Alternativen i vården har haft positiva effekter
- Erfarenheterna av konkurrensen i vården finns bara man orkar leta. Invånarna har fått ökad valfrihet och mer vård för de skattepengar vi satsar. Om SNS eller någon annan undrar så kan vi ge ett flertal exempel på ökad produktivitet, från gråstarr-operationer och fetmakirurgi till psykiatri och beroendevård, och senast för husläkarverksamheten i Vårdval Stockholm.
Det säger sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) med anledning av den kunskapssammanställning som gjorts på uppdrag av SNS, och som menar att det råder ”brist på vetenskapligt baserad kunskap om effekterna av konkurrens i välfärdssektorn”.
- Mångfalden av vårdgivare har inneburit valfrihet för patienterna, men också för dem som arbetar i vården som nu har flera arbetsgivare. Konkurrensen får en positiv påverkan också på vår egenregi-verksamhet, vi ser en hävstångseffekt på pris och vårdutbud som ger en bättre vård för alla patienter. Det är positiva resultat som inte alltid syns i lägre kostnader – men väl i mer vård och högre kvalitet.
Det säger produktions- och personallandstingsrådet Anna Starbrink (FP).
- Vi är förvånade över att långtgående slutsatser dras av ett som man själva påpekar skralt underlag. Självklart behövs mer forskning om hur konkurrensen och mångfalden av vårdgivare har påverkat vården. Den som inte frågar får naturligtvis inget svar. Men i Stockholm ser vi till att ställa frågorna och ta fram resultat – inte minst genom vår stora vetenskapliga utvärdering av Vårdval Stockholm för husläkarverksamheten. Där ser vi en kraftig produktivitetsökning, och en ökad och mer jämlik tillgång till vård, påpekar Birgitta Rydberg och Anna Starbrink (FP).