Hej!
I dag har vi haft fullmäktige, bara två veckor efter förra gången då
budgeten klubbades. Även i budgettider finns det många andra ärenden och
interpellationer som behöver behandlas så därför blir det lite tätare
mellan mötena så här inför jul. Lite adventsstämning lyckas vi också få
(om än inte lika mycket som på vårt kansli, där vi har lågmält pyntat med
julstjärnor, amaryllis och ljusstakar för såväl el- som levande ljus). Vi
kommer att ha ett extra fullmäktige 21 december eftersom oppositionen
använde sin rätt att med minoritetsåterremiss (krävs 1/3 av rösterna)
bordlägga delårsbokslutet. De gillar inte att vi flaggar redan nu för att
de omställningspengar som finns angivna för i år inte kommer att förbrukas
fullt ut i år utan överföras till nästa års disposition. De gillar inte
heller att vi för redovisningen av räntan pensionsskulden går på den
rekommendation Sveriges Kommuner och Landsting anger. Även ärendet om
konkurrens och mångfald i tandvården återremitterades av minoriteten. Så
det blir debatt igen. Enligt Kommunallagen kan ett ärende bara
återremitteras av en minoritet en gång. Därefter är det majoritetsbeslut
som avgör ärendet.
Innan jag berättar mer om vad som hände på fullmäktige tänkte jag först ta
upp två frågor som varit omdiskuterade på senare tid.
KUB-TEST - MÖJLIGHET FÖR ALLA
Sedan några år finns en ny möjlighet till fosterdiagnostik för blivande
föräldrar: med ett s.k. KUB-test kan man tidigt i graviditeten få en
bedömning med hög sannolikhet om det väntade barnet har en
kromosomförändring. KUB-testet innebär dels en ultraljudsundersökning av
fostret, dels ett blodprov av mammanKUB-testets stora fördel är också att
vi kan minska antalet fostervattenprov, som har upp till 1 procents
missfallsrisk. I Stockholms läns landsting har vi gett KUB-test till alla
som frågat även om det främst varit inriktat på äldre mammor, över 35. Men
vi har en hög medelålder på de gravida. medelåldern är 30 år hos
förstföderskor, på östermalm 32 år. För omföderskor är det högre.I vårt
landsting är det en tredjedel som redan genomgår KUB-test för att de
begärt att få det. Praxis är att den som begär det får det. Ett problem
har varit att långtifrån alla blivande föräldrar känner till denna
möjlighet. Det innebär att vi i dagsläget har en ojämlik vård där de som
är mer pålästa och ställer rätt frågor har fått testet, andra inte. Därför
har vi beslutat om att alla ska få samma tillgång och möjlighet att göra
KUB-test.
Det innebär inte, som utmålats på vissa håll, att landstinget ska
genomföra en massiv marknadsföringskampanj där vi försöker övertala
föräldrar att göra testet - och det innebär absolut inte att vi uppmanar
dem som väntar ett barn med kromosomförändring att göra abort. Ett sådant
beslut kan bara föräldrarna och ytterst kvinnan ta. Däremot ska alla ha
jämlik tillgång till möjligheten och få saklig, sansad information - t.ex.
om det stöd samhället ger och de goda förutsättningar som finns för ett
barn som föds med Downs syndrom. Kunskap om en kromosomförändring kan,
lika gärna som en abort, vara ett sätt att förbereda sig på att på bästa
sätt ta hand om sitt väntade barn.
Fosterdiagnostik har funnits länge. Främst är det ultraljud som 95% av
alla gravida genomför. Där kan missbildningar upptäckas. Jag tror att det
behövs utökad utbildning om hur man informerar om vad fosterdiagnostik
innebär, vilka etiska dilemman kan kan hamna i så man kan ta ställning om
man vill avstå eller genomföra det. Under våren kommer förvaltningen att
lägga fram förslag om hur det kan genomföras på ett bra sätt. En film som
ska användas i undervisningen av gravida håller på att tas fram.
MARIA UNGDOM HAR MER ATT GÖRA
Landstingets verksamhet för unga med alkohol- och drogproblem, med såväl
akut omhändertagande som långsiktig hjälp, har fått mer att göra. Det är
förstås tråkigt. Samtidigt är det tryggt att veta att Maria Ungdom gör ett
så bra jobb och har klarat att ta hand om en kraftigt ökande ström av unga
med problem, upp till 20 procent fler. På vissa håll har det uppfattats
som att Maria Ungdom kommer att få en liten standarduppräkning med 2
procents höjd ersättning för sitt avtal. Utan att gå in i förhandlingarna
mellan hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning och en av dess utförare,
kan jag konstatera att denna standardökning knappast räcker för att klara
det ökade tryck som Maria Ungdom nu har. Förhandlingarna är i sitt
inledande skede där man analyserar de vårddata som finns. Jag har full
tilltro till att det blir ett bra avtal, och min uppgift som högsta
politiskt ansvarig för beroendevården i länet är givetvis att i slutänden
se till att Maria Ungdom har möjlighet att klara sina viktiga uppgifter.
GOD EKONOMI MEN FORTSATTA OMSTÄLLNINGSKOSTNADER
Landstingets ekonomi fortsätter att förbättras. I budgetdebatten för två
veckor sedan kunde Chris Heister och jag glädjas över att landstinget har
fått höjt kreditbetyg hos Standard & Poor's. Septembers månadsbokslut, som
fullmäktige beslutade om i dag, innehåller fortsatt fina siffror:
prognosen är ett resultat om 599 mkr, vilket är 66 mkr mer än i augusti
och 87 mkr mer än budget. En huvudorsak är förstås de ökade
skatteintäkterna till följd av att fler får jobb - vilket till viss del
beror på alliansregeringens framgångsrika jobbpolitik. Men de goda tiderna
gäller t.ex också SL där biljettintäkterna ökat. Verksamhetens kostnader
beräknas också öka något mer än budget. I vården prognostiseras drygt
490.000 läkarbesök under 2007 vilket är en ljning med knappt 8 procent.
Fler läkarbesök i närsjukvården är ju något vi vill främja, eftersom det
på längre sikt medför bättre hälsa, mindre sjuklighet och minskning av
akut- och sjukhusvården.
Takten i kostnadsökningarna är fortfarande för hög för att vara hållbara.
De har förvisso minskat, vi har inte längre den snabbaste utan den
långsammaste kostnadsökningen för vården bland storstadslänen, men takten
måste sänkas ytterligare för att nå en nivå där vi klarar landstingets
ekonomi, länets utveckling och befolkningens vårdbehov på sikt.
Kontroll över kostnaderna på sjukhusen är en viktig del, liksom inom vår
övriga sjukvårdsverksamhet i egen regi. 2007 är ett omställningsår och
månadsbokslutet för september innebär också beslut om ytterligare
omstruktureringsåtgärder, som det så vackert heter på förvaltningsspråk.
200 mkr reserveras för SLSO, som ju driver landstingets egna vårdcentraler
liksom psykiatrin. Vi avsätter också 700 mkr för framtida
pensionskostnader; det är en skuld till framtidens pensionärer som vi
måste ta itu med och inte lämpa över på kommande politiker och
skattebetalare. Dessa avsättningar görs i samband med årsbokslutet.
BÄTTRE KOLL PÅ LÄKEMEDELSPRÖVNINGAR
För att utveckla nya läkemedel måste hälso- och sjukvården samarbeta med
läkemedelsindustrin. Det är en viktig men samtidigt känslig process som
kräver stor tydlighet och full öppenhet. I går rapporterade Ekot om hur
"överblivna" pengar från läkemedelsföretags ersättningar för kliniska
prövningar av nya läkemedel, använts till helt andra saker än de är
avsedda för. Sådant är allvarligt om uppgifterna stämmer och hotar
tilltron till såväl vården som läkemedelsforskningen. Pengarna ska
användas för att ta fram och pröva nya läkemedel. Det är dels en
ersättning för de kostnader landstinget haft, dels en ersättning som går
in på landstingets konto för forskning och utbildning. För att förtydliga
detta kompletterar vi i vårt landsting de nationella reglerna för
samverkan mellan läkemedelsföretag och medarbetare i den offentliga hälso-
och sjukvården. Landstingsdirektören fick idag ett särskilt uppdrag av
fullmäktige att se till att utbetalningarna av ersättningarna sker på ett
korrekt sätt och att pengarna går till det de ska.
DYRA LÄKEMEDEL
Tidigare i år har ju frågan om ökande läkemedelskostnader och dyra
läkemedel varit omdebatterad. Det finns två aspekter av saken som jag fick
chansen att ta upp igen i ett interpellationssvar i fullmäktige. Dels har
vi dyra specialläkemedel, där en del är extremt dyra för sjukdomar som
drabbar mycket få personer, andra är något billigare men hjälper många
fler. Dels har vi den generella trenden med stigande kostnader i takt med
att vi får nya, effektivare läkemedel som kan bota allt fler. Vi har
tidigare kunnat hålla tillbaka kostnadsökningarna genom billigare
generika, kopior, av utgångna läkemedelspatent, men de kommande åren är
det inte så många patent som går ut. Samtidigt ökade specialläkemedlens
kostnader med 12 procent förra året, och takten lär inte avta.
De medicinska prioriteringarna om ett läkemedel är motiverat för en viss
person med en viss sjukdom är alltid upp till läkaren. Vi ska vara väldigt
glada över de nya, effektiva läkemedlen som lindrar och i vissa fall botar
och som kan vara rent revolutionerande. Risken på sikt är dock att
läkemedelskostnaderna tränger ut annan vård och viktiga investeringar i
t.ex. teknisk utrustning. Jag arbetar nu för ett par strategier: Dels att
vi introducerar nya, dyra specialläkemedel på ett kontrollerat sätt, där i
början bara några utvalda läkare får förskriva, för att vi noggrant ska
kunna se vilka effekter preparaten i fråga har, och för vilka patienter.
Dels att vi tar ett nationellt, och förhoppningsvis genom Sveriges
Kommuner och Landsting även ett internationellt, grepp kring såväl
kostnaderna (genom samverkan mellan landstingen och med staten) som
utvärdering. Ett litet steg är den konferens som i början av 2008 anordnas
i Stockholm av landstinget och Karolinska institutet, med experter från
olika EU-länder.
KLOKT OM KAROLINSKA
Nya Karolinska sjukhuset i Solna är en av landstingets största
investeringar någonsin. Självklart måste vi göra "allt" - dvs så mycket vi
kan veta och förutse - rätt från början. Den senaste tiden har det
förekommit oro och kritik kring hus som rivs och hyresgäster som får
flytta. En diskussion gäller thorax-huset, som är ganska nyligen
renoverat. Inför den fortsatta processen kommer man att titta på hur man
kan placera de nya husen så att t.ex. thorax-huset kan räddas. Besked
kommer före jul. Vi ska naturligtvis varken kasta pengar i sjön eller
orsaka mer krångel än nödvändigt. Det blir dyrt och krångligt nog ändå!
Men väldigt bra i slutänden, därom är jag övertygad. Och det nya sjukhuset
behövs verkligen.
HÄLSOSKILLNADER
I Stockholms län varierar hälsan väldigt mycket mellan olika områden -
eller snarare, mellan olika människor. Många av dem med god respektive
sämre hälsa är dock bosatta i samma områden. Dessa områden och kommuner är
dessutom de samma år efter år. I Folkhälsorapport 2007 som kom för några
veckor sedan kunde Centrum för folkhälsa konstatera att inte mycket
förändrats i det förhållandet sedan den första folkhälsorapporten för 20
år sedan. Det befintliga hälso- och sjukvårdssystemet har alltså inte
klarat att avhjälpa hälsoskillnaderna, vilket jag kunde svara
s-landstingsrådet Dag Larsson i en interpellationsdebatt i dag. Utmaningen
har också varit mycket stor, i och med det växande utanförskapet i en del
områden, bl.a. flera av Stockholms s.k. utsatta förorter. Hälsoklyftan
speglar de arbets-, utbildnings-, språk- och deltagandeklyftor som också
delar vårt samhälle och vårt län.
Om den bättre hälsan ska omfatta alla invånare i länet krävs inte mer av
samma politik och vårdsystem som förr. Vi behöver något nytt - en politik
för arbete, utbildning, språk och livschanser för alla. Då blir det också
lättare för hälso- och sjukvården att uppfylla sin roll, att långsiktigt
främja hälsan, förebygga ohälsa och bota sjukdomar. Med Vårdval Stockholm
tror jag att det blir betydligt lättare. Istället för politiker- och
tjänstemannabeslut, upphandlingar med krångliga avtalsförhandlingar och
ett trubbigt socioekonomiskt index blir det raka rör mellan den patient
som aktivt väljer och besöker sin läkare, distriktssköterska och
mottagning, och den ersättning landstinget betalar. Tanken är fler besök i
första linjens vård - och färre på akuten och sjukhusen. Det gynnar inte
minst de som lever i utanförskap i dag.
PRIVATA FAROR OCH RÖDA FANOR
Aldrig vajar socialdemokratins röda fanor, bildligt talat, häftigare än
när de i opposition angriper det privatiseringsspöke de gärna ser i
borgerlighetens korridorer. Som liberal är jag inte rädd för debatt, och
definitivt inte för alternativ, utmaningar och valfrihet. Vårt mål är att
den offentliga vården ska vara den bästa möjliga - du ska inte behöva
vända dig till privatfinansierade kliniker. Olika sätt att utveckla och
förbättra vården i Södertälje, Nykvarn och Salem har belysts i en rapport
som vållat hård kritik från vänster. Rapporten är knappast värd det höga
tonläget. Den skissar några förslag och handlingsalternativ som vi nu i
lugn och ro ska titta närmare på. Ett alternativ, som gett upphov till
störst oro och bl.a. lett till en interpellation från s-gruppledaren och
Södertäljebon Ingela Nylund Watz till Chris Heister i dag, påstås handla
om att överlämna hela beställningsansvaret för sjukvården i dessa tre
kommuner till en privat aktör. Något sådant är naturligtvis inte aktuellt.
Det yttersta beställnings-, uppföljnings- och finansieringsansvaret kommer
alltid vara de demokratiskt valda politikernas. Däremot ska vi titta på
om en aktör kan hantera och samordna en hel vårdkedja; det skulle kunna ge
mycket i bättre och mer vård för samma pengar.
ARBETSHÄLSA VIKTIGT FÅ BRANSCHORGANISATIONER, ARBETSGIVARE OCH
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD GÖRA RÄTT
Vart fjärde år kartlägger Arbets- och miljömedicin inom Centrum för
folkhälsa, Stockholms läns landsting, den arbetsrelaterade hälsan bland
invånarna i länet. Uppgifter kommer från befolkningsundersökningen
Hälsoenkät 2006 ? en undersökning om hälsa och levnadsförhållanden och
arbetsmiljö ? som sändes ut till 57 000 personer. Imorgon är det en stor
konferens i Landstingshuset där följande presenteras:Var sjätte man och
var femte kvinna har ett så stressigt arbete att de riskerar sin hälsa.
Det är en ökning sedan 2002, särskilt stor är ökningen bland män. Den
visar att personal inom servicebranschen är den yrkesgrupp som känner sig
mest stressad på jobbet. Arbetskraven är höga samtidigt som det är svårt
att påverka den egna arbetssituationen. Dessutom är det vanligt med
fysiskt tunga lyft och påfrestande arbetsställningar, som i kombination
med stress ökar risken för ohälsa och sjukdom.Dåliga levnadsvanor är
särskilt vanligt inom hotell- och restaurangnäringen. Mellan 10 och 20
procent motionerar inte regelbundet, röker dagligen och har en
riskkonsumtion av alkohol. En av förklaringarna är att branschen präglas
av osäkra anställningar och obekväma arbetstider. Det positiva i årets
kartläggning är att psykisk ohälsa och värk i rörelseorganen minskar bland
de förvärvsarbetande i länetSamtidigt är det en varningssignal att fler
känner sig stressade på jobbet, eftersom det på sikt kan leda till att den
psykiska ohälsan ökar.Även sjukfrånvaron har gått ner i länet. Det är
vanligast bland kvinnor och unga att vara sjuk ofta och då under kortare
perioder. Fler kvinnor än män förtidspensioneras och det har nu lett till
att en könsskillnad av förtida pensioneringar har uppstått.Kartläggningen
belyser även luftföroreningar, kemiska hälsorisker och buller. Syftet med
konferensen är att få alla att ta till sig kunskap om det som främjar
arbetshälsan. Det finns också en del rekommendationer som presenteras i
den rapport som presenteras. Rapporten finns på landstingets hemsida.
Det var allt för idag. Nästa vecka är det hälso- och sjukvårdsnämnd. Jag
rapporterar då. På återhörande! Om du ändrar mailadress ber jag att du hör
av dig och meddelar både din gamla och dina nya adress om du vill
fortsätta läsa mina nyhetsbrev.
Hälsningar Birgitta Rydberg