Bra strokevård vinstaffär för alla
En stroke kommer ofta plötsligt ? om man inte har sett symtomen i tid.
Stroke är en av våra största folksjukdomar som drabbar 5.000 personer i
Stockholms län varje år. 50 procent av fallen får dödlig utgång eller gör
patienten beroende av andra för sin överlevnad. Rätt förebyggande vård
kunde göra att många av dem slipper få stroke, eller återfall. Snabb vård
när man insjuknar räddar liv eller hindrar livslång invaliditet.
Insjuknanderisken eller sjuklighet och dödlighet om man drabbas kan
minskas med tiotals procent. Det gäller att känna till och identifiera
riskfaktorerna ? men sedan också göra något åt dem, vilket inte alltid
varit fallet. I ett projekt i Nacka var 70 procent av riskfaktorerna hos
patienterna kända, men bara 40 procent behandlades. För få får den
propplösande behandling som inom de första timmarna kan minska dödlighet
och sjuklighet med 20 procent. Det behövs folkupplysning om vikten av att
ge sig till sjukhus vid stroke.
Nu genomför landstingsmajoriteten beslutet om en vårdkedja för
strokevården ? från det förebyggande arbetet hos husläkaren och
distriktssköterskan till den akuta behandlingen på sjukhuset och
rehabiliteringen efteråt. Detta behandlades förra veckan i beredningen för
kroniska sjukdomar
Förebyggande vård och vård i tid är som alltid en självklar medicinsk
prioritering, en fråga om mänsklig värdighet ? men också krasst ekonomiskt
riktigt. I dag uppgår vårdkostnaderna för stroke till totalt 1,5 miljarder
om året. Med en bra vårdkedja kan de pengarna användas effektivare.
Vaccinationsbeslut
En av vårdens största förebyggande insatser är våra omfattande
vaccinationsprogram som ger framför allt våra yngsta och våra äldsta ett
bra skydd mot otrevliga sjukdomar. För barn handlar det om hälsa för
livet. Där bygger vi nu ut programmet med en allmän pneumokockvaccination
för spädbarn, något som jag och folkpartiet drivit hårt. Nu är tidpunkten
och regelverket spikat
Från 1 oktober kommer vaccinationen äntligen igång, för de barn som är
födda efter 1 juli i år. Kostnaden landar på 10 miljoner kronor i år, när
det går på helår 2008 37 miljoner. En billig folkhälsoinsats som skyddar
de flesta barn under två år mot svåra, ibland livshotande,
pneumokocksjukdomar. En ytterligare fördel med vaccinationen är att vi
därmed motverkar spridning av antibiotikaresistens hos otäcka
pneumokockbakterier. Även mor- och farföräldrar får minskad risk att
smittas av sina barnbarn, vilket är en vinst också för dem.
Ett annat vaccinationsärende är inte lika omfattande men kan ändå nämnas:
Socialstyrelsen har uppdaterat sina föreskrifter för kikhosta, difteri och
stelkramp. En extra spruta vid 5-6 års ålder ska förstärka barnens skydd.
Tidiga insatser för barn med autism
Barn med autism känner ofta av ett allvarligt funktionshinder, och livet
förändras för familj och omgivning. Hälso- och sjukvårdsnämnden kommer nu
att göra en ny upphandling av tidiga, intensiva insatser för förskolebarn
med autism. Två av 1.000 barn är drabbade, svårigheterna handlar om det
sociala samspelet, kommunikation med andra människor, men också om
förståndshandikapp (hos en majoritet av barnen) och epilepsi (ca en
tredjedel). De flesta kommer att behöva omfattande hjälp hela livet, och
självklart ska vi göra så mycket vi kan så tidigt som möjligt för att
underlätta deras och familjernas möjligheter. Denna upphandling betyder
oerhört mycket för denna grupp i länet.
Fler besök när psykiatriker får extrajobba
Väntetiderna till ett första besök hos psykiatriker är ibland alltför
lång. Många är sjukskrivna med en psykiatrisk diagnos utan att det är
klart om de är korrekt utredda eller får rätt behandling. Husläkarna får
inte alltid hjälp när de remitterar sina patienter för bedömning av
psykiatriker.
Vi behöver helt enkelt att fler patienter får bedömning av psykiatriker.
Vi behöver få grepp om hur stor andel patienter som idag inte får korrekt
utredning och behandling och därmed går för länge obehandlade eller
felbehandlade. Ett uttalat mål är att öka genomströmningen, psykiatrikerna
behöver träffa fler patienter per dag. Men vi behöver en puckelinsats för
att snabbare hjälpa fler. För att på kort sikt utöka antalet besök hos
psykiatriker föreslår vi från Alliansmajoriteten nu ett tidsbegränsat
projekt där våra psykiatriker på sin fritid ska kunna bedriva
vårdverksamhet och få ersättning från landstinget. För att korta
väntetiderna kommer vi också att undersöka om läkare som tillämpar den
nationella taxan, har tillfälliga vårdavtal eller är verksamma i andra
delar av landet kan hjälpa till.
Många bassänger för reumatiker
En intressant uppgift finns i ett interpellationssvar av min moderate
kollega Lars Joakim Lundquist på dagens landstingsfullmäktige. Det gäller
möjligheterna för reumatiker att få bassängträning som en del av
rehabiliteringen. I länet finns totalt 46 bassänger som används för
sjukgymnastiska behandlingar, 36 av dem håller den optimala temperaturen
för reumatiker på 32-35 grader. Många används både på dagar och kvällar
och totalt bedöms behovet av varmvattenbassänger tillgodosett.
Bassängträning under ledning av sjukgymnaster bedrivs i ca 40 grupper på
15 ställen i länet av Reumatikerdistriktet. Landstinget subventionerar
denna verksamhet med 1,5 miljoner kronor.
Fler allmänläkare
På torsdag behandlar allmänna utskottet, där framför allt partiernas
gruppledare sitter, förslaget till patientval (eller kundval) i
närsjukvården. Tanken är som ni kanske hört tidigare eller läst om i DN (
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=626897) att detta ska
införas från nästa år. Redan i år gör vi som bekant en kraftfull satsning
på närsjukvården med totalt 150 miljoner kronor på fler allmänläkare,
psykosocial kompetens och jourmottagningar. Teamarbetet är viktigt.
Folkpartiets mål har ju hela tiden varit att alla ska kunna välja sin egen
doktor och distriktssköterska. Det var huvudtanken bakom husläkarreformen
i början av 90-talet som tyvärr aldrig realiserades fullt ut. En
huvudförklaring till problemen har varit att allmänläkarna ? som för de
flesta fortfarande kommer vara de naturliga husläkarna ? helt enkelt har
varit för få. Lösningen handlar om utbildningsplatser men också om
utländska läkare som har onödigt svårt att få legitimation, och om att
locka tillbaka utbildade läkare och sköterskor som arbetar med annat. jag
tycker också det är viktigt att bevaka att distriktssköterskorna som har
hög medelålder får fler yngre kollegor som satsar på vidareutbildning.
annars kommer vi få brist på distriktssköterskor också snart.
Läkarsituationen dock inte så allvarlig som en blick på bara antalet
husläkare ger vid handen. Det går knappt 2.000 invånare per husläkare men
om man räknar in även de läkare som fortfarande går på den s.k. nationella
taxan, är vi nere på drygt 1.600 invånare per allmänläkare. Om vi lyckas
locka fler av dem att verka med det fullständiga husläkaruppdraget vore
det bra.
De flesta av läkarna på nationella taxan finns i innerstaden. Det
illustrerar ett potentiellt problem att få allmän/husläkare också till
förorterna, och framför allt till de mer socialt utsatta områdena. Det är
en oerhört viktig faktor när vi utformar patientvalet i landstinget. Redan
nu ser vi att flera av de problematiska vårdcentralerna, med svårigheter
att rekrytera läkare, sköterskor och annan personal, finns i förorten.
Vi måste göra det attraktivt att arbeta i närsjukvården och höja statusen
på allmänspecialister liksom distriktssköterskor. Alla invånare i länet
ska ha ett verkligt val för att vi ska kunna tala om valfrihet i
vardagsvården.
Bidrag till handikappföreningar höjs
Det gläder mig att vi i landstingsstyrelsen budgetfördelningsbeslut inför
nästa tisdag lagt förslag om ökning av bidraget till handikappföreningar
med 3%. Det är värdefullt att patientföreningar kan ge stöd till sina
medlemmar. En del föreningar bedriver bra komplement till sjukvårdens
insatser t.ex. diabetsskola, afasiträning, uppsökande verksamhet på
sjukhus av nyopererade bröstcancerpatienter.
Hälsningar Birgitta