I dag har vi haft fullmäktige igen - för ovanlighetens skull första tisdagen i månaden. Det är dock ingen förändrad praxis utan i framtiden kommer som tidigare att gälla andra tisdagen. Även i övrigt var det ett lite ovanligt fullmäktige.
ENIGHET OM AVTALSMODELL FÖR AKUTSJUKHUSEN
Vi har en längre tid diskuterat och utrett en ny avtalsmodell för akutsjukhusen. Avsikten har varit att ge sjukhusens styrelser och ledningar ansvar och mandat att driva sin verksamhet, med större stabilitet. En nyckel är att införa fleråriga avtal så att man inte ska behöva styras av ettårsavtal och förhandlingar inför nästa år utan kunna få mer långsiktighet. Seminarier och diskussioner har hållits med såväl majoritet som opposition representerade, men fram till i dag verkade det som om Alliansmajoriteten ensam skulle stå bakom sitt förslag. En majoritet har ju per definition som syfte att besluta om politiska förslag. Nu kunde vi till sist, mycket positivt, nå en partiöverskridande enighet om i princip hela ärendet. Dagen började med att oppositionen enats - om att också vara för en ny avtalsmodell med flerårsavtal. I debatten visade det sig sedan att mycket av det oppositionen påpekade och önskade var sådant som vi i Alliansen inte hade några problem att gå med på.
Stötestenen var avtalsperiodernas längd. Vi tycker att tre år är en lämplig period, åtminstone för den första omgången med den nya avtalsmodellen. Då får man tillräcklig långsiktighet för att kunna utnyttja och pröva fördelarna med den nya modellen. Sjukhusen får också stabilitet över valet 2010, och den majoritet som styr nästa mandatperiod har tid på sig att fundera över förändringar inför nästa avtalsperiod utan att vare sig direkt behöva gå in i skarpt läge med utformning av nya avtal, eller styras av föregående mandatperiods beslut.
Nu enades vi till slut om allt annat och beslutade sedan om avtalsperiodens längd i ett särskilt beslut. Därmed får akutsjukhusen stabila förutsättningar inte bara med den nya avtalsmodellen i sig, utan också med vetskapen om att samtliga sju partier i landstingsfullmäktige står bakom principerna.
FOLKHÄLSAN TILL KI
Centrum för folkhälsa (CFF) har i många år varit en viktig kärnverksamhet för landstinget. Folkhälsofrågorna är ju på något sätt grunden för det vi håller på med - en god hälsa handlar om att vi som människor ska må bra och ha en god livskvalitet, vilket samtidigt innebär att samhället i stort mår bra, att våra skattemedel räcker längre och att t.ex. hälso- och sjukvårdens resurser kan användas effektivt för dem som verkligen behöver. Mycket av CFF:s verksamhet handlar om att ge kunskap om hälsoläget och effektiva hälsofrämjande insatser och därmed underlag för politiska beslut om hur vården ska utformas. Den är nära forskningsanknuten och samverkan med inte minst Karolinska institutet (KI) har varit intim. Nu har vi kommit fram till att just forskningsanknytningen är så viktig att verksamheten hellre hör hemma organisatoriskt under KI:s paraply. Därför förs CFF över till KI och bildar något som kommer att heta Karolinska Folkhälsoakademin (KFA). Kunskapen och beslutsunderlagen kommer de fortsätta att leverera, vi kommer att satsa lika mycket pengar men nu i form av beställningar från hälso- och sjukvårdsnämnden. Och det politiska ansvaret för folkhälsan ligger kvar hos mig som ansvarigt landstingsråd.
HANDLING FÖR HÄLSA TILL 2010
En mer konkret hälsofråga var också uppe för beslut i dag. Det gäller Handling för hälsa, en praktisk tillämpning av landstingets folkhälsopolicy med 25 prioriterade insatser för resten av mandatperioden. Tanken är att folkhälsopolicyns mål ska omvandlas till sådana konkreta prioriteringar med ett handlingsprogram för varje mandatperiod. Därmed blir insatserna också tidssatta; vi kommer inte att lösa alla dessa uppgifter fram till i detta fall 2010 men vi har en tidpunkt att förhålla oss till och sträva mot. Bland de 25 insatserna märks bl.a. målet ett tobaksfritt landsting, som uppmärksammats en del i TV och tidningar för ett par veckor sedan, och det som jag kanske tycker är viktigast, att hela vården ska arbeta hälsofrämjande. Det kan låta självklart men är det inte alltid, framför allt kanske inte på våra stora sjukhus. T.ex. cancer-, stroke- och hjärtkärlpatienter är dock i allra högsta grad en viktig målgrupp för hälsofrämjande insatser, och färdigbehandlade patienter ska följas upp för att minimera risken för återfall - de som tidigare har haft en diagnos är ju ofta en av de största riskgrupperna för insjuknande.
Handling för hälsa har tagits fram av Centrum för folkhälsa med diskussion och förankring i en partiöverskridande styrgrupp. De 25 insatserna 2008-2010 är:
Insatserna 2008-2010 (hälsofrämjande sjukvård 6.1-6.6):
1.1 Samverkan kring hälsa mellan landsting och kommuner
1.2 Motverka ojämlikhet i hälsa relaterad till sociala faktorer
1.3 Hälsoinformation till utsatta grupper bland utrikes födda
1.4 Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB)
1.5 Kommunikationsstrategi för landstingets folkhälsoarbete
1.6 Evidensbaserat folkhälsoarbete i SLL
2.1 Luftkvalitet i barnmiljöer
2.2 Hållbar upphandling
2.3 Buller i boendemiljöer
3.1 Friskvård för landstingets personal
3.2 Förebygga allergier och eksem
3.3 Hälsofrämjande företagshälsovård
4.1 Tobaksfritt landsting
4.2 Landstingets kostpolicy
4.3 Barns övervikt
4.4 Skjuta upp alkoholdebuten
5.1 Främja barn och ungdomars psykiska hälsa
5.2 Främja psykisk hälsa i skolan
5.3 Tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos nyblivna föräldrar
6.1 Incitament för hälsofrämjande arbete
6.2 Kvalitetsindikatorer för hälsofrämjande arbete
6.3 Handlingsplaner för hälsofrämjande hälso- och sjukvård
6.4 Hälsofrämjande insatser i vårdprogram
6.5 Hälsofrämjande insatser i behandlingsriktlinjer
6.6 Dokumentationssystem för hälsofrämjande arbete i hälso-, sjuk-, och tandvården
Här kan du läsa hela handlingsplanen (pdf-fil):
http://www.sll.se/Handlingar/Landstingsstyrelsen/2008/ls080916/hplan0649.pdf
KOMMUN- OCH LANDSTINGSARBETE FÖR MISSBRUKARE UPPDATERAT I NY GEMENSAM POLICY MED RIKTLINJER
Personer med missbruk är en av många grupper som är ett gemensamt ansvar för landstinget/vården och kommunerna/socialtjänsten. För missbruksvården har vi en gemensam policy mellan kommunerna i länet och landstinget, och den policyn i uppdaterad version antogs av fullmäktige i dag. Vi förtydligar nu bl.a. att Socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruksvård ska gälla - det handlar om att använda bevisat effektiva metoder. Vi lyfter också fram andra viktiga aktörer som vi behöver samverka med, bl.a. kriminalvården. Vi har ju två intressanta projekt tillsammans mellan psykiatrin/beroendevården och kriminalvård på gång redan: dels behandling av ADHD, dels underhållsbehandling för opiatberoende kriminalvårdsklienter. Det är goda exempel på hur vi kan arbeta "gränsöverskridande" mellan olika samhällsaktörer. Det konstiga ur medborgarnas och patienternas/klienternas synvinkel är väl att vi inte gör det i utgångsläget utan att det måste till särskilda projekt och nytänkande. Gränser mellan olika ansvarsområden är ju ofrånkomliga men har inget värde i sig, det gäller att jobba prestigelöst och förutsättningslöst för att sätta människorna och inte gränserna i första rummet. Nytt är att vi har tydliga riktlinjer inom 7 områden och att vi inför kvalitetsindikatorer som kommer att följas upp. Det bildas ett regionalt råd som kommer att följa upp men också lokalt ska uppföljning ske gemensamt av huvudmännen.
Om du vill ha hela policyn som är ett rätt stort dokument kan du maila min medarbetare rasmus.jonlund@politik.sll.se. Det ligger även på landstingets hemsida
NARKOTIKAPOLITIK OCH SPRUTBYTEN
Missbruksfrågorna är också aktuella med den breda narkotikapolitiska utredningen som vi i Alliansen har beslutat om och som nu har börjat arbeta. Utredaren Stefan Rudholm har bl.a. bakgrund som sjukhusdirektör i Danderyd och sjukvårdsdirektör på olika positioner i landstinget. En styrgrupp med representanter för landstinget, Stockholms stad och Kommunförbundet Stockholms län leds av Conny Gabrielsson som är enhetschef för psykiatrin och beroendevården på hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning. Uppdraget är som sagt brett, att titta på de insatser som görs inom narkotikapolitiken och missbruksvården i dag, från olika aktörer, och vilka som skulle kunna göras i framtiden. De olika ideella organisationer som jobbar med och bland missbrukarna är självklart viktiga att diskutera med.
Sprutbyten är en av de aspekter som ska belysas. Just kring sprutbyten råder ju som bekant en betydande oklarhet avseende den vetenskapliga evidensen. De rapporter och studier som finns av olika sprutbytesprogram runt om i världen har gett upphov till olika tolkningar. Det är ingen hemlighet att min uppfattning är att det vetenskapliga stödet för att sprutbyten skulle leda till mindre smittspridning bland injektionsmissbrukare är skralt. Att få en stadigare grund att stå på måste dock vara något som såväl skeptiker som förespråkare kan värdesätta. Det var också det jag svarade s- och v-ledamöterna vars motioner behandlades på fullmäktige i dag. Vi behöver ett samlat grepp där alla länets aktörer i missbruksvården enas om så mycket som möjligt i syfta att förbättra vården. Landstingets olika verksamheter (beroendevård, psykiatri, uppsökarverksamhet, vårdcentralen för hemlösa Hållpunkten och dess tandvård o fotvård, infektionssjukvården), kommunernas socialtjänst och ideella organisationer är de aktörer som bör ge synpunkter och involveras.
Vår breda narkotikapolitiska utredning kan också ses mot bakgrund av det vi kunde höra alkohol- och drogforskaren Sven Andreasson säga i radions Ekonyheter i går, att det vetenskapliga underlaget för narkotikapolitiken behöver stärkas. Framför allt tror jag att det är viktigt med en helhetssyn, att vi inte håller på med enskilda isolerade insatser utan ser hur vi kan utnyttja resurserna och kunskapen som finns på bästa sätt.
ÖPPNA JÄMFÖRELSER I VÅRDEN NATIONELLT MED LOKALA DATA
Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting presenterade igår en nationell jämförelse med 101 indiktorer ur fyra perspektiv: medicinska resultat, patienterfarenheter, tillgänglighet och kostnader. I några avseenden liger vi riktigt bra till t.ex. när det gäller överlevnad i bröstcancer där vi är i topp med en 5-årsöverlevnad på 89%. och 70% av de äldre som är vaccinerade mot influensa. Även när det gäller ätstörningar ligger vi i topp Vi ligger tyvärr i botten när det gäller andel barn som under ett år fått antibiotika. Alldeles för högt antal med 60% av alla barn har fått antibiotika under senaste året. Ska vi minska resistenta bakterier behöver vi minska förskrivningen i vårt län. Vårt län är också det län som har näst högst andel MRSA-bakterier men där har vi fått stopp på spridningen enligt smittskyddsenheten. Inom många områden har vårdresultaten förbättrats i alla landsting, exempelvis återfall i ljumskbråck och dödlighet vid hjärtinfarkt och återhämtning/resttillstånd efter stroke.