RYDBERGS RECEPT Nyhetsbrev 20080429
I veckan utlovas dygnsmedeltemperaturer på över 10 grader. Det betyder -
metereologiskt - att sommaren är här. Själv ska jag snart börja vattna
alla blommor som gör mitt sommarställe till den lugna oas jag behöver.
Säsongens hälsohot känns lätta att hantera när solen värmer:
TBE-vaccinerad kan man röra sig rätt trygg i skog och mark, och den
vinterbleka huden skyddas lätt med långärmat och solskyddskräm, om man ska
vistas länge i den livgivande men också, tyvärr, farliga starka solen.
I landstingshuset rullar det på med möten, handlingar och beslut.
Vårdkonflikten får vi ständig uppdatering om, och hoppas alla att man
snart kan komma till en lösning, som alla parter är nöjda med. Annars har
vi i dag haft hälso- och sjukvårdsnämnd med en del saker som kan vara av
intresse.
VÅRDVAL STEG 2 SKA KAPA OPERATIONSKÖER
Vårdval Stockholm rullar sedan årsskiftet för husläkarverksamhet och
vårdcentraler, liksom för BVC, MVC, logopeder och fotsjukvård. Än är det
för tidigt att orda om det exakta utfallet men tendensen de första
månaderna är en ökad tillgänglighet med fler besök. 16 nya
husläkarmottagningar/vårdcentraler har öppnat hittills och minst 13 är på
gång.
Nu går vi vidare med andra steget, inom kirurgi. Det gäller områden där
det är viktigt både att öka patientmakten och tillgängligheten, genom
kortade väntetider: höft- och knäledsoperationer samt kataraktoperationer
(gråstarr).
För första gången får människor som behöver operera knän, höfter eller grå
starr möjligheten att välja av vem och var de vill ha sin vård.
Vårdgivarna får samtidigt en tydlig drivkraft att utveckla kvaliteten och
öka antalet operationer och därmed tillgängligheten, för att
tillfredsställa patienternas efterfrågan. Om patienterna inte är nöjda
eller inte får behandling i tid kan de vända sig någon annanstans, och
vårdgivaren går då miste om sin ersättning från landstinget ? den bär
patienten med sig till den vårdgivare han eller hon väljer.
Samtidigt gör vi satsningar (i år totalt 250 extra miljoner) för att komma
i fatt med vårdgarantin - som vi tidigare har skärpt från de nationella
90+7 till våra 30+5 dagars maximala totala väntan till husläkare +
specialistläkare. (Långsiktigt måste förstås vårdgarantin hålla genom den
ordinarie vårdens insatser, när den historiska vårdskulden har betalats
av.)
Vårdvalets andra steg kommer att följas av flera. Vår inriktning är att
införa vårdval överallt där det är möjligt att göra det - det är
undantagen som ska motiveras. Vårdval innebär patientmakt, tillgänglighet
och kvalitet vilket är en nödvändig utveckling i hela vården.
LOV ATT VÄLJA
I samband med vårdvalet passar det bra att skriva några rader om den lag
om valfrihetssystem som regeringens utredare lagt fram och som vi svarar
på som remiss. Denna lag, LOV, skulle betyda mycket för att stärka
utvecklingen mot valfrihet och patientstyrd vård. Grundläggande nationella
spelregler kommer att underlätta för fler att införa vårdvalsmodeller, och
för utvecklingen av Vårdval Stockholm. Det senare passar mycket väl in i
de regler som föreslås, endast mindre anpassningar kan komma att behövas.
Vissa justeringar av förslaget lyfter vi fram i vårt remissvar. T.ex.
tycker vi att tjänster som landstingen inte är lagligen skyldiga att
tillhandahålla, som tolktjänster för döva och hörselskadade, borde
omfattas. Vi menar också att lagen inte borde begränsas till enbart
tjänster där den enskilde väljer u tförare. Även när läkare remitterar
till en annan vårdgivare borde auktorisering och vårdval vara möjligt
(även om det inte är patienten som direkt väljer vart han eller hon
remitteras).
Mycket välkommet är att valfrihetslagstiftningen kan börja undanröja en
del av de hinder och besvärligheter för vården som LOU, lagen om offentlig
upphandling, innebär - där priskonkurrens riskerar att gå före kvalitet.
Ett kommande steg i fritt val-utredningen bör vara en översyn av hur LOU
tillämpas inom hälso- och sjukvården.
METOD MOT SPÄDBARNSMISSHANDEL
Då och då läser vi eller hör om familjetragedier där ett spädbarn skadats
eller rentav dött efter att ha hanterats våldsamt av en förälder - "shaken
baby syndrome" har blivit ett begrepp också i Sverige (på svenska - som ju
alltid är att föredra om det går - föreslås termen "barnskakning"). Nu har
initiativ tagits för att utveckla metoder som ska hindra att dessa
spädbarn, medvetet eller omedvetet, utsätts för behandling som leder till
irreparabla hjärnskador. Initiativtagare är Olof Flodmark, professor i
pediatrisk neuroradiologi, och den s.k. MIO-gruppen vid Karolinska
universitetssjukhuset. Vi har i dag beslutat att inför 2009 års budget se
positivt på denna "mentala vaccination av nyblivna föräldrar mot att skaka
sina barn i stressfulla situationer..." Vi har också beslutat att starta
projektet i vår under förutsättning att vi erhåller ett utlovat
statsbidrag som medfinansiering för i år. 6.000 barn som föds på
Södersjukhuset och deras föräldrar ingår i projektet. Utbildning ska ske
av föräldrar om hur riskabelt det är att skaka ett spädbarn, om hur man
ska hanttera situationer där barnet skriker oavbrutet. Både MVC och BVC
samt förlossningsklinkernas personal ska utbildas. I Sverige är det ca 100
barn per år som utsätts för så allvarliga skakningar att de får skador.
Bara 7 av dessa återhämtar sig. 20 dör. Resten får svåra obotliga
hjärnskador. Stockholms satsning kommer att utvärderas och jämföras med
Uppsalalandstinget som inte har ett projekt. Ett särskilt vårdprogram för
att förebygga dessa skador hos spädbarn kommer att presenteras i slutet av
maj månad i år.
ENKLARE ASSISTERADE BEFRUKTNINGAR
Många barnlösa par söker assisterad befruktning, IVF-behandling. De utförs
på fyra ställen i länet, den landstingsdrivna och landstingsfinansierade i
Huddinge är som universitetsklinik den enda som får använda vissa
avancerade ingrepp. En särskild pott finns i år för att minska köerna till
IVF-behandling. Vår mening är att fler än Karolinska universitetssjukhuset
i Huddinge måste kunna bedriva IVF-behandlingar med
landstingsfinansiering, om än av mindre avancerat slag. Därför har vi nu
givit uppdraget att ta fram en upphandling för behandlingar som inte
kräver det högspecialiserade sjukhusets resurser.
ÄTSTÖRNINGSVÅRD BYGGS UT
Ätstörningsvården är ett område där vi fortfarande ser tydliga behov som
inte tillgodoses. Därför fortsätter vi att bygga ut såväl öppenvården som
slutenvården på Centrum för Ätstörningar. I pengar räknat handlar det om
en förstärkning med totalt tio procent som gör att vi ska kunna hjälpa
många fler unga flickor och kvinnor, och även pojkar och män med
ätstörningar. Budgetökningen på tio procent innebär 15 procent fler
öppenvårdsbesök och 120 fler vårddagar i slutenvården. Vi har tre kliniker
som är specialiserade - två privata och en landstingsdriven. Den senare är
den största med väl differentierat vårdutbud. Alla tre klinikerna får en
ökning med 10% av sina resurser i år! Stockholms Centrum för Ätstörningar
står för mer än hälften av vårdutbudet med en hög specialisering och en
välskött vårdkedja med differentierade insatser (heldygnsvård, vård av
hela familjer i lägenheter, dagsjukvård, dagvård, gruppbesök,
familjebesök, läkarbesök och övriga besök samt mobila akutteam).
Antalet unga kvinnor i Stockholms län som har anorexi uppskattas till ca
1.500 personer, antalet som har bulimi till ca 3.000 personer och andelen
unga män är ungefär en tiondel så stor. Ätstörningar utan närmare
specifikation uppskattas till 3-5 gånger så vanligt som anorexi och bulimi
tillsammans. Att behovet ökat beror dels på att tonårsflickorna har blivit
fler, dels att de här vårdmöjligheterna inte riktigt fanns tidigare. Den
specialiserade ätstörningsvården fyller alltså ett behov som tidigare inte
kunde tillfredsställas, de drabbade fick då vård på annat håll eller i
värsta fall ingen vård alls.
GERIATRIKÖVERSYN KLAR
En bred genomgång av äldresjukvården har genomförts. Jag bilägger dels
tjänsteutlåtandet, dels själva den stora rapporten. rapporten är ett
tjockt dokument så fundera innan du trycker på utskrift. Äldreöversynen är
ett viktigt kunskapsunderlag för utvewckling av vårdinsatser.
OBEROENDE TESTER AV NYA LÄKEMEDEL
Läkemedelsutvecklingen innebär att fler människor kan få bot och lindring
för fler diagnoser. Samtidigt ökar också hälso- och sjukvårdens kostnader.
Alla nya läkemedel är inte självklart bättre - eller tillräckligt mycket
bättre - än gamla, beprövade och billigare. Risker finns med biverkningar
och felaktig användning. Att läkemedelstillverkarna själva gör testerna
för att visa sina preparats effektivitet är självklart ett problem.
Behovet av producentoberoende läkemedelstester är stort, både för att
säkra oberoendet och för att testa sådnat som inte är kommersiellt lika
intressant för bolagen.
Gamla Landstingsförbundet bedrev ett sådant projekt med offentligt
finansierade läkemedelsstudier, men det lades ner i början av 2000-talet.
I hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande över en motion av Dag Larsson
pekar vi på att vår läkemedelsstrategi innebär satsningar på sjukvårdsnära
klinisk läkemedelsforskning samt strategiska kliniska forskningstjänster
från 2009. För att få till stånd producentoberoende tester krävs lb.a.
separat finansiering av kliniska prövningar ur sjukvårdens perspektiv,
samt incitament för att rekrytera prövare och patienter. Vi får se var
detta praktiskt kan landa i slutänden men att behovet finns är uppenbart.
Hälsningar Birgitta Rydberg