RYDBERGS RECEPT nr 8, 2009

RYDBERGS RECEPT nr 8, 2009   
 
   
Trafikfrågor stod i fokus på dagens fullmäktige med många motioner och ärenden. I det sammanhanget är det förstås roligt att Alliansen i Stockholmsregionen har enats om ett förslag om infrastrukturen som är så bra att regeringen inte borde kunna säga nej. Regionen tar på sig en stor del av finansieringen av de nya vägar och spår som behöver byggas, inklusive trängselskatten, men det innebär inte att vi gillar medfinansiering som princip. Statliga vägar och spår ska vara statens ansvar - problemet är att staten inte har tagit det ansvaret för Stockholm på så länge, och att vår situation därmed blivit så eftersatt och akut.  

Efter den lilla utvikaren om trafiken följer nedan lite mer om vården.  Som vanligt finns också en del i olika ämnen att läsa på min blogg Rydbergs Recept, http://birgittarydberg.wordpress.com, som uppdateras tätare mellan nyhetsbreven.    

- - - Det här nyhetsbrevet skrivs av mig, Birgitta Rydberg, landstingsråd och gruppledare för folkpartiet liberalerna i Stockholms läns landsting. Om du känner någon mer som vill läsa det, eller om du behöver avanmäla dig eller har ändrat e-postadress, kan du mejla mig på birgitta.rydberg@politik.sll.se  


RUBRIKER    
Barn ska inte skuldsättas av vården
Kostnadsansvar för läkemedel en bra idé men inte i primärvården (än)  
Bättre sjukhusmat
Psykiatrins prestationer  


BARN SKA INTE SKULDSÄTTAS AV VÅRDEN
När föräldrar inte betalar barnens vårdavgifter är det barnen som har blivit betalningsskyldiga - hittills. Nu verkar vi i vårt landsting ha hittat ett sätt att undvika detta. I väntan på att riksdagen ska ändra lagen så att vårdnadshavarna kan bli betalningsskyldiga, ställer vi ändå betalningskraven till dem - och där förblir de också när barnet blir myndigt. Ingen ska alltså fortsättningsvis få ett betalningskrav på kanske många års obetalda vårdskulder som 18-årspresent av landstinget.  

Om detta skrev jag i helgen på min blogg: http://birgittarydberg.wordpress.com/2009/05/08/stockholm-ska-inte-krava-barn-pa-vardskulder/  

Också Stockholmsnytt gjorde ett inslag i radion: http://www.sr.se/stockholm/nyheter/arkiv.asp?ProgramID=701&Min=2001-10-29&PeriodStart=2009-05-04&Period=2&Artikel=2823768  


KOSTNADSANSVAR FÖR LÄKEMEDEL EN BRA IDÉ MEN INTE I PRIMÄRVÅRDEN (ÄN)  
Att läkemedelskostnaderna stadigt ökar är väl ingen nyhet för de flesta av er - det är ju också något som jag har berört ett flertal gånger genom åren. Ni känner säkert också min grundinställning att det är bra med de nya och effektiva läkemedel som utvecklas, som ofta innebär inte bara minskat lidande för patienten utan även i slutänden en snabbare, effektivare och därmed också billigare behandling. Andra tidsödande behandlingar, ingrepp och vårdtider kan minimeras.  

Det gäller dock att vi hanterar läkemedelspengarna på bästa sätt, för att få råd med de nya effektiva men också dyra preparaten, men också för att inte mediciner ska stå och bli gamla i badrumsskåp, spolas ut i naturen och orsaka miljöskador, eller i värsta fall äventyra patienters hälsa om det blir felaktig medicinering eller farliga kombinationer av olika preparat.  

Ett sätt att i större utsträckning få rätt läkemedel till rätt patient är att ge vårdgivarna en del av kostnadsansvaret. Med pengarna följer en ökad medvetenhet om vikten av en klok, balanserad förskrivning. Skarpt kostnadsansvar bör kunna införas på t.ex. akutsjukhusen redan under denna mandatperiod, och vi vill gå vidare med geriatriken och psykiatrin i den takt och på det sätt som passar.  

I primärvården är vi dock inte redo att införa ett skarpt kostnadsansvar. De modeller som våra tjänstemän har räknat på visar sig få orimliga och ojämlika ekonomiska konsekvenser för enskilda mottagningar. I ett första steg vill vi därför gå vidare och vässa de befintliga incitamenten, med bonus när man följer Kloka listan, och kanske också vite när man har sämre följsamhet.  


BÄTTRE SJUKHUSMAT  
Maten på våra sjukhus uppmärksammades stort i olika medier i går. Bakgrunden är den kostupphandling som genomfördes förra året, och som i sin tur grundade sig på ett mycket omfattande arbete med kostpolicy och kravformulering. Ingen ska tveka om att kraven är mycket högt ställda, sedan har det uppenbarligen varit en hel del inkörningsproblem av främst teknisk natur (maskiner som inte fungerat som de ska med följden att vissa förpackningar har gått sönder i ugnarna).  

Grundtanken med det nya centrala köket och den nya kosten är att få flexibilitet, valfrihet, hygien och matsäkerhet. Patienter ska kunna få mat på flexibla tider, ha fler rätter att välja mellan, och det ska vara en fullt säkerställd och spårningsbar kedja från råvaran till den färdiga måltiden. Maten tillverkas i ett centralt kök, kyls och paketeras - för att sedan färdigställas i specialugnar på avdelningarna. Det handlar alltså inte om mikrovärmd mat som redan varit tillagad en gång. Näringsinnehållet har förstås varit en av de viktigaste bitarna. Maten ska vara näringsriktig och fungera som en del i behandlingen - flexibiliteten omfattar givetvis också olika special- och dietkoster.  

En särskild fråga är den om tillsatserna i maten, som är större än vår sjukhuskost. Tillsatser i maten finns överallt i vårt moderna samhälle och helt kommer vi inte ifrån dem. Vissa är helt klart nödvändiga för att få en säker och bra måltid. En del är helt naturliga ingredienser med gamla anor, som har råkat få ett E-nummer "på äldre dagar". Andra kanske är mindre nödvändiga och de bör förstås rensas bort. Jag tror att det har funnits en viss slentrian där man i livsmedelsbranschen har använt tillsatser av vana, för att det är bekvämt. En bra sak med den intensiva matdebatten på senare tid är att sådan slentrian inte kommer fungera i framtiden - och jag är övertygad om att vår leverantör av sjukhusmat arbetar för att minimera tillsatserna.  


PSYKIATRINS PRESTATIONER  
Sedan jag åter fick ansvar för psykiatrin i Stockholms län efter valet 2006 har jag arbetat mycket tillsammans med andra för att vi ska få mer och bättre psykiatrisk vård - dels genom en del nya verksamheter eller välbehövliga utbyggnader, men framför allt genom att använda de stora pengar vi satsar (över 4 miljarder/år) på bästa sätt. Smartare ersättningsmodeller har varit ett av de viktigaste verktygen och vi ser hur det har fungerat: med rörliga ersättningar, som sedan en tid utgör 50 % av det vi betalar för psykiatrisk öppenvård, har besöken och det direkta patientarbetet ökat. Patienterna har fått snabbare tillgång till hjälp när det gör ont i själen. Fler vårdgivare som är med och tävlar med nya vårdidéer - som sedan kan spridas till andra - är också en viktig del.  

Ersättningsmodellerna har förändrats i flera steg, vilket jag redogjorde för i ett interpellationssvar till oppositionslandstingsrådet Dag Larsson i dag. 2008 blev som sagt 50 procent av ersättningen rörlig samtidigt som vi delade upp besöken i mottagningsbesök hos läkare och övriga mottagningsbesök, En extra ersättning för utförda neuropsykiatriska utredningar infördes för att stimulera avslutade utredningar på detta område med särskilt stora köproblem. Samtidigt har vårdgivarnas registrering förbättrats (också en effekt av den rörliga ersättningen?). Effekten blev 8 procents fler besök och fler neuropsykiatriska utredningar under 2008.

Nu gör vi ersättningsmodellen ännu smartare. I år inför vi tre nya besökstyper: mottagningsbesök med fler behandlare, dagvård/längre behandling, samt nätverksträff med/utan patient. Tanken är att ännu tydligare betala för den vård som utförs - även det vårdarbete som krävs runt en patient utanför det direkta patientarbetet. Vi prövar också ersättning för telefonbesök på vissa mottagningar. I år har vi också fått nya vårdgivare i psykiatrin - Carema Hjärnhälsan för den vuxenpsykiatriska öppenvården och Prima för barn- och ungdomspsykiatri i sydöst, samt Praktikertjänst på Järvafältet.  

Inga av dessa senaste förändringar har ännu kunnat följas upp och utvärderas men signalerna pekar åt rätt håll. Vi går vidare och utvecklar kontinuerligt ersättningsmodellerna och vårdavtalen, och kommer ta in en ny vårdgivare också i nordöst, med ansvar för hela den frivilliga vuxenpsykiatrin inklusive slutenvården.  

Alla dessa förändringar föregås av samråd med brukar- och anhörigorganisationer, som får vara med och ha synpunkter på ersättningsmodellerna och på förfrågningsunderlagen inför upphandlingar.