BARNVACCIN OCH GLÄDJANDE ENTUSIASM
1 oktober var det premiär för vaccination mot pneumokocker för barn under
2 år i Stockholms län, och därför var jag förra måndagen på plats på
Johannes husläkarmottagning och BVC. Det var förstås roligt att träffa de
små och deras föräldrar som nu får den här tryggheten och skyddet mot en
rad otrevliga och i värsta fall dödliga sjukdomar som kan följa på en
invasiv pneumokockinfektion. När barnen vaccineras innebär det dessutom
ett skydd för de äldre i barnens omgivning. Det vetenskapliga stödet för
pneumokockvaccinering är starkt och smittskyddsinstitutet har
rekommenderat att det införs. Därför har folkpartiet drivit frågan och när
alliansen tog över i Stockholms läns landsting beslöt vi att införa det i
vaccinationsprogrammet för barn och därmed gå före Socialstyrelsen och
andra landsting.
Lika glädjande var att träffa en entusiastisk distriktssköterska som
inriktat sig på barn, som trivdes oerhört med sitt arbete och var nöjd med
den vidareutbildning hon erbjudits. En sådan arbetsvardag borde alla i
vården få ha - då klarar man förstås också de tuffare dagarna och
stunderna bättre.
MER VACCIN
Ett annat, mer omdiskuterat vaccin är det som sägs skydda mot hpv-virus
som ger upphov till livmodershalscancer. Rönen pekar mot att flickor
skulle vaccineras före den sexuella debuten och två vaccin från två olika
läkemedelsbolag finns nu på den svenska marknaden. Här är dock det
vetenskapliga stödet inte lika starkt ännu. Det är inte riktigt klart om
vaccinerna skyddar mot alla virusvarianter och hur länge skyddet verkar.
En fråga som ställts är om det kan vara så att vissa virus som vaccinet
inte verkar på kan bidra till att just dessa virus kan komma att orsaka
livmoderhalscancer om 20 år. I så fall är nyttan inte så stor som
förhoppningarna annars skulle vara. En farhåga är att de som vaccinerats
skulle avstå från screeningprogram och att vi skulle få en falsk trygghet.
En fråga som också måste klaras ut är om det är kommunerna som ska införa
vaccinationen inom ramen för skolhälsovårdens vaccinationer eller om det
är landstinget. Idag sköter skolhälsovården vaccinationer för barn i
skolåldern och BVC för barn i tidigare ålder eller för vuxna. Vi avvaktar
därför Socialstyrelsens beslut om HPV-vaccinering bör införas i det
nationella vaccinationsprogrammet. Förslag kommer på nyåret. Under tiden
är det möjligt för flickor 13-17 år att vaccineras inom ramen för
högkostnadsskyddet för läkemedel.
NATIONELLT ARBETE ERSÄTTNINGSSYSTEM
Häromveckan var det ett nationellt seminarium om ersättningssystem. Du som
vill se det kan gå in på www.skl.se. Utvecklingen har gått mot att allt
fler landsting går från anslagsfinansniering till mer prestationsbaserade
ersättningar. Under 90-talet var det främst att öka produktionen av
vårdtjänster som var huvudintresse. På senare tid har allt mer intresse
riktats mot att främja patientmakt. Eftersom ersättningsssystem innebär
starka och komplexa styrmekanismer gäller det att veta vad man vill uppnå
och kunna följa upp att det är detta som utförs. Vi befinner oss nu i ett
skede där vi behöver kunna definiera och beskriva vårdtjänster bättre i
s.k. beskrivningssystem. Det är också önskvärt att dessa
beskrivningssystem är lika inom Sverige för att vi ska kunna jämföra
mellan kliniker och olika landsting på ett meningsfullt sätt. Att både
stimulera ökad produktion, att ha kostnadskontroll och att veta att vi får
god effekt för patienten är den svåra ekvation som ska lösas. Det finns
många kreativa sätt att dupera ersättningssystem vilket vi sett. Jag är
särskilt intresserad av att se om vi kan köpa hela vårdkedjor. Detta har
visat sig svårt. Hittills har vi bara lyckats med ryggmärgsskadevårdkedjan
som innebär att ersättning för all vård under 2 år ingår i ersättningen
til neuroverksamheten på Karolinska. Sedan är det Karolinska som ordnar
för rehab på andra enheter bl.a. i Frösunda på Spinaliskliniken.
NY STRÅLBEHANDLING PÅ GÅNG
Tillsammans med landstinget i Uppsala län står vi inför en stor
investering för så kallad protonstrålning, en avancerad behandlingsform
där såväl pengar som patientunderlag talar för samverkan. Därför har vi
bildat ett kommunalförbund för avancerad strålbehandling. Summan vi talar
om är maximalt 800 miljoner kronor som kan jämföras med nära en femtedel
av hela psykiatrins verksamhet under ett år. I dag har vi i
landstingsfullmäktige beslutat om budget och verksamhetsplan för detta
kommunalförbund, ett beslut som också innebär en miljon kronor till själva
kommunalförbundets verksamhet under 2008. Utrustningen i fråga ska
finansieras genom leasning, totalkostnaden är ännu inte klar men
upphandlingsprocessen väntas ta fart under hösten. Samma beslut tas i alla
landsting som har ett universitetssjukhus eftersom detta är ett gemensamt
uppdrag även om anläggningen ligger inom Uppsalalandstinget
NYA KAROLINSKA: ETT STEG NÄRMARE
De senaste åren känns det som om vi har fattat ett otal beslut om nya
Karolinska sjukhuset i Solna. I dag var det dags för ännu ett, om
tidigarelagd projektering. För detta tillförs projektet 60 miljoner
kronor, i avvaktan på det slutliga investeringsbeslutet som vi beräknar ta
i februari nästa år. Anledningen till tidigareläggningen är att denna
gigantiska investering som kommer påverka vården och forskningen inte bara
i vårt län utan i hela Sverige, måste skötas effektivt och få ett så bra
resultat som möjligt. Genom att starta den tidskritiska projekteringen
tidigare får vi bättre möjligheter till det.
NYTT KI-AVTAL
Samarbetet mellan hälso- och sjukvården i Stockholms län och Karolinska
institutet spelar en central roll för forskningen och utvecklingen av
vården men också naturligtvis för vår kompetensförsörjning. Efter den
utredning som gjorts om Stockholms akademiska sjukvårdssystem föreslogs en
ny samverkansorganisation mellan KI och landstinget. Denna organisation
har vi nu beslutat om, och samtidigt har vi reviderat det s.k. ALF-avtalet
om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso-
och sjukvården. Nu får forskningen, både vid offentliga och privata
vårdgivare, en stabilare grund för att vara internationellt
konkurrenskraftig.
MULTIFOKALA LINSER VID OPERATION AV GRÅ STARR
Vid senaste fullmäktige använde oppositionen sig av möjligheten till
minoritetsåterremiss av ärendet kring betalning av multifokala linser.
Detta är en lins som åtgärdar alla synfel en patient har (brytningsfel och
närsynthet el långsynthet). Därför återkom det i dag på fullmäktiges
dagordning. Vi står givetvis fast vid vår linje. Behandlingen som ingår i
det som landstinget betalar för ger en syn som fungerar, med glasögon som
man själv får betala. Vid andra synfel som kräver glasögon och som man kan
rätta till med annan behandling/kirurgi får man stå för den behandlingen
själv. Då är det inte orimligt att en dyrare behandling för patienter med
grå starr, som har att göra med den egna upplevda livskvaliteten att
slippa glasögon, blir en självkostnad. Det som gör att vi bör ta detta
beslut är att den lins som opereras in går ej att sätta in annars utan en
ny operation och det innebär risk för sämre resultat. Det blev en lång
debatt om huruvida detta innebär att vi inför blandfinansiering i bred
skala men fullmäktige beslutade att det inte innebär en principiell
ståndpunkt. Det innebär att alla beslut om avsteg ska hanteras i särskild
ordning.Landstinget ska givetvis fortfarande betala standardlinser.
Patientens kostnad för en lins är 5.500 kronor vilket är ungefär vad
glasögon som är progressiva kostar.
KOMPETENSUTVECKLING VIA AVTAL
Under förra mandatperioden motionerade jag och några andra folkpartister
om införande av kompetensutvecklingsavtal på flera nivåer i vården. Genom
avtalsreglering blir kompetensutvecklingen ömsesidigt förpliktigande, en
fördel för både arbetsgivare och anställd. Nu har vi själva fått besvara
denna motion - liksom en rad andra hann inte socialdemokraterna med den
under sin tid vid makten. Eftersom vi själva styr landstinget, med min
kollega Maria Wallhager som landstingsråd för personalfrågorna, så har vi
medel att påverka hur kompetensutvecklingen ser ut. En gemensam modell för
hela koncernen har tagits fram för kompetensplanering och
kompetensutveckling. Med den kan det nuvarande och framtida
kompetensbehovet inventeras, och de olika enheterna i landstinget får
hjälp att se hur de ska planera och se till att de har rätt kunskap och
personer på plats.
TSUNAMIOFFER I FORTSATT BEHOV AV STÖD
En tid efter tsunamin gjordes enkäter till alla hemvändande invånare i
länet över 16 år. Dessa har nu bearbetats och blivit rapporten "Tillbaka i
Stockholm efter tsunamikatastrofen - nådde hjälpen fram?" från Centrum för
allmänmedicin. Jag fick äran att presentera rapporten tillsammans med två
av de huvudansvariga, psykiatern Abbe Schulman och psykologen Hans
Michélsen, på en pressträff i torsdags. Rapporten visar hur människor
upplevde stödet både i det direkta skedet när de kommit hem från
katastrofen och mer långsiktigt, och tar upp såväl landstingets olika
vårdinsatser, som frivilligorganisationerna och stödet från arbetsplatser
och anhöriga. Det visar sig att de sistnämnda har varit viktigast för
flest drabbade. Människor är också mycket nöjda med både det akuta
omhändertagandet och primärvårdens insatser. Missnöjet är något större för
de förhållandevis få som haft kontakt med psykiatrin.
Kanske blir det fler som behöver sådana kontakter. En tredjedel av
kvinnorna och en femtedel av männen hade nämligen fortfarande psykiska
ohälsotillstånd. Problem som man inte tar hand om snabbt riskerar förstås
att växa med tiden. Kunskapen om detta måste nu finnas hos såväl
distriktssköterskor, husläkare och kuratorer i primärvården, som i
psykiatrin. Det gäller att våga fråga hur folk mår och om man får ringa
upp senare och höra hur det går. Långtifrån alla skador syns utanpå. Många
hade upplevt livsfara, utan att skadas fysiskt, och ett sådant dödshot
sätter spår i själen.
MENTALSKÖTARE
För ett tag sedan träffade jag ett antal mentalskötare från södra
psykiatrisektorn. Det var en intressant, lärorik och viktig dialog. Jag är
helt övertygad om att mentalskötarnas yrkesroll och utbildning behöver
uppgraderas och jag fick stöd i den uppfattningen från det här mötet med
personer som var nöjda med den fortbildning de haft möjlighet till. Den
slutna, tunga psykiatriska vården måste naturligtvis ha hög kompetensnivå
och inte som i dag den lägsta inom psykiatrin. Då höjer vi också yrkets
och hela psykiatrins status, något som kan behövas när vi ska forma
framtidens moderna psykiatri.
VUB-TEAM - KOMMUNER FÅR STÖD ATT STÖDJA
Sedan ett och ett halvt år arbetar VUB-teamet med utvecklingsstörda som
har beteendeproblem. Det är ett ansvarsområde som numera till största
delen ju vilar på kommunerna, men landstinget har fortfarande en viktig
uppgift inte minst i att förmedla kunskap och kontakter. Därför var det
stora intresset för utbildningen som erbjudits för främst kommunal
personal extra glädjande. Två fullsatta utbildningsdagar ca 300 deltagare
- sådan vetgirighet lovar gott inför framtida samarbete och
kunskapsutvecklingen lokalt.
JÄMFÖR VÅRD
I går kom en viktig rapport från Sveriges Kommuner och Landsting, om
resultat av öppna jämförelser i vården. Vården i Stockholms län hävdar sig
bra på många punkter. På vissa andra är frågan hur mycket man kan säga
utifrån att underlaget är ganska litet, eller spridningen mellan
landstingen liten. Stockholms paradgren är, kanske inte så överraskande,
nog cancervården. Där ligger Sverige bra till internationellt och vi kan
med fog säga att vi i länet ligger nära världstoppen. Sämre ser det ut med
en del ortopedkirurgi, på områden där vi fortfarande har köer. Vår
"hälsopolitiskt relaterade" åtgärdbara dödlighet - sådant som gäller
alkohol, droger, tobak och andra livsstilsrelaterade tillstånd - kunde se
bättre ut. Där har vi nog en uppförsbacke inte minst med storstadens
problematik. Det ser dock bättre ut för kvinnor än män. Vi måste också
fortsätta arbetet mot resistenta bakterier, på MRSA-fronten har vi mycket
att göra och den pågående kampanjen "Bye, bye bacteria" kan nog göra en
hel del nytta.
Generellt är det oerhört viktigt med öppna jämförelser. Det sporrar och
visar på goda exempel i vården. Vi vill också se fler av öppna jämförelser
inom vården i Stockholms län - och vitsen är att de är verkligt öppna, dvs
att de blir tillgängliga och möjliga att ta till sig rent kommunikativt
för kvinnan och mannen på gatan, eller framför datorn - för patienterna
och deras anhöriga.
Hälsningar Birgitta Rydberg