Hälso- och sjukvårdsnämnd med strategisk leverantörsanalys
I morgon, torsdag är det dags för årets tredje hälso- och sjukvårdsnämnd
och vi har flera intressanta ärenden att behandla.
Rubriken ?plan för strategisk leverantörsanalys 2007? låter kanske inte så spännande men det handlar om hur vi ska granska våra olika alternativa vårdgivare och utförare.
Med tanke på alla vänsterns angrepp på allt vad privat vård och
framför allt vinstgivande vårdföretag heter, är det i högsta grad politik.
Vår liberala utgångspunkt är som ni vet att det inte spelar någon roll
vilken logga som sitter på bussarongen eller överst på lönebeskedet, det
viktiga är att patienterna får den vård de har rätt till och att personalen har goda villkor. Som medborgarnas valda företrädare intresserar jag mig för att kvaliteten på den vård vi beställer är högsta möjliga och att vi får det bästa och mesta vi kan för skattepengarna.
En strategisk leverantörsanalys är ett mycket viktigt verktyg i det
arbetet.
Samverkan hos husläkarna ? i praktiken
Som en följd av förra årets strategiska leverantörsanalys har det gjorts
en revision från beställarnas sida om hur samverkan inom husläkarverksamheten fungerar i praktiken. Den visar att mycket kan bli bättre. Den samverkan som vi från beställarsidan enats med husläkarmottagningarna och vårdcentralerna om när vi skrivit avtal, blir inte alltid av. ?Skall-?kraven tolkas på olika sätt och mottagningarna/vårdcentralerna ser sig inte ha huvudansvaret för att samverkan blir av. En del har tecknat överenskommelser, andra inte. Parter för samverkan är i huvudsak kommunen, geriatriken, psykiatrin och försäkringskassan.Det vi lär av denna granskning är att vi som beställare bättre måste definiera vad vi menar med samverkan, förtydliga vilka samverkansparter vi förväntar oss och på andra sätt göra spelreglerna klarare. Det är sådant som revisorerna föreslår som förbättringar.
Hälsocafé ? hellre än sprutbyten
Den som sett Nyheterna i TV4 eller har läst någon av Stockholmstidningarnasliberala ledarsidor den senaste veckan har sett att jag åter har varit aktuellisprutbytesfrågan. Jag framställs som missunnsam eller som en hårdhjärtad ?renhetsutopist?.Sprutbyten utmålas som ett klockrent sätt att få kontakt medmissbrukare och minska smittspridning av HIV och hepatit ? fast Socialstyrelsens tre utvärderingar inte har kunnat visa någon effekt påsmittspridningen från det omtalade Skåneförsöket.I Socialstyrelsen tog vi ifredags ändå regler för sprutbytesverksamhet, eftersom riksdagen fattat beslut om att tillåtasådan. Det är ett bra skrivet och strikt regelverk, som jag hoppas inte kommeratt behöva användas.
Istället för sprutbyten utan effekt ska vi förstås använda oss av vetenskapligt beprövade metoder ? som Socialstyrelsen slår fast i sina, också nya, riktlinjer förmissbruksvården. Vi har goda sätt att få kontakt och hjälpa missbrukare bort från sitt missbruk. Vi ska arbeta mer med metadon- och subutexbehandling för heroinmissbrukare, uppsökande och motiverande verksamhet, och vi ska samarbeta med fristående aktörer, som ofta kan bygga ett större förtroende hos missbrukarna.
Ett bra exempel är Convictus hälsocafé. Därför är jag glad att vi på torsdagens hälso- och sjukvårdsnämnd kan föreslå landstingsstyrelsen besluta om bidrag till detta projekt, som också ska få stöd av Stockholms stad och Allmänna Arvsfonden.
Låt pappa vara med
I södra Stockholms län har det pågått ett särskilt arbete med pappagrupper kopplade till MVC/BVC. Att barn ska få umgås med sina pappor, och att pappor ska lära känna och ta ansvar för sina barn, är något fullkomligt självklart för mig som liberal. Nu tar vi beslut om att pappagrupper ska integreras i den ordinarie föräldrautbildningen i hela länet. Det ska inte vara något projekt utan en permanent verksamhet hos mödra- och barnavårdscentralerna.
Föräldrautbildningens innehåll och former ska samtidigt ses över. I modern föräldrautbildning, för mammor och pappor och andra familjekonstellationer, förenas god barnhälsovård med långsiktigt folkhälsoarbete och ett naturligt jämställdhetsperspektiv.
Barnsjukvård med stora behov
De senaste årens glädjande ökning av barnafödandet innebär att vi nu har
många små barn men det har inte skett någon utökning av barnvårdplatser på
sjukhusen. När det nu är den för årstiden sedvanliga ökningen av infektioner är det problem när de minsta barnen drabbas av en virussjukdom som gerandningsproblem(RS-viruset) och det är fullt på vårdplatserna. Vårdplatser är stängda på Karolinska , orsak sjuksköterskebrist. 8 vårdplatser försvann påHuddinge vid sammanslagningen med Karolinska för två år sedan. När vi sluter avtal med KS är avtalen inte på den nivå att vi ser hur många vårdplatser som finns. Jag tror att vi måste få tydligare avtal så vi ser vad vi får i 10-miljarderspåsen som går till Karolinska+ Huddinge.Nu har en arbetsgrupp tillsatts med cheferna för våra tre barnsjukhus (Karolinska, Huddinge, Sachsska på Södersjukhuset). De har fått i uppdrag att granska hur vi ska få ut mesta möjliga ur barnsjukvårdens resurser.
Att byta idéer kan innebära att man slipper uppfinna hjulet på nytt. Sachsska som t.ex. visat att man kan få bättre kapacitet för de sjuka småbarnen genom att inte planera in elektiv vård januari-mars, att sätta erfarna läkare på barnakutmottagningen, att öppna extra tillfälliga, inte fullt ut fullvärdiga vårdplatser har visat exempel på lösningar andra kan ta efter. Men jag tror att det är nödvändigt att granska vårdplatsbehovet eftersom barnafödandet fortsätter öka. Vi har redan lägst antal vårdplatser per 100.000 barn i Sverige.
50 av de 150 barn som dagligen kommer till Astrid Lindgrens barnsjukhus skulle egentligen behöva träffa en allmänläkare för snabb hjälp med enkla infektioner och skador. Många söker barnakuter i tron att de där träffar en barnspecialist. I självaverket är det vanligt att man där får träffa en läkare under specialistutbildning som inte är färdig specialist. Det behövs en bättre information till föräldrar om var man söker vård och var rätt kompetens finns samt tillgång till akuta tider. Barnavårdscentralerna skulle behöva ge den informationen och den ska vara lokalt anpassad. När media nu har skrivit om lång väntan på Astrid Lindgrens barnsjukhus har fler vänt sig direkt till andra mottagningar. Det är tydligt att information påverkar vårt sökmönster.
Besök i London på nytt sjukhus: privatägt- privatbyggt men statligt
driftansvar för sjukvårdsinsatser. Ger idéer för nya KS
Häromveckan hade jag möjlighet att under fredagen besöka det alldeles nybyggda University College Hospital. Det är ett stort sjukhus vid Warren street station centralti London som byggts av ett konsortium där Skanska ingår och de äger och driver sjukhuset 35 år. Det är spännande att se ett nytt sjukhus utan vanliga mellanväggar och korridorer där allt byggts på ett sätt som gör det flexibelt. Inuti detta stora skal var det avgränsningar med tyg mellan olika delar. Trots detta var det en lugn, tyst miljö, mycket ljus och god överblick för sjuksköterskorna. Eftersom England har sköterskor som basar för vårdavdelningarna har de en helt annan modell än våra läkarledda kliniker. Sjukhuset hade dessutom 70 nurse specialists.
Deras erfarenhet av att arbeta i ett sjukhus som inte ägs av staten var blandat. De beskrev svårigheter att få göra ändringar i "annans egendom", att det kunde befaras minska husets värde. Jag tror att grunden ligger i ett dåligt avtal om vad hyresgästen sjukvården har för befogenheter. Engelsk byråkrati är ju också mera omfattande än den svenska. De har höga hyreskostnader och enda sättet att motivera detta är att sjukhuset verkligen har toppreslutat för sina patienter. De behöver därför få rätt patienter och de har upptagningsområde i stora delar ev England för viss vård. Intressant var att höra att byggaren hade varit inne i planeringen av sjukvården redan 5 år före start för att förstå hur deras kringservice
med drift, städning, mat etc skulle passas in. Bara den rent medicinska personalen var anställd av det statliga sjukvårdssystemet. Fördel med annat ägande var att byggherren tog alla risker för ev fördyringar. Att man kunnde ha höga straffavgifter vid förseningar eller andra brister upplevdes dock som positivt.
Deras röntgenenhet visade sig vara toppmodern och med snabb genomströmning
av patienterna. Datortomografi var 15 minut och magnetröntgen var 40-50:e
minut gav bra nyttjande av apparaturen. För så dyr ny utrustning hade deras vårdlogistik förbättrats av möjligheterna i det nybyggda sjukhuset. Tidigare låg ett gammalt litet sjukhus på denna tomtmark
Mer pengar till sjukhusen
Karolinska sjukhuset ska som ni nog har läst och hört om få 100 miljoner kronor extra under 2007 i omställningskostnader. Det är sviterna av den förhastadesammanslagningen under den förra, rödgröna majoriteten som vi nu fortsätter att brottas med. Så är politikens villkor ibland, man får inte alltid ägna sig åt att förändra i liberal riktning, åt det man tycker är roligast och har förberett sig för i opposition. Mest handlar det om att ta hand om det efterträdarna lämnat efter sig. Ofta är det förstås välfungerande verksamheter och inga större problem, inte minst tack vare alla duktiga medarbetare i vården och förvaltningarna.I fallet Karolinska Universitetssjukhuset är det dock en ganska stor huvudvärk som ni som har läst mitt nyhetsbrev vet att vi har dragits med en längre tid ? och kommer att få dras med länge än. Nu gäller det att fortsätta på det spår vi talat om, att diskutera med personalen hur de tror att sjukhuset bäst kan skötas och organiseras. Att backa bandet och bryta upp fusionen sade vi redan före valet att vi inte tror är möjligt.
Södersjukhuset och Danderyds sjukhus får också mer pengar från ägarna, 45 miljoner kronor vardera. Bakgrunden är att avtalen för 2006 slöts på så låga nivåer att de utan dessa extra tillskott skulle få allvarliga följder också under 2007.
Vårdplatsutredning gav eko i media
Landstingets gamla majoritet hade startat en vårdplatsutredning som vi inte kände till att den fanns förrän den damp ner. Den visar att det är önsvärt med 200 nya vårdplatser. Detta skulle innebära att det är en medelbeläggning på 85%. vad är då rätt och önskvärd nivå? Idag har vi 95% beläggning och då är det vissa dagar för högt tryck. Sjukvården har inte heller på sjukhusnivå en överblick över vilka avdelningar som har lediga plaster. Det är inte som i hotellvärlden där datoriseringen gör att man vet vilka sängar som är lediga. 90 vårdplatser är redan under start genom den budget som är klubbat i december.
Helikoptrarna i luften?
En viktig hälso- och säkerhetsfråga för skärgården är möjligheten till snabba medicinska insatser och akuta transporter. På somrarna ökar skärgårdens befolkning mångfalt och då finns ett behov av extra resurser utöver den permanenta ambulanshelikopter som landstinget har. Partierna i Alliansen kritiserade inför valet socialdemokraterna för att de höll denna extra beredskap på för låg nivå. Alternativet när helikopter inte finns tillgänglig är en betydligt långsammare ambulansbåt.För i år har vi nu slutligen kunnat enas om en lösning som vi tror är
acceptabel för alla parter: Liksom förra året kommer landstinget att hyra in en extra helikopter, som kan gå in till Södersjukhuset och hämta en sjuksköterska för att sedan göra snabba insatser. Vid större insatser kan vi också utnyttja en beredskapsfunktion hos Uppsalalandstingets stora helikopter, med läkarbemanning. På så sätt har vi säkerställt den medicinska säkerheten och tryggheten i skärgården sommartid.
Genomlysningen av Karolinska startar mycket snart
Nu pågår slutskrivningen av direktiven för den genomlysning vi från majoriteten utlovat. Externa granskare kommer att medverka i att se över profileringen nord-syd(KS-Huddinge), effektiviteten, organisationen och forskningen. En särskild styrgrupp tillsätts med representation från KS styrelse, Karolinska Institutet, Ägaravdelningen inom landstingsstyrelsen. God kommunikation och kontakt med de fackliga organisationerna är också ett viktigt uppdrag. Genomlysningen ska vara ett led i att få en bild av vad som behövs för att ha tydliga mål för det nya Karolinska. En vision om Karolinska som innovationsmotor i sjukvården och samtidigt ordning i
ekonomin. Min tydliga bild från kontakter i verksamheten är att man
snarast behöver få lokala platschefer.Det gurglas en del på KS om chefsfrågor. Att två duktiga sektionschefer (en på barn och en på kvinnokliniken) avsatts trots goda omdömen i medarbetarenkäter har skapat frågor om hur man ska vara för att vara chef på Karolinska.Samtidigt är det nog inte så lätt att vara chef på KS i tider då
budgetunderskott gör att friheten för chefer är kringskuren. När jag hör att man inte kan bemanna med sjuksköterskor som ska jobba på neurokirurgen för att man begär att de ska acceptera att börja på ca 18.000 kr i månadslön så är jag undrande. De mest avancerade medicinska åtgärderna som är näraintensivvårdsinsatser för svårt sjuka, hur värdesätts de? En nyutexaminerad sjuksköterska, god vän till min dotter, fick sitt första arbete inom geriatrik och erbjöds direkt 23.000 kr i lön. Varför värderas de så olika?
Upphandling i Kallhäll
Vissa av landstingets verksamhet är riktiga sorgebarn. Dit hör närsjukvården i Kallhäll, där vårdcentralen inte har kunnat fungera som den ska på länge. Bemanningen har varit på tok för låg, med stafettläkare samt ST-läkare som fått göra så gott de kan (och då inte heller kunnat tillgodogöra sig den utbildning de har rätt till). Sjuksköterskorna har gjort ett otroligt bra jobboch försökt hålla vården igång men de sliter hårt. Folkpartiet har länge krävt en långsiktig lösning för Kallhälls vårdcentral och uppmanade den förra majoriteten att bjuda in utomstående
entrepenörer för att få en nystart på verksamheten, så att man kan locka läkare att stanna och så att de boende i Kallhäll kan få den chans till långsiktiga vårdkontakter som de har rätt till.
Nu fattar vi äntligen beslut om ett upphandlingsuppdrag. Jag hoppas snart kunna återkomma med positiva besked om hur det går.