RYDBERGS RECEPT Nyhetsbrev 20080903 från landstingsrådet Birgitta Rydberg (fp)
Flera veckor efter sommaren och semestern börjar kännas som ett mer avlägset minne. I politiken liksom i skolan har hösten verkligen börjat, med möten, studiebesök, diskussioner och beslut. Några viktiga beslut tog vi t.ex. i dag på hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN), mer om det nedan. Men jag vill börja med att berätta om de förändringar som kommer att genomföras i regelböckerna och ersättningssystemet för Vårdval Stockholm inför nästa år.
VÅRDVAL STOCKHOLM FÖRÄNDRAS
I somras, strax efter midsommar, kom den första uppföljningen av Vårdval Stockholm, med fokus på vårdcentraler och husläkarverksamheter. Den består av två delar, dels hälso- och sjukvårdsförvaltningens data och analys, dels en specialgranskning av vårdcentraler i s.k. utsatta områden - de som har varit i fokus för mycket av debatten. Resultaten som gäller årets och vårdvalets fyra första månader pekar i den riktning vi märkte redan tidigare under våren: besöken har ökat kraftigt, framför allt i invandrartäta förorter men även i kommuner och stadsdelar där den nära vården tidigare inte fungerat så bra. Även antalet som aktivt har valt husläkare har ökat kraftigt, från 87 till 91 procent på ett år. Det är som vi i folkpartiet kunde visa i vår vårdvalsrapport i maj, över 100.000 fler invånare i länet som nu har valt en egen doktor. Allt detta är förstås ett resultat av att utbudet har ökat (18 nya husläkarmottagningar öppnade januari-april) och att valfrihet nu verkligen gäller.
Naturligtvis finns också problem och utrymme för förbättringar. De vårdcentraler som tidigare hade särskild hög ersättning har i stor utsträckning kunnat anpassa sig genom att ta emot fler besök och få fler att välja deras läkare och mottagning - dvs ökat tillgängligheten och kontinuiteten, som är syftet med Vårdval Stockholm. Men ett antal mottagningar har ändå det tufft ekonomiskt. Det är en av utgångspunkterna för de förändringar som vi ska genomföra inför årsskiftet.
Att Vårdval Stockholm skulle behöva uppdateras och förändras har hela tiden varit avsikten. Ingen har förstås trott att vi kunde uppnå perfektion från början. Vi vill nu genomföra förändringar både på kortare och längre sikt i strävan mot den bästa möjliga modellen.
- FÖRÄNDRINGAR 2009
Åldersfaktorn kommer att utjämnas för att bättre svara mot vårdbehoven för människor som redan mitt i livet får ålderssymtom och högre sjuklighet. Det är vanligare bland socioekonomiskt utsatta eller med utomeuropeisk bakgrund. I år har vi haft fyra nivåer för den fasta ersättningen: en grundnivå för alla mellan 6 och 64, en något högre för små barn, samt kraftigt högre i två steg, för dem över 65 och sedan ännu högre för dem över 75. Nu blir det tre nivåer, med ett steg över 65. Samtidigt höjer vi grundnivån, den s.k. kapiteringen, med 1%. Det här kommer märkas för mottagningar i bl.a. Botkyrka, Upplands-Bro och Nykvarn (räknat på de patienter som mottagningarna har i år).
Tolktidsersättningen kommer att höjas kraftigt, med 50 procent. Det ger bättre förutsättningar för mottagningar med många patienter med annat modersmål, för de resurser och den tid de behöver. Här är det mottagningar i stadsdelarna Skärholmen, Tensta och Rinkeby och i kommunerna Botkyrka, Huddinge och Södertälje som utifrån årets patientunderlag kan räkna med högre intäkter nästa år.
Distriktssköterskornas roll och inte minst deras viktiga hälsofrämjande förebyggande insatser har varit viktiga för mig att lyfta fram. Det pekades också ut som en fråga att titta närmare på redan i fullmäktiges beslut förra året. Nu inför vi från nästa år en bonus som kopplas till det hälsofrämjande arbetet.
Hemsjukvården får en tydligare koppling till mottagningarnas patienters behov av vård i hemmet, istället för att utgå från åldern. Dessutom ger vi i uppdrag att utreda en höjning av ersättningstaket.
Vi inför också en mer än fördubblad miljöersättning, och förbättrar rutinerna för vårdgivarna (t.ex. för utbetalningar och kring uppföljningsarbetet), för att ge mer tid åt vård istället för administration.
- LÅNGSIKTIG FÖRÄNDRING
Vår viktigaste förändring är den långsiktiga: att skapa en ersättningsmodell för den nära, trygga vården som ligger så nära det verkliga vårdbehovet hos patienterna som möjligt. Vi har tagit viktiga steg hittills med Vårdval Stockholm, där vi gått från att tidigare klumpa ihop alla människor utifrån bostadsområden och adresser (vilket kraftigt begränsade den reella valfrihten och låste fast människor i ett system). Alla ska kunna välja sin läkare, distriktssköterska och mottagning - och mottagningarna ska få en så rättvis ersättning som möjligt utifrån de patienter man har. Vi vill därför fortsätta utreda om och hur diagnoserna hos patienterna och de åtgärder kan ligga till grund för ersättningen. Ett sådant långsiktigt uppdrag kommer vi nu att ge till hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
VÅRDVAL STEG 2
Samtidigt som förändringar ska göras i Vårdval Stockholm för husläkarverksamhet, MVC, BVC och fotvård, fortsätter nu processen för att införa vårdval och börja auktorisera verksamheter inom höft- och knäprotesoperationer samt kataraktoperationer. Regelböckerna för dessa områden godkändes 29 april, auktoriseringsinbjudan gick ut 5 maj och intresserade vårdgivare skulle anmäla sig senast 13 juni. När ansökningarna sammanställts är det 11 stycken för höft- och knäproteser (två landstingsdrivna, nio privata) och lika många för katarakter (en landstingsdriven, tio privata). Tidigare har vi haft avtal med fem vårdgivare vardera för höft- och knäoperationerna respektive katarakterna. Två av de förra och samtliga av de senare har anmält sig för auktorisering.
Intresset att erbjuda invånarna i Stockholms län är med andra ord stort även på detta område, även om det inte kommer i närheten av antalet nya husläkarmottagningar och vårdcentraler - eller av antalet människor som berörs.
FLER CHANSER VID FERTILITETSBEHANDLINGAR + NÄRA 10 MKR EXTRA
Jag har tidigare berättat om förestående förändringar av landstingets fertilitetsbehandlingar (IVF). I dag på HSN tog vi beslut om att barnlösa par ska kunna få tre, och inte som i dag maximalt två behandlingar på landstingets bekostnad. Den tredje behandlingen ska bara erbjudas om det är medicinskt motiverat, och bedömningen är att det rör sig om ungefär hälften av fallen. Vi har också beslutat om en tillfällig ökning med 400 behandlingar på vår egen Fertilitetsenhet till en kostnad av 8,8 mkr, därtill köper vi 50 behandlingar på Akademiska sjukhuset i Uppsala för ytterligare 1 mkr. Inför nästa år ska nu göras beräkningar och bedömningar av dimensionering och budget för IVF-behandlingarna. Det finns en utmaning från en fristående aktör att överta Fertilitetsenhetens verksamhet och den ska också behandlas.
Det har förekommit diskussioner om hur lesbiska par som insemineras ska behandlas rättvist, och även om åldersgränsernas för fertilitetsbehandling som ser olika ut i olika landsting. Bägge de aspekterna har vi i alliansen nu bett att få närmare granskade.
CANCERVÅRDEN OCH GAMLA STRÅLKANONER
Förra året uppmärksammades problemen med köer och väntetider till strålbehandling i Stockholms län. Det är naturligtvis inte acceptabelt att människor med en så allvarlig sjukdom som cancer ska behöva vänta på en kanske livsavgörande behandling. Kortsiktigt löstes problemet genom avtal med sjukhus i andra landsting, som Örebro, och det mer närbelägna privata, nystartade Ray Clinic i Knivsta. Det långsiktiga problemet handlar om strålkanonerna på Karolinska i Solna, och det är ett problem med långa rötter, vilket vi fick en bakgrund till i dag med anledning av en skrivelse från oppositionen. Under flera år förnyade inte Karolinska sina strålkanoner, och flera gick på övertid sett till sin tekniska livslängd. Landstingsfullmäktige klargjorde genom beslut i december 2006 att två nya strålkanoner skulle inköpas men investerings- och upphandlingsprocessen drog ut på tiden.
Efter förra höstens förvärrade situation omdirigerades snabbt en ny accelerator som var på plats i mars i år. En andra skulle levereras i maj, två ytterligare i höst och vid årsskiftet. Även om maskinparken därmed är kraftigt föryngrad behöver förnyelsen fortsätta med fortlöpande utbyte av de äldsta strålkanonerna.
För att undvika liknande situationer ska nu Karolinska effektivisera sina handläggningstider för såväl ny- som reinvesteringar. Både egna och av landstingsfullmäktige beroende investeringsbeslut ska snabbare omsättas i handling med annonsering, inköp och elverens och en långsiktig investeringsplan har tagits fram för strålkanonerna. Man har nu också option på att utan upphandling skaffa ytterligare strålkanoner vid behov inom ramen för det nya avtalet. Sjukhuset har därmed skaffat sig förutsättningar att bättre klara behovet av strålkapacitet. Det är naturligtvis också en fråga om de prioriteringar som gjorts - och de som görs framöver.
VÅRDKÖER: FÄRRE FÅR VÄNTA OM ALL VÅRD KOMMER TILL SIN RÄTT
Långa väntetider förvissa specialistbesök, behandlingar och operationer fortsätter att vara ett bekymmer. Under sommarmånaderna ökade väntetiderna som de brukar. Ett större problem är den bristande inrapporteringen från en del håll som gör att vi inte har full koll på antalet väntande eller behovet. Ytterligare ett bekymmer är att samtidigt som vi har väntande, finns mottagningar och vårdgivare som direkt skulle kunna ta emot patientbesök eller påbörja behandlingar. Bättre inrapportering och bättre samordning mellan väntande och vårdutbudet: det handlar om att få helheten att fungera smidigt. Vi har ett mycket bra vårdutbud i Stockholms län, bl.a. tack vare de många fristående vårdgivarna som kompletterar landstingets egen vård, och om det används rätt skulle väntetiderna snabbt kunna kortas.
För att förbättra rapporteringen har vi möjlighet att ta ut vite av de vårdgivare som brister i att skicka in rätt uppgifter i tid. Den möjligheten kommer vi nu att ta till vid behov.
Stora satsningar görs också på att få fram fler besökstider och behandlingar. 160 miljoner i tilläggsbeställningar är gjrorda efter vårens analys av vårdköerna. Det handlar främst om ortopedi, allmänkirurgi, ögonsjukvård, gynekologi, öron-näsa-hals, handkirurgi, hud, barnmedicin, samt neuropsykiatriska utredningar för barn. Totalt är det 20.000 mottagningsbesök och 4.500 behandlingar/operationer som beställts i tillägg. Antalet väntande sista maj beräknades till drygt 31.300 till besök och drygt 3.300 till behandling; vi har en marginal i beställningarna på behandlingar dels för att komplettera grundbeställningar, dels för att de 20.000 mottagningsbesöken rimligtvis kommer leda till fler som behöver behandling eller operation.
Nu ska tillgängligheten, inrapporteringen och beställningarna följas upp. Under hösten får vi se om tilläggsbeställningar behöver fördelas om eller kompletteras. Men oerhört viktigt är också alltså att utnyttja den vård som faktiskt finns, också på de områden där vi har många väntande.
Hälsningar Birgitta Rydberg