MINSKANDE VÅRDKÖER
Äntligen minskar vårdköerna. Jag ska erkänna att det har varit frustrerande att notera växande antal registrerade väntande för såväl specialistbesök som behandling under det senaste året. Dock ska understrykas att det gäller just registrerade väntande. Mellan januari 2007 och oktober 2008 ökade rapporteringen från 60 till 80 procent, dvs med en tredjedel. För att få ännu bättre koll har vi skärpt kraven på rapportering från vårdgivarna, med hot om vite. Vi har också som ni nog kommer ihåg satsat 175 extra miljoner i år för att beta av köerna. Och vi gör det nu tydligt att alla kapacitet ska utnyttjas: ofta är ju väntetiderna betydligt kortare hos en annan vårdgivare, och patienten har rätt att få den informationen och slussas dit direkt av den vårdgivare man väntar hos. Vårt vårdgarantikansli använder sig naturligtvis också av alla lediga vårdplatser hos alla vårdgivare där landstinget har avtal.
Dessa insatser har nu alltså haft effekt. Först har den förbättrade rapporteringen naturligtvis lett till att de synliga köerna har ökat. Men nu minskar de: efter att ha ökat, som vanligt efter sommaren, sedan ha sjunkit i september och därefter blev väntetiderna ännu kortare i oktober. Antalet patienter som väntar på att få komma till ett besök hos en specialistmottagning minskade med 43 procent mellan 31 augusti och 31 oktober, från 35 998 till 20 480 väntande. Antalet patienter som väntar en behandling minskade samtidigt med 48 procent, från 5 636 till 2 909 väntande.
Att vi börjar se resultat av vår politik är naturligtvis särskilt glädjande för oss folkpartister som stolt vårdar minnet av förra sjukvårdslandstingsrådet och sjukvårdsministern Bo Könbergs vårdgarantireform i början av 90-talet.
BIDRAG TILL BRUKARFÖRENINGEN MED FLERA
Hälso- och sjukvårdsnämnden har i sin budget ett litet anslag som fördelas i bidrag till olika ideella organisationer för verksamhet som bidrar till och kompletterar sjukvården. Det är alltså inget allmänt föreningsstöd, utan en begränsad pott pengar varifrån många organisationer med angelägna syften och ofta knaper ekonomi som söker stöd. En av de mest omdiskuterade organisationerna har varit Stockholms brukarförening, som fått bidrag en gång, 2006, dvs sista året under föregående majoritet då man fick 50.000 kronor. Sedan har man inte fått några bidrag 2007 och 2008. Inför nästa år väljer vi att på nytt ge Brukarföreningen 50.000 kronor. Motiveringen är den individstödjande verksamhet som Brukarföreningen driver, där man kan arbeta som ett stöd för missbrukare att delta i metadonprogrammet eller andra vårdinsatser. Ett grundkrav på Brukarföreningen är dock, som för alla andra verksamheter, att de inkommer med ett ordentligt underlag, budget och verksamhetsplan.
Förvaltningen hade föreslagit 100.000 kronor till Brukarföreningen, ett stort steg från 0 kronor vilket hade gjort dem till en ganska stor bidragsmottagare. Att föreningen mottar stöd från kommunen och Socialstyrelsen måste också vara en del i bedömningen när vi fördelar pengar mellan de sökande.
Vi skapar med vår omfördelning också ett ökat utrymme för att stödja Stadsmissionens ungdomsmottagning och S:t Lukas psykoterapi-mottagning i Västerort/Mälaröarna.
REVIDERADE REGELBÖCKER
Om en dryg månad förändras Vårdval Stockholm enligt de förslag som vi i alliansen presenterade i september. Nu har hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning bearbetat förslagen som vi då beslutade om, och förändrat regelböckerna för de olika verksamheterna. Det gäller alltså husläkarverksamhet, BVC, MVC, fotsjukvård, logopedi och läkarinsatser i särskilda boenden. Dessutom kommer de allmänna villkoren som vi i dag beslutat om att gälla även de områden som får vårdval 1 februari 2009: höft- och knäledsplastik samt kataraktoperationer. Den som är intresserad av att läsa mer hittar själva ärendet som pdf-fil på http://www.sll.se/Handlingar/HSN/2008/2008-11-18/06HSN0802-0322Regelböcker.pdf och bilagorna (en stor pdf-fil) på http://www.sll.se/Handlingar/HSN/2008/2008-11-18/06HSN0802-0322uBilagor.pdf
Bland de viktigaste förändringarna inför nästa år är som jag berättat om tidigare en särskild bonus för det hälsofrämjande, förebyggande arbetet som bedrivs inte minst av distriktssköterskorna; en höjning av taket för hemsjukvården; och en förändrad åldersfaktor för den fasta ersättningen samt en 50 procents höjning av tolktidsersättningen, för att ännu bättre svara mot vårdbehoven hos framför allt utlandsfödda med större och tidigare sjuklighet.
VÅRDVAL FÖR ÖGONBOTTENFOTOGRAFERING
Diabetiker är i riskzonen för att utveckla blindhet och för att tidigt upptäcka varningstecknen gör man regelbundna s.k. ögonbottenfotograferingar. Det är alltså en screeningverksamhet som är oerhört viktig för diabetiker. I Stockholms län utförs ca 23.500 undersökningar per år men behovet bedöms ligga mellan 30.000 och 35.000. I dag utförs de flesta undersökningarna på S:t Eriks ögonsjukhus med filial på Karolinska Huddinge, Södersjukhuset samt hos några privata aktörer. För att alla diabetiker ska kunna få sin undersökning vartannat år behöver vi få fler vårdgivare. Det är en av orsakerna till att vi från 1 april 2009 inför vårdval för detta område. En huvudorsak är naturligtvis också att ge diabetiker rätten att själva välja vilken mottagning de vill gå till.
TANDVÅRDSPENG FÖR BARN OCH UNGA
Tandvårdsersättningen för den allmänna barn- och ungdomstandvården höjs nästa år med 2,8 procent. Inför 2010 ska en översyn görs utifrån pris- och kostnadsutvecklingen inom både barn- och vuxentandvård, jämförelser med nationella referensprislistan och ersättningarna i andra landsting. Tandvårdspengen är uppdelad i fyra vårdbehovsområden och vi vill också se om differentieringen dem emellan behöver öka, och om det behövs ytterligare en nivå de områden som har allra störst vårdbehov.
Vårdansvaret gäller fullständig och akut tandvård. Sedan 1993 råder fritt val inom allmän barn- och ungdomstandvård. 17 procent av barnen i Stockholms län har valt en privat vårdgivare, vilket är bland de högsta andelarna i landet. Det fria valet ska framöver utvecklas med listningsförfarande, är tanken.
MISSBRUKSVÅRD FÖR KVINNOR UTVECKLAS YTTERLIGARE
Att upprätta särskilda avgiftningsplatser för kvinnor var ett uppdrag som vi gav i budgeten för 2008. Behovet av sådana vårdplatser anses nu vara tillgodosett, men missbruksvården för de 25 procent av patienterna som är kvinnor behöver fortfarande utvecklas. Utgångspunkten är ju att all vård ska vara jämlik och jämställd - med huvudprincipen likvärdig, inte lika, eftersom människor är olika. Och kvinnorna i missbrukargruppen har ofta gemensamma skillnader gentemot männen. Det gäller t.ex. hur man blir missbrukare till att börja med, utsattheten och stigmatiseringen, samt hur effektiva olika behandlingar är.
Nästa steg blir öppenvården med ett särskilt team för kvinnor. Kompetensen ska särskilt gälla våldsutsatta kvinnor, med särskilt fokus på socialt marginaliserade kvinnor. Där är behoven av långsiktiga, anpassade och samordnade insatser från beroendevård och socialtjänst särskilt stor. Samverkan med frivilligorganisationerna som Stadsmissionen och Klara kyrkas diakoni, som gör ett mycket viktigt arbete för dessa kvinnor, är naturligtvis av central betydelse.
Vi ska också från nästa år ställa krav på alla verksamheter inom beroendevården att de ska ha handlingsplaner för bemötande av misshandlade kvinnor.
FÄRRE VÅRDGIVARE I BASAL HEMSJUKVÅRD KVÄLLAR OCH NÄTTER FRAMÖVER
I dag bedrivs basal hemsjukvård av 15 vårdgivare i länet, varav sju är privata vårdgivare. Villkoren varierar och det är lite för många vårdgivare för att det ska vara ekonomiskt effektivt; färre vårdgivare skulle också göra hemsjukvården verksamhetsmässigt mindre sårbar. Därför delar vi inför nästa upphandling upp den i färre antal delar. Men vi valde att inte ta ställning till exakt hur de geografiska gränserna ska se ut. Det behöver vi fundera vidare över. Förvaltningen hade lagt ett förslag om åtta delar. Genom enhetliga avtal och lika villkor blir det i framtiden också lättare att följa upp, utvärdera och jämföra verksamheterna.
Basal hemsjukvård ges till patienter som kvällar och nätter har sjukvårdsbehov, pga funktionshinder eller sjukdom, och som under dagtid får vård av sin husläkare och distriktssköterska. Även patienter som tillfälligt behöver insatser i hemmet omfattas. Patienterna är främst äldre, och av länets 1.950.000 invånare var 135.000 år 2007 75 år eller äldre.
Hälsningar Birgitta Rydberg