

Det säger sig självt att det är mycket svårt för de fritidspolitiker som sitter i nämnderna att greppa nämndens hela verksamhet. I framför allt Barn- och Utbildningsnämnden har detta lett till att antalet ärenden i nämnden reducerats kraftigt och att allt fler beslut tas på delegation av tjänstemännen.

 

En mindre, men ur allmänhetens synvinkel inte oviktig, fråga är också att sammanslagningarna och förändringarna lett till att namnen på nämnder och förvaltningar blivit allt mer komplicerade. Från Folkpartiet Liberalerna menar vi att det vore bättre med enklare och mer begripliga namn som exempelvis Skolnämnd, Socialnämnd och Omsorgsnämnd.

 

Nämndorganisationen behöver ses över ur ett helhetsperspektiv. Detta bör påbörjas snarast för att den majoritet som tillträder efter valet 2010 ska kunna använda sig av slutsatserna för att utforma Eskilstuna kommuns organisation.

 

Den första frågan att ta ställning till är mycket grundläggande. Det finns idag ett antal kommuner som gått ifrån modellen med facknämnder som ansvarar för var sin förvaltning. De nämnder, beredningar och utskott man har är frikopplade från förvaltningen (man har oftast valt att ha endast en förvaltning) och ägnar sig mer åt strategiska beslut. Fördelen med denna modell är att skiljelinjen mellan politik och tjänstemän blir tydligare. Man slipper politiker som detaljstyr verksamheten och tjänstemän som uppträder som politiker. Nackdelen är en större maktkoncentration till kommunstyrelsen.

 

Fördelarna och nackdelarna med de olika typerna av organisation bör analyseras noggrant.

 

Oavsett om man väljer att ha en organisation där nämnderna har direkt budget- och verksamhetsansvar eller inte så måste det ske gränsdragningar mellan de olika ansvarsområdena.

 

Det är viktigt att nämndernas områden inte blir större än att materian blir greppbar för fritidspolitiker. Ingreppet i fritidspolitikers arbetsliv och fritid kan därmed också bli mindre. Ett större antal nämnder kan samtidigt medföra att antalet ledamöter per nämnd kan minskas.

 

Barn- och Utbildningsnämnden har idag ansvar för förskola, grundskola och gymnasium samt särskola i dessa nivåer, medan Arbetsmarknads- och Familjenämnden har ansvaret för vuxenutbildning och särvux. Det bör utredas om detta är den bästa konstruktionen eller om det vore bättre om gymnasiet och vuxenutbildningen (de frivilliga skolformerna) samlades i en Utbildningsnämnd. Ansvaret för förskola och grundskola skulle då antingen hamna i en gemensam Skolnämnd eller separat i Förskole- resp. Grundskolenämnd.

 

Det bör även utredas om upprätthållandet av arbetslinjen – försörjningsstöd, arbetsmarknadsåtgärder och integrationspolitik – bör hållas separat från missbruksvård, ungdomsvård och annan tvångsvård i en Arbetsmarknadsnämnd.

 

För de sociala områdena finns det däremot beröringspunkter mot socialpsykiatrin och dess verksamhet för människor med psykiska funktionsnedsättningar som idag befinner sig hos Vuxennämnden. Omfattningen hos en ny Socialnämnd måste utredas noggrant. Ska socialpsykiatrin flyttas över hit eller läggas tillsammans med övrig verksamhet för människor med funktionsnedsättning i en separat Omsorgsnämnd? Det bör också utredas var gränsdragningen vad det gäller unga med funktionsnedsättning ska gå mot nuvarande Barn- och Utbildningsnämnden.

 

Som en direkt följd av detta måste det också utredas om äldreomsorgen ska läggas separat i en Äldrenämnd.

 

Ansvaret för kollektivtrafiken är idag uppsplittrat på flera håll. Vi menar att det måste utredas om det inte vore mer effektivt att samla ansvaret på ett ställe, i en separat Kollektivtrafiknämnd eller om det befinns lämpligare, som en del av Stadsbyggnadsnämnden eller motsvarande.

 

Sammanslagningen av bygglov och planarbete var en framgång för en sammanhållen planprocess men innebar samtidigt att kopplingen till myndighetsutövningen på miljösidan gick förlorad. Här bör det utredas om gränsdragningen snarare borde vara mellan myndighetsutövning och underhåll/teknisk verksamhet.

 

Man bör också titta på om Räddningstjänsten och vissa större idrottsanläggningar skulle vinna på att sortera under en renodlad Teknisk Nämnd.

 

I en helhetsöversyn måste det också utredas huruvida Torshälla Stads Nämnd kan läggas ned och dess ansvarsområden övertas facknämnderna.

 

Den politiska organisationen består inte heller enbart av nämnder. Antalet råd, fora, utskott och beredningar har blivit fler. Här bör utredningen kunna föreslå en ordentlig minskning av antalet. Varje ny beredning behöver inte leda till att ett nytt utskott inrättas och permanentas. Å andra sidan kan beredningar användas för att lösa mer begränsade frågor under kortare tid, något som hittills inte varit fallet i Eskilstuna.

 

Det finns flera sätt att genomföra utredningen på. Den utföras av en konsult, en kommunal tjänsteman eller en fullmäktigeberedning.

 

· Att kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en utredning av Eskilstuna kommuns politiska organisation enligt motionens intentioner.

· Att utredningen ska slutföras i god tid för att slutsatserna ska kunna implementeras direkt efter valet 2010.

För Folkpartiet Liberalerna

 

 

Niklas Frykman