RYDBERGS RECEPT nr 3, 2009

RUBRIKER

Flyktingsjukvården-igen

Stabilt för vården i länet

Fertilitetsbehandling för fler

Garanterad rehabilitering

Bättre vård för hemlösa - nu beslut

Hjälpmedel i landstingsregi

Logopeder i språkförskolor

Mellanvård i utveckling i barnpsykiatrin

AVESINAS FLYKTINGMEDICINSKA AVTAL

Som jag tidigare rapporterat har vi tagit mycket illa vid oss över hur verksamheten vid de flyktingmedicinska mottagningarna fungerat. Genom att Socialstyrelsen gjorde en noggrann tillsyn bl.a. efter en Lex Maria-anmälan på HSNs initiativ och redovisade stora brister har vi övervägt hur vi kan gå vidare. Landstinget har skriftligt begärt att få göra medicinsk revision och få besked om vilka åtgärder som vidtas för att kvaliteten ska överensstämma med våra och Socialstyrelsens krav. Avesina bestrider vår rätt till detta. Därför har HSN idag beslutat - enigt politiskt- att uppdra till förvaltningen att undersöka konsekvenserna av att omedelbart bryta avtalet med Avesina.

STABILT FÖR VÅRDEN I LÄNET

Vårt landsting har en god ekonomi och det gäller även vården. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) landade förra året på ett plus på 219 miljoner kronor, mycket nära de prognoser som gjordes under året och så ska det förstås vara. Det ska påpekas att det inte handlar om någon jättebuffert: HSN har ju en budget på numera drygt 40 miljarder kronor. Sammanfattningsvis har vården i och med den ökade befolkningen i länet haft ansvar för 1.982.300 personer, 32.800 fler än 2007. Allt fler av invånarna har också förtroende för vården, andelen med stort förtroende har ökat från 51 till 66 % mellan 2001 och 2008 (en ökning som märks särskilt efter 2006 och förstärktes med Vårdval Stockholm i fjol). Fler tycker att man får den vård man behöver, och att väntetiderna är rimliga. Det känns förtröstansfullt även om vi förstås är medvetna om att vi har en hel del att göra kring vårdgarantin, inte minst för specialistläkarbesöken.

Fjolårets stora reform var förstås Vårdval Stockholm. Där har jag skrivit en hel del tidigare om de utvärderingar som har kommit och pekat på ökat vårdutbud, ökad tillgänglighet, fler besök men också fler besökare hos såväl doktor som sköterska, och inte minst betydligt många fler som nu har gjort ett aktivt val av husläkare eller vårdmottagning. Vi tog under 2008 också beslut om de nya flerårsavtalen och en ny styrmodell för sjukhusen vilket nu väntas leda till större stabilitet och en mer långsiktig verksamhet, när sjukhusen (och HSN) inte hela tiden behöver rikta in sig på att förhandla om nästa års avtal så snart det innevarande är i hamn.

Lite kort om annat intressant man kan läsa i årsredovisningen, som du hittar i sin helhet som en pdf-fil på denna webbadress som du kan klicka på eller kopiera in i din webbläsare:

- BARNSJUKVÅRDEN har i enlighet med vår barnsjukvårdsutredning fått en utökning om 12 miljoner kronor i vård på Karolinska och Södersjukhuset, främst för fler öppenvårdsbesök för kroniskt sjuka barn. 14 mkr har vi satsat på mer slutenvård. Dessa delar motsvarar en utökning med ca 10.000 planerade öppenvårdsbesök respektive 2.000 vårdtillfällen inne på sjukhusen.

- LÄKEMEDEL har vi år från år lagt avsevärt mer pengar på. Vi bromsar kostnaderna för basläkemedel allt vi kan för att kunna ha råd att satsa på nya, effektiva men dyra preparat. Sådana har under året införts eller utökats för t.ex. MS, reumatiker, hud- och tarmsjukdomar samt inte minst cancer. I sammanhanget kan jag också nämna flera pacemakers i HJÄRTSJUKVÅRDEN, liksom fler s.k. intrakardiella defibrillatorer, som är dyra men ovärderliga vid hjärtstopp och svåra rubbningar av hjärtrytmen.

- GERIATRIKEN, dvs vården av våra äldre, har ökat tillgängligheten till specialiserad palliativ vård genom att vi har ökat beställningarna hos Ersta, Stockholms sjukhem och Långbro park. Detta inom ramen för cancerplanen. I Jakobsberg öppnade en ny palliativ vårdavdelning i juni, även Handengeriatriken och Maria Regina har fått utökade beställningar.

- PSYKIATRIN som ju är ett av mina främsta ansvars- och hjärteområden genomgår ju ett förändringsarbete bl.a. utifrån vår psykiatriöversyn. Under året har vi fått 12 nya psykiatriska slutenvårdsplatser, startat ett länsövergripande äldrepsykiatriskt mobilt team och infört en ny ersättningsmodell för barn- och ungdomspsykiatrin som innebär 50 % rörlig ersättning för att öka tillgängligheten genom fler besök. Vi har också permanentat teamet för unga med självskadebeteende och självmordstankar och ökat beställningarna av autismspektrumupphandlingar. Andra stora saker inom psykiatrin är förstås våra genomförda upphandlingar av såväl vuxen- som barn- och ungdomspsykiatri (Nynäshamn, Haninge, Tyresö, Nacka, Värmdö och Järva är berörda på olika sätt), och den omläggning vi gör av strukturen för de neuropsykiatriska utredningarna för barn där BAS/STUDS-teamen ersätts med sammanhållna team som ska ge en enda ingång till bedömning, utredning och sedan behandling för de berörda barnen och deras anhöriga.

Psykatrin har 11 % av vårdens budget, har som sig bör ett litet överskott på 25 mkr, ökade vårdtillfällena med nästan 5 % och läkarbesöken med ca 11 %. Störst ökning är det inom BUP med 24 %. (För privatpraktiker såsom privata specialister -vilka är en mindre del av psykiatrin- har besöken minskat 10% p.g.a. pensionsavgångar).

FERTILITETSBEHANDLING FÖR FLER

Behandling mot barnlöshet har alltid varit ett känsligt område. På senare år har det med möjligheten till insemination för lesbiska par uppstått frågetecken kring vad som är likvärdig och rättvis behandling. Uppsalalandstinget har fällts i tingsrätten för att ha nekat den andra partnern i ett lesbiskt förhållande fertilitetsbehandling efter att den första kvinnan som börjat behandling uppnådde den övre åldersgränsen. Rättsläget är fortfarande oklart eftersom domslutet är överklagat. Är det fråga om missgynnande utifrån sexuell läggning, eller ska man se det som att varje par har rätt till ett antal behandlingar, oavsett om det är en man eller kvinna som är den behandlade kvinnans partner?

I avvaktan på att rättsläget ska klarna har vi för vår del börjat med att utreda om att höja åldersgränsen för när kvinnor har rätt till fertilitetsbehandling, från 39 till 40 år. För mannen, där de medicinska motiven för kvinnans åldersgräns givetvis inte finns på samma sätt, har vi kvar åldersgränsen vid 56 år. Där handlar det om en intention att föräldrarna ska kunna ta hand om barnet under hela uppväxttiden.

En aspekt kring åldersgränsen är att fertilitetsbehandling med äggdonation bedöms kunna vara framgångsrikt högre upp i kvinnans ålder än när det bara handlar om fertilitetsbehandling med kvinnans egna ägg.

GARANTERAD REHABILITERING

Ni som följt mitt nyhetsbrev eller mina uttalanden kring sjukförsäkring och rehabilitering känner nog vid det här laget igen min grundinställning: Sjukförsäkringen, rehabiliteringsansvaret och hälso- och sjukvården bör samordnas fullt ut, med samma huvudman - de framtida regionerna. Det är logiskt att den som har ansvar för vård och rehabilitering också har de finansiella möjligheterna och resurserna. Skattepengarna bör hellre gå till "aktiv rehabilitering än passiv sjukskrivning" som vi brukar formulera det.

I väntan på att denna folkpartivision ska övertyga fler och kunna förverkligas, får vi glädjas över det positiva som händer på rehabiliterings- och sjukförsäkringsområdet. Alliansregeringen genomför flera viktiga förändringar. Vi har öppnat för s.k. Finsam, finansiell samordning som möjliggör just att sjukkassepengar kan gå till mer aktiv rehabilitering. Nu kommer också rehabiliteringsgarantin som förverkligas genom en överenskommelse mellan staten och landstingen, genom Sveriges Kommuner och Landsting.

Garantin omfattar 16-67-åringar med ospecifik smärta i rygg/axlar/nacke eller lindrig/medelsvår ångest, depression eller stress. Upplägget är helt enkelt först en medicinsk bedömning av om rehabilitering behövs och skulle göra nytta, och sedan behandling utifrån den. Vi får ersättning från staten för patienter som inlett rehabilitering och behandling. Uppföljning ska naturligtvis ske.

Sedan tidigare har vi ett eget avtal om en rehabiliteringsgaranti med Försäkringskassan här i länet, den ersätts nu med den nya nationella varianten. Det finns en hel del att göra: av 90.000 sjukskrivna omfattas omkring 2 av 3, dvs ca 60.000 personer, av det garantin beskriver. Smärta och ångest är helt enkelt väldigt vanligt.

BÄTTRE VÅRD FÖR HEMLÖSA - NU BESLUT

Som jag skrev om i förra nyhetsbrevet förbättrar vi vården för hemlösa genom att skapa en stärkt hemlöshetsklinik tillsammans med Stockholms stad, och inleda samverkan med övriga kommuner i länet. En uppföljning av vården för hemlösa ska särskilt göras under 2009. I dag tog vi beslutet om detta i HSN så nu hoppas vi snart få se effekterna (2010 kan det mesta vara på plats.

HJÄLPMEDEL I LANDSTINGSREGI

När det inte blir rätt, får man backa och göra om eller tänka om. Har man svårt med prestigen ska man inte vara politiker i beslutsfattande position - det skulle bli väldigt dyrt för landstinget, och besvärligt för politikern ifråga (vi har väl sett en del dylika exempel). När det gäller upphandlingen av hjälpmedelscentral för södra delen av länet, där vi beslutade om en utförare i juni förra året, visade det sig snabbt bli problem. De löften som givits kunde inte hållas. Samarbetet med leverantören i fråga avbröts därför i höstas och nu tar landstingets egen verksamhet Hjälpmedel Stockholm (en del av SLSO, Stockholms läns sjukvårdsområde) över. Kostnaden blir 55 mkr högre än vad den kortvariga leverantören vann upphandlingen med - men eftersom de inte klarade sitt uppdrag, och eftersom detta handlar om en snabbutryckning för att ha en fungerande verksamhet, är det inte så konstigt. Priset är fortfarande drygt 10 % lägre än motsvarande hjälpmedelsverksamhet i norra delen av länet.

LOGOPEDER I SPRÅKFÖRSKOLOR

En del barn har svårare med språket än andra - vissa betydligt svårare. En halv procent av alla barn har en så grav språkstörning att vanliga öppenvårdsinsatser bedöms otillräckliga, och då kan en placering i s.k. språkförskola bli aktuell. Huvudansvarig för dessa är kommunerna men landstinget bemannar med logopeder, eller ersätter kommunerna om de själva anställer logopeder. Nu har vi låtit göra en genomlysning av språkförskolorna och logopederna. Den visar till att börja med att behovet av språkförskoleplatser är långtifrån tillgodosett, en halv procent av barnen i länet skulle motsvara ca 370 platser och idag finns 89. Och barnen i vårt län blir som bekant bara fler. Det finns också betydligt fler platser i norra delen av länet än i Stockholms stad eller i södra länsdelen. Kommunerna verkar helt enkelt ha olika syn på språkförskolor.

Det vetenskapliga stödet för att barn med språkstörning behöver intensiv, specialiserad hjälp av tillräcklig personal med rätt kompetens, verkar tydligt. Barnen mår dessutom bra både av själva grupptillvaron som språkförskolan innebär, och av att denna är integrerad med en vanlig förskola.

Nu behöver vi samtala med kommunerna för att utveckla språkförskolorna. Positivt är att Nacka, Värmdö och Stockholm redan är på gång att starta eller utöka språkförskoleverksamhet. Från landstingets sida bör vi reservera medel så att resurserna för logopeder finns när fler kommuner startar fler språkförskolor.

MELLANVÅRD I UTVECKLING INOM BARNPSYKIATRIN

I torsdags var jag ute i Danderyd och träffade mellanvårdens personal inom barnpsykiatrin. Teamet är en resurs för öppenvårdsmottagningarna i nordöstra länet. De ger mer omfattande insatser som ofta sker i hemmiljö och involverar hela familjen. Exempel på arbetsinsatser som nu kan erbjudas är att med hembesök nå s.k. hemmasittare, d.v.s barn och ungdomar som bara inte går till skolan av olika skäl (dock ej skolkare). Ofta föreligger en allvarlig problematik som kan handla om mobbing och/eller neuropsykiatriska tillstånd. Ofta har föräldrar försökt allt men klarar inte längre av situationen.

I det läget när den vanliga barnpsykiatrins öppen vård inte räcker är den nya mellanvården en resurs som tillskapades när man organiserade om de 32 mottagningarna till 16 lite större med specialiserade team + 4 mellanvårdsteam och som kan vara en brygga eller en ersättning för slutenvården.

En annan del av mellanvårdens verksamhet gäller insatser för små,späda barn där det är anknytningsproblem mellan mor och barn. Dagvårdsverksamhet för att stötta dessa mammor är nu tillgänglig på 4 olika platser i länet vilket innebär att tidiga insatser för de små barnen utökats. Barnpsykiatrin har verkligen utvecklats de senaste 10 åren. Det kan jag med bestämdhet påstå efter att ha följt deras verksamhet i mera än 20 år. Kraven på att använda vetenskapligt förankrade metoder är idag mycket mera självklart än det var för 25 år sedan då personal ofta tyckte att deras åsikter om vad som vara bra var viktigast.