Hej!
Efter en vilsam julledighet och grådask i januari kan vi höra talgoxarna
sjunga och nog börjar ljuset komma igen. Själv var jag bortrest två veckor
och lapade ljus efter jul och fick njuta av tid att läsa härliga böcker
utan att läsa landstingshandlingar eller vara anträffbar. Det gjorde gott.
Men oj så fort man är tillbaka i samma hjulspår och med hög fart.
Nu är det dags för lite uppdatering av hälso-och sjukvårdsnämndens ärenden
idag
STRATEGISK ANALYS AV VÅRDEN
Som förtroendevalda sjukvårdspolitiker i Stockholms län hanterar vi en
budget som för 2008 omfattar drygt 40 miljarder kronor. Att se till att
denna enorma summa skattepengar används på bästa sätt, för att ge så
mycket bra, evidensbaserad vård som möjligt, är något vi ständigt ska ha
för ögonen. Till vår hjälp har vi en strategisk analysplan som vi
behandlade på dagens möte med hälso- och sjukvårdsnämnden (den kommer att
revideras i juni). På ett övergripande plan har vi beslutat om en
långtidsutredning med analys för framtidens hälso- och sjukvård, där
kartläggning och analys ska vara klart till i sommar och förslag om
finansiering, organisation och styrning i höst.
Mer områdesspecifikt ser vi behov av ett antal analyser av behov och
hälsoläge för en vård på lika villkor:
- En äldreenkät kommer att genomförad för att närmare få veta hur
personer över 75 år upplever vården. Slumpmässigt urvalda kommer att få
svara på en enkät via posten.
- Beroendevården ska kartläggas avseende vården för människor med
dubbeldiagnos, dvs både missbruk och psykisk sjukdom som ger behov av
vård. Hur utbudet och resurserna ser ut i länets olika kommuner och hur
beroendevård och psykiatri samverkar ska ingå.
- STI-vården ska också analyseras - dvs vården av sexuellt överförbara
sjukdomar. En oroande ökning av klamydia bland ungdomar är en
varningssignal, och kanske börjar vi se en förvärrad hotbild kring hiv
bland unga i länet. Nu ska vi få en aktuell, samlad bild av de olika
verksamheterna kring diagnos, behandling och smittspårning.
Metadonprogrammet inom beroendevården kommer också att granskas avseende
kostnad och kvalitet som huvudpunkt i en särskild beställarrevision.
MER ÄLDREFORSKNING
Från landstingets sida har vi önskemål om mer
landstings/sjukvårdsorienterad forskning från Stockholms läns
äldrecentrum, som vi är med och finansierar. Två viktiga uppdrag bland dem
som vi nu lägger är: Dels uppföljning av hälso- och sjukvården på
särskilda boenden för äldre, där vi vill veta mer om vad som är bra och
dåligt, före och efter auktoriseringen som nu genomförs inom Vårdval
Stockholm. Dels kartläggning av hur det fungerar med särskilda
demenssjuksköterskor med områdesansvar, i de kommuner där sådana finns. Vi
tror att de har en viktig roll både i direktkontakten med patienter och
deras anhöriga, och i samordningen mellan kommun och landsting.
HANDLING MOT ÖVERVIKT OCH FETMA
Efter en beställarrevision av hur handlingsprogrammet mot övervikt och
fetma har implementerats, har vi i dag beslutat om att förtydliga
handlingsprogrammet, upprätta en åtgärdsplan för det fortsatta arbetet,
samt ta fram en fokusrapport kring obesitaskirurgi. Detta gör vi för att
eftersträva komma i närheten av målet att ökningen av andelen personer
med fetma ska upphöra i år och halveras till 2013.
Implementeringen av handlingsprogrammet mot övervikt och fetma har
nämligen inte kommit så långt som vi hade önskat, och därför har inte
heller de medicinska insatserna blivit av i tillräcklig omfattning. Vården
är olika beroende på var man bor i länet, vårdkedjorna är otydliga och
behandlingsalternativ saknas. Även om det finns ljuspunkter - personalen
på mottagningar i de mest utsatta områdena har t.ex. en lång erfarenhet av
vård för överviktiga - så är insatserna helt enkelt inte tillräckliga för
att nå målen till 2008 och 2013. Det här är min "baby". !999 tog jag
initiativ till att vi skulle ta fram åtgärdsprogram mot den ökande
övervikten. En styrgrupp arbetade fram ett ambitiöst program som antogs
och prövades samt därefter reviderades. Fram till 2004 bedrevs detta
arbete i samsyn mellan partierna och vi var två politiker med särskilt
ansvar att se till att det bevakades av politiker hur utfallet var. Men
förra mandatperioden hamnade arbetet i träda och beställarrevisionen visar
att vi tappat fart. Vi behöver kraftfullare åtgärder och en bättre
styrning.
Programmet behöver sålunda förtydligas på ett antal punkter: det ska bli
tydligt för vårdgivare på varje vårdnivå vad de förväntas göra. En
strategisk plan ska visa hur målen ska uppnås, med kontinuerliga, öppna
uppföljningar. Åtgärderna ska listas med ett helhetsperspektiv i en
åtgärdsplan. Implementeringsstrategin ska också ses över, med uppdaterad
ansvarsfördelning.
Det senaste forskningsläget tyder på att kirurgiska ingrepp kan vara
verkningsfulla mot även lindrigare fetma än där vi tidigare satt gränsen
för när en operation görs. Genom fokusrapporten kring obesitaskirurgi ska
dessa rön kunna omsättas i handling. Min utgångspunkt är att fetmakirurgi
måste kunna utföras oftare när det visat sig ha god effekt och kan hjälpa
fler människor till ett friskare, lättare och längre liv. Vi opererar en
del patienter - vårdgarantin gäller och vi köper upp extra operationer när
så behövs. Men jag bedömer att vi måste bereda oss på att indikationerna
nog kommer att vidgas för vilka som bör opereras.
VÅRD I TID?
Får människor vård i rimlig tid? Vi vet att det motsatta alltför ofta har
varit fallet. Folkpartiet har länge gått i bräschen för det som med en
valslogan kan rubriceras "vård i tid med vårdgaranti". Nu när vi åter har
makten inte bara här i landstinget utan även i riket finns äntligen
förutsättningar för att nå det målet. Till vår hjälp i Stockholms läns
landsting har vi beställt regelbundna rapporter och analyser av om vården
sker i rimlig tid, från första kontakt till slutlig behandling. Ett
grundläggande problem som vi brottas med är att rapporteringsgraden är så
låg att frågan vi vill ha svar på förblir delvis obesvarad. En del
information får vi genom att se på vårdgarantikansliets ärenden, men alla
som får vänta för länge vänder sig ju inte dit. (De fick under första
halvåret 2007 knappt 4.000 ärenden, kvinnor och äldre var vanligast
förekommande.)
Parallellt med att vi skaffar oss en klarare bild av läget genomför vi så
fort vi kan skarpa åtgärder för att uppnå en köfri vård. Det handlar t.ex.
om offentlig redovisning av telefontillgänglighet, skärpt krav på
tillgänglighet till geriatrisk vård från akutmottagning, direkt koppling
till tider hos anslutna gynekologmottagningar för kvinnor som ringer
vårdguiden men inte har akut behov av gynekologisk vård, och från och med
i år en vitesklausul i alla nya avtal. Den sistnämnda innebär att en viss
del av ersättningen inte betalas ut förrän vårdgivarna rapporterar
information till grund för uppfölkning.
FLER ALTERNATIV I PSYKIATRIN
Den psykiatriska vården saknar större inslag av alternativa aktörer. Det
är något vi försöker ändra på. Precis som i den somatiska hälso- och
sjukvården är jag övertygad om att psykiatrin kan bli bättre när vårdidéer
får konkurrera med varandra. Det innebär inte privatisering för
privatiseringens egen skull, varje verksamhet ska drivas av den som är
bäst lämpad, men däremot en tro att mångfald är bra, både för patienter
och personal. När vi efter maktskiftet i landstinget förra hösten öppande
för utmaningar har intresset visat sig stort. 38 utmaningar, förslag eller
intresseanmälningar för avknoppningar har inkommit inom psykiatrin. En
utmaning innebär inte att en verksamhet eller enhet automatiskt upphandlas
i konkurrens, men den som tror sig kunna göra något bättre har rätt att få
det prövat.
De verksamheter som kommer att prövas är inom BUP öppenvården i Rinkeby,
Kista och Spånga-Tensta, i Haninge, Nynäshamn och Tyresö, samt i den
längemensamma specialiserade mottagningen för barn och ungdomar med
tvångssyndrom. I vuxenpsykiatrin omfattas öppenvård, med betalningsansvar
för slutenvårdsinsatser, i Nacka, Värmdö, Tyresö, Haninge och Nynäshamn
(sydöstra länet, i Rinkeby, Kista och Spånga-Tensta; samt två mottagningar
riktade till patienter med ångest och depression, en befintlig i norr och
en ny som då skapas i södra länet. Motiveringen är i vissa fall intresse
för avknoppningar, i andra vårdbehov som i dag ej uppfylls. Beslutet
skulle ha tagits idag men blev bordlagt då MBL-förhandlingen inte
avslutats. Men vi inom alliansen är helt klara över att vi kommer att
fullfölja beslutet 14 februari då vi har extra HSN om bokslutet.
UPPHANDLING AV NEUROPSYKIATRI IDAG
Neuropsykiatriska utredningar har länge varit ett bekymmer på grund av
brist på personal med utredningskompetens. I vårdöverenskommelserna med
landstingets psykiatri och beroendevård kommer en betsällning på ca 1.000
ytterligare utredningar att beställas i år jämfört med förra året.
Därutöver gör vi en upphandling av externa utförare som kan hjälpa oss att
ta hand om väntande patienter som vänt sig till vårdgarantikansliet.
ÅTGÄRDER MOT MRSA
Multiresistenta stafylokocker är ett hot mot människors hälsa och den
medicinska säkerheten på våra sjukhus som vi tar på största allvar. I går
rapporterades om att över hälften av de som vårdas på sjukhus med MRSA
hade smittats utomlands. Den aspekten finns också med i den lista över
åtgärder mot MRSA, som vi tagit del av i hälso- och sjukvårdsnämnden.
Viktigt att påpeka är att man hittills inte sett några smittfall efter
"sjukvårdsturism", dvs när en svensk åkt utomlands för planerad vård,
förutom när svenskar och andra av utländsk härkomst har sökt vård i det
land de härstammar ifrån. Smitta har också skett vid akut sjukvård
utomlands.
När man ser omfattningen av motåtgärderna kan man känna sig trygg i att vi
åtminstone gör vårt allra bästa - samtidigt som åtgärderna ständigt måste
uppdateras för att försöka hålla den resistenta smittan stången.
Kontinuerlig smittlägesinformation, regelbundna mätningar av
vårdrelaterade infektioner, tydligare och skarpare hygienkrav i avtalen,
och bra information till allmänheten hör till Stockholmsvårdens försvar
mot MRSA. Vi har begärt att få en utförligare information om vad man kan
göra för att förebygga antibiotikaresistens och hur vi ska följa upp
primärvårdens förskrivning.
STATSBIDRAG FÖR HIV- OCH STI-PREVENTION
Drygt 30 miljoner kronor har Stockholms läns landsting fått i statsbidrag
för prevention av hiv och sexuellt överförbara sjukdomar. Pengarna
fördelas på förslag av det regionala rådet, som har ansvar för att
planera, analysera och följa upp hiv/STI-preventionen i länet. Bl.a. får
RFSL 1,7 mkr för arbete bland ungdomar, män som har sex med män och
invandrargrupper utanför HBT-kulturen. Beroendecentrum får 150 tkr för att
höja kunskapsnivån hos dem som arbetar med en annan riskgrupp, missbrukare
och inte minst injektionsnarkomaner. Maria Ungdoms tjej- och
killmottagning får 600 tkr för att arbeta med hiv/STI bland unga tjejer
och killar som missbrukar. KS-Huddinges infektionsklinik får 300 tkr för
arbete med missbrukare med blodburna infektioner. En stor summa, drygt 12
mkr, går till LAFA, landstinget förebygger aids, för att fungera som
regionalt kunskaps- och metodcentrum gentemot landstings- och
kommunverksamheter, frivilligorganisationer och allmänhet. Maria
Beroendecentrum får 500 tkr för att i samverkan med KI genomföra sin
baslinjestudie bland injektionsnarkomaner. En miljon kronor behålls
centralt för samordnande funktion och kansli.
HJÄLPMEDEL UPPHANDLAS
Efter att för ett drygt halvår sedan ha beslutat att upphandla verksamhet
för tekniska hjälpmedel och medicinsk apparatur i hemmet, går vi nu vidare
med ett förfrågningsunderlag. Det omfattar hjälpmedelsverksamhet inom
landstinget. Vi gör också en upphandling av ortopedtekniska hjälpmedel.
För mig är det viktigt att vi ser till både pris och kvalitet och att vi
får en likvärdig hjälpmedelsverksamhet i hela länet.
MER KONTROLL AV KORREKTA DEBITERINGAR PRIVATA LÄKARE
Vår chefläkare har under förra året arbetat mer metodiskt att analysera
utbetalningar till privata vårdgivare. Några av er noterade att det blev
rubriker när han också kunde bekräfta att han funnit felaktigheter. De
allra flesta är hederliga och duktiga men det finns undantag och därför
måste vi följa upp. Motsvarande kontroll av landstingets
egenregiverksamhet har vi ännu inte men det är också viktigt för HSN att
få analys av om vi får det vi betalar för
KRAFTIG ÖKNING AV UTBILDNING OM LÄKEMEDEL - INTE I LÄKEMEDELSINDUSTRINS
ARRANGEMANG
Vi har en ambition inom landstinget att ha mycket producentoberoende
utbildning som ordnas av läkemedelskommittéerna. Förra året ökade både
antalet arrangemang från 700 2006 till 1100 2007 och antalet
läkare+sjuksköterskor från 14.000 till 25.000. Glädjande. När vi skärpte
regelverket för vad läkemedelsindustrin fick bekosta höjdes röster med oro
för om landstinget skulle kompensera för det läkemedelsindustrin ordnat.
Nu ser vi att det har hänt en hel del.
Hälsningar Birgitta Rydberg