Brister i migrationspolitiken

Publicerad i Västervikstidningen 11/11, Enköpingsposten 10/11, Gotlands Allehanda 11/11

Det pågår ständigt någon konflikt i världen som gör att människor tvingas lämna sina hem och allt de äger och har. Det spelar ingen roll om de som flyr kommer från Irak eller Somalia eller något annat land, vi har en skyldighet att ge skydd åt dem som flyr på grund av krig eller är förföljda på något annat sätt. Men Sverige har varit dåligt på att leva upp till den skyldigheten.

Varför skulle annars mer än 150 000 människor förra året skriva på ett upprop från kyrkorna, att nu får det vara nog? Många, både asylsökande själva och de som stöder dessa, har upplevt att den svenska asylprocessen inte har varit rättssäker och human. Brist på respekt för den enskilda människan och misstänkliggörande har under lång tid varit rådande hos migrationsmyndigheterna. Även om en del gjorts under de senaste åren är detta inte tillräckligt.

Återigen har förhållandena på Migrationsverket uppmärksammats. En utredning som gjorts av SACO bland dess medlemmar på Migrationsverket visar att åtta av tio som jobbar där vill sluta och att ett stort antal redan aktivt söker nya jobb. Skälet till missnöjet är bland annat att förtroende saknas för ledningen på verket. Det framkommer också att det saknas vägledning och policy för hur asylansökningar från olika länder ska hanteras. Just länderkunskap är något som har framhållits vid diskussioner om att förbättra rättssäkerheten i asylprocessen. När personalomsättningen är hög, vilken den varit under flera år hos Migrationsverket, så försvinner otvivelaktigt kompetens.

Den som fattar beslut om enskilda människors öden måste ha en god kunskap om hur förhållandena kommer att vara för just den personen, om han eller hon återvänder till sitt hemland. Förhållandena är också olika för män och kvinnor.

Efter år av förhalande från den dåvarande socialdemokratiska regeringen, ersattes i våras utlänningsnämnden med migrationsdomstolar. De nya migrationsdomstolarna innebär bland annat att den asylsökande också kan få framföra sin sak muntligt vilket inte var möjligt hos utlänningsnämnden. Samtidigt med införandet av domstolar ändrades också utlänningslagen med den intentionen att fler skulle få uppehållstillstånd av flyktingskäl i stället för som idag av humanitära skäl. Dessa förändringar har tillkommit för att stärka rättssäkerheten i asylprocessen. Detta är nödvändigt för att både de som själva är asylsökande och de organisationer som stöttar och hjälper asylsökande ska känna tilltro till systemet. Risken är annars att rädslan att återvända till hemlandet blir så stor att man väljer att gömma sig och förlita sig på andra människors välvilja och/eller leva på svartjobb i stället för att åka hem.

Redan har dock brister framkommit med de nya domstolarna. Bland annat kan offentliga beslut med känsliga uppgifter orsaka att en asylsökande vid ett återvändande kan råka illa ut. Risken finns också att en asylsökande inte vågar berätta allt med anledning av detta. Detta var inte tanken med förändringen.

Det är nu viktigt att den nye migrationsministern Tobias Billström tar tag i de problem som finns inom asylpolitiken så snabbt som möjligt. Det brådskar att komma till rätta med sekretessfrågorna vid migrationsdomstolarna. Dessutom måste Migrationsverkets uppdrag och organisation ses över. Folkpartiet har bland annat framfört förslag att verksamheten borde uppdelas. Själva asylutredningen borde genomföras av Migrationsverket medan mottagande av asylsökande kan överlåtas till, till exempel, kommunen. Mottagandet måste också förändras. Den asylsökande måste så snart som möjligt få någon sysselsättning och introduktion till det svenska samhället. Detta kommer att förenkla integrationen den dag som han eller hon får stanna i Sverige. Den tidigare förda migrationspolitiken av socialdemokraterna där de asylsökande i åratal fått leva i ovisshet utan någon sysselsättning har varit förödande. Detta har bidragit till att många människor idag lever i utanförskap och arbetslöshet utan möjlighet att kunna försörja sig själv och sin familj. Sverige ska ta emot de som flyr men dessa ska också ges möjlighet att bli delaktiga i samhället.

Asylrätten måste värnas men då krävs en rättssäker asylprocess så att beslut inte ifrågasätts. Dessutom måste de asylsökande få ett respektfullt bemötande. Vi får heller aldrig glömma bort att det är människor som det handlar om. Det kunde varit du eller jag som tvingats lämna allt vi äger och har för att fly undan krig eller annan förföljelse.

Anne-Marie Ekström (fp)

F d riksdagsledamot