Medmänsklighet har ingen prislapp

Publicerad i Bt 26/9

En sak kan jag konstatera direkt. Jag och Kerstin Backlund har helt olika människosyn. Jag skulle aldrig kunna ställa mig frågan ”Hur mycket humanitet har vi råd med?” som Kerstin Backlund  gör i sin artikel (BT 20/9). Humanitet och medmänsklighet har ingen prislapp. Däremot tror jag att det behövs en annan integrationspolitik än den som har förts hittills. En integrationspolitik där människor blir delaktiga i samhället. Där är det allra viktigaste att de som kommer hit får ett arbete och lär sig språket.

Kerstin Backlunds utgår i sin artikel från att alla som kommer hit bara kostar samhället pengar genom att de lever på bidrag. Dessutom anser hon att det är invandrarnas fel att samhället måste göra nedskärningar. Det är en mycket förenklad bild. Det största felet gör Kerstin Backlund när hon talar om alla invandrare som en enda stor massa. Det är enskilda individer, människor, vi talar om. Visst finns det många invandrare som idag tvingas leva på bidrag på grund av brist på arbete. Många har brutits ner psykiskt i en lång oviss väntan i flyktingförläggning utan något att göra. Då tar det tid att komma tillbaka. Men det finns också många som har lyckats väldigt bra. Man får inte glömma bort att många personer haft med sig en utbildning i bagaget som det svenska samhället sluppit betala. Även om antalet person som lever på bidrag måste minska så kvarstår faktum att även dessa handlar mat och andra varor, vilket betyder att pengar kommer tillbaka till samhällsekonomin i form av både arbetstillfällen, moms och andra skatter.

Sedan är det självklart viktigt att fler får ett riktigt arbete. Där har den största bristen varit. Med en ny alliansregering kan vi få ett bättre näringslivsklimat som gör det lättare att starta och driva företag, vilket medför fler jobb. Med fler tillgängliga jobb förbättras möjligheten även för invandrare och andra långtidsarbetslösa att komma i arbete. Dessutom kommer det in mer pengar till statskassan i form av skatteintäkter som kan förbättra välfärden.

Befolkningsutvecklingen ser också ut som om det inom en snar framtid behövs mer arbetskraft utifrån.

Kerstin Backlund har fel när hon nämner att det är drygt 90 % av de asylsökande som inte har asylskäl. Enligt Migrationsverkets statistik för år 2005 så har cirka en tredjedel, 30 %, av dem, som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, fått det på grund av flyktingskäl eller annat skyddsbehov. Jag tror dock att det är fler som har asylskäl. Rättssäkerheten i asylprocessen har kritiserats hårt. Likartade fall har fått olika beslut. Kunskapen om hur det ser ut i olika delar av ett visst land är bristfällig. Vi skickar tillbaka kvinnor som riskerar att utsättas för hedersmord eller tvingas prostituera sig för att försörja sig.

För cirka ett år sedan fattade en enig riksdag beslut om en ny asyllagstiftning som fokuserar på asylskäl och där även en asylsökande ges möjlighet att muntligt framföra sina skäl. Detta kommer säkert att öka tilltron till fattade beslut även om det fortfarande finns många brister i rättssäkerheten inom asylsystemet.

Till sist något om krav. Som jag skrev i min förra artikel så måste alla följa svenska lagar. Kunskaper i svenska språket är viktigt inte minst i arbetslivet. Samma krav ska ställas på invandrare som på svenskar. Men jag ställer mig då frågan finns det inte också svenskar som saknar yrkeskunskaper, arbetsvilja, etik och rättsuppfattning, vilket är krav som Kerstin Backlund ställer på invandrare.

Kerstin Backlunds påstående att asylpolitiken inte är förankrad hos medborgarna stämmer inte heller. Förra året skrev mer än 150 000 personer under kyrkornas påskupprop om amnesti för gömda flyktingar. Det visar på att det finns en medmänsklighet i det svenska samhället.

Det finns mycket att göra för att förbättra integrationen och de problem som finns måste diskuteras på ett sakligt sätt. Genom att sprida myter och förenklade bilder av situationen förbättrar inte tillvaron för någon. Särskilt inte för de invandrare som idag lever i utanförskap.

Anne-Marie Ekström (fp)

F d riksdagsledamot