BUDGETDEBATT MED UPPREPNINGAR
Till att börja med debatterade vi landstingsbudgeten - igen. Ni har kanske inte undgått att märka att de två dagar som avsatts för budgetfullmäktige för två dagar sedan inte räckte till för att få ett beslut. Oppositionen valde nämligen att utnyttja sin rätt till återremiss (en minoritetsåterremiss kräver att en tredjedel av fulllmäktige röstar för den, och även om vi har en kraftfull alliansmajoritet når vi inte 100 av 149 ledamöter). Det är de i sin fulla demokratiska rätt att göra, men som alla demokratins instrument måste återremissen brukas med ansvar och måtta för att fylla sitt syfte.
Den här gången verkar det tyvärr inte som om syftet med återremissen var vad det bör vara, dvs att få en fråga ytterligare beredd när oklarhet råder, utan ren och skär demonstrationspolitik. I mina ögon var det Ingela Nylund-Watz, socialdemokraternas argsinta gruppledare, som förvandlade fullmäktige till en politikens sandlåda, snarare än vi i alliansen som gjorde den till transportkompani när vi lade fram med samma budget som förra gången, utan förändring efter återremissen. De skäl som oppositionen anförde för en återremiss, och som var huvudfokus i gårdagens debatt (det mesta av sakfrågorna kring vården och trafiken hann vi med 25-26 november), håller nämligen inte.
Oppositionens ilska väcktes uppenbarligen på budgetfullmäktige då det stod klart att sjukhusen kommer få minst 400 miljoner kronor mer än vad som ursprungligen anslagits inom hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN) ram. Det ansåg s-v-mp betydde att den budget vi hade lagt fram och som debatterades, inte var den gällde. Men pengarna finns förstås där - inte hos HSN utan centralt hos landstingsstyrelsen. Och det är helt brukligt att reservera en summa centralt för sjukhusavtalen, när dessa sedan är klara ser man hur mycket som behövs och gör en teknisk budgetjustering mellan koncernfinansiering och HSN. Så har också gjorts under många år med (s) ledning (de ägnade sig också som bekant åt många ägartillskott och omstruktureringssummor i efterhand, vilket gjorde budgetåret oerhört rörigt och landstingets ekonomi betydligt mer svårgenomtränglig än i dag).
Det som hände i år var att sjukhusen och HSN blev klara med avtalsförhandlingarna rekordtidigt. Därför kunde vi i alliansen redan på budgetfullmäktige, och inte först in på det nya året, berätta exakt hur mycket pengar vården får 2009: utöver de 1,6 miljarderna som redan var preciserade, ytterligare minst 400 miljoner som gör att vi landar på 2 miljarder eller minst 5 procent i tillskott. Det gör mycket, även i en sjukvårdsbudget på nu över 40 miljarder.
Sjukhusavtalen är också en viktig komponent för att dessa dryga 40 miljarder ska användas på bästa sätt (vilket ju hela tiden måste vara vår huvuduppgift och vårt ansvar inför patienter, personal och skattebetalare). Från och med 2009 blir sjukhusavtalen nämligen fleråriga. Det innebär ökad stabilitet, ökad överblick och möjlighet att planera verksamheten utan att ständigt behöva förbereda nya avtalsförhandlingar när de förra precis avslutas. Och det kommer att ge sjukhusvården i Stockholms län oerhört mycket bättre förutsättningar.
Mest trist med hela budgetupprepningsdebatten är kanske att just flerårsavtalen som väl delvis bidrog till att sjukhusavtalen tillkom så fort och smidigt, beslutades i partipolitisk enighet i fullmäktige. I bland kan även oppositionen vara med och arbeta konstruktivt och framåtblickande för vårdens bästa. Men den samförståndets glädjebägare är nu ordentligt förbittrad av partigrälandets smolk.
TANDVÅRDSKLINIKER SÄLJS
Den hårda tonen i budgetdebatten verkade smitta av sig även på de andra frågorna på fullmäktiges dagordning. En sådan debatt blev beslutet om försäljning av vissa tandvårdskliniker. Det handlar om 4-8 kliniker eller 7-9 procent av Folktandvården AB:s verksamhet. Vi behåller alltså minst 91 procent i landstingets ägo, något som har varit viktigt för folkpartiet, men som det lät på oppositionen planerade vi snarare att sälja minst nio tiondelar...
Tandvården i Stockholms län har många privata aktörer redan i dag, men de flesta privattandläkarna är små. De stora klinikerna tillhör Folktandvården. En förhoppning nu är att vi i framtiden kan få fler mellanstora aktörer som också tar samma ansvar för barntandvård, tandhälsa osv. Samtidigt ska Folktandvården bestå och utvecklas som ett starkt bolag. Landstingets ansvar för tandvården i länet innebär att vi behöver ha en stark egen aktör. Försäljningsbeslutet av vilka kliniker som blir aktuella ska nu tas av Folktandvården och kan förhoppningsvis bidra till bägge dessa mål.
VINST I VÅRDEN
Ytterligare en hård debatt blev det kring vinst i vården, ett kärt gammalt ämne. Lite överraskande och tråkigt var att de gamla enkla argumenten mot vinst i vården per definition, den här gången kom från miljöpartiet genom en motion. Annars har jag en mer positiv bild av miljöpartiet och mångfald i vården. Mångfald säger de sig också nu vilja ha, med flera vårdgivare, men gärna så små som det bara går, och helt utan vinst.
För min och folkpartiets del är det uppenbart att såväl stora företag som en del vinst är bra för vårdens utveckling. Vinst är ingen onödig kostnad som motståndarna vill få det till, det är inte skattepengar som helt i onödan går rakt ned i ägarnas fickor. Vinst är något som hållbara företag behöver för att kunna verka och utvecklas - och därmed för att kunna utveckla vården och komma med de nya vårdidéer som vi hela tiden behöver. När en verksamhet drivs i landstingsregi har man hela tiden den starka ägaren landstinget bakom sig. I ett privat företag finns inte den tryggheten, man kan inte räkna med att skattebetalarna tar notan om något går snett eller om man något år går med förlust. Man behöver också medel för att kunna satsa på nya investeringar, för utbildning, för att klara varierande inkomster över tid.
Om vi vill ha livaktiga vårdföretag som utvecklar vårdens innehåll och arbetsvillkoren för vårdens personal, då behöver de gå med vinst. Kraven vi ställer på den vård som levereras, på kvalitet och kvantitet, gäller ju förstås enligt avtal. Och det måste ju vara bättre med privata vårdgivare som lyckas gå med vinst utifrån dessa villkor, än landstingsdrivna enheter som går med förlust och behöver ägartillskott?
Sammanfattningsvis, inget är så enkelt eller svartvitt som det verkar. Vinst i vården - om det inte handlar om jättebelopp och felaktigt skrivna avtal - är snarare något bra än något dåligt.
KHATMISSBRUK SKA KARTLÄGGAS
Missbruk av khat är ett rätt utbrett men samtidigt i mycket dolt problem, kanske för att det främst förekommer bland invandrargrupper i vissa förorter. Vare sig resurserna eller de verktyg och lagrum som skulle behövas för att framgångsrikare bekämpa denna drog verkar riktigt finnas i dag. Samtidigt har vi en alltför oklar bild av hur stort och utbrett missbruket är. Fullmäktige beslutade därför i går om en kartläggning som bör göras tillsammans med Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms stad. Sedan antagandet av vår gemensamma missbrukspolicy finns ett regionalt råd kring missbruksfrågor och beroendevård.
Denna fråga var faktiskt en ljuspunkt på veckans fullmäktige. Beslutet togs efter en motion från vänsterpartiet, som alltså fick bifall. Det hör inte till vanligheterna (ofta är det ju skilda ideologiska utgångspunkter och partipolitiskt spetsiga formuleringar som gör att motioner även i angelägna frågor inte realistiskt når framgång).
Khatmissbruket bör också bli en fråga på europeisk nivå, tänker jag i dessa tider av folkpartistiskt provval till Europaparlamentet, dit många liberaler känner sig kallade. Vi liberaler vill ju se ett smalare och vassare EU, som koncentrerar sig på de frågor som verkligen har en europeisk gränsöverskridande relevans och där EU kan göra skillnad, och arbetar riktigt effektivt där. Att motverka missbruk och smuggling av droger är en sådan fråga. När det gäller khat behöver vi påverka inte minst Storbritannien och Nederländerna att kriminalisera khatmissbruk; därifrån kommer mycket av det khat som smugglas till Sverige.
AMBULANSHELIKOPTER UTAN LÄKARE
Att Stockholms ambulanshelikopter i grundbemanningen kommer att flyga utan läkare i framtiden har uppmärksammats på sina håll. I tisdags debatterades frågan i fullmäktige och temperaturen var återigen hög. Vad man glömmer bort eller från oppositionen gärna missar att nämna är att läkaren ju inte försvinner utan kommer att finnas i en akutbil på marken. Det är ofta bättre använda resurser. Vid en helikopterutryckning där en läkare behövs kommer helikoptern att hämta upp läkaren. Viktigt att komma ihåg är också att våra vanliga ambulanser inte heller rycker ut med läkare ombord. Sammantaget handlar detta om att använda resurserna på bästa sätt så att så många som möjligt får så bra vård som möjligt. Den ordning som kommer att gälla för ambulanshelikoptern är väl utredd och beredd.
Vi kommer också som bekant att fortsätta ha både en extra egen sommarhelikopter för skärgårdens behov när sommarbefolkningen ökar kraftigt, och dessutom avtal med Uppsala om att deras helikopter vid behov kan rycka ut i Stockholms län. Det är en betydligt högre nivå på ambulanshelikopterverksamheten än under föregående mandatperiod.
PSYKIATRIN GÅR ÅT RÄTT HÅLL
Missnöjet med psykiatrin i länet ökar, hävdas det med utgångspunkt i ökade anmälningar till patientnämnden. Och visst har de blivit fler, men vi vet också att det har funnits ett mörkertal av missnöje och dåligt bemötande och i så fall är det förstås bra om fler anmäler. Annars vet vi ju inte lika väl vad problemen är, och vet inte lika bra vad vi behöver göra för att förbättra situationen. Vad vi vet är att klagomål om bristande valfrihet har minskat avsevärt och att det, till skillnad från den somatiska/kroppsliga vården, är bemötandet som leder till flest klagomål, inte felbehandlingar,
Psykiatrin är ju ett prioriterat område såväl för alliansen i landstinget som vår alliansregering och den utvecklingen fortsätter. Att förbättra tillgängligheten och bättre utnyttja de resurser - drygt 4 miljarder - vi lägger på psykiatrin i vårt län har legat bakom våra förändringar av ersättningssystemet, så att klinikerna inte får betalt i klump utan delvis får betalt för det antal patienter de tar emot. I år har patientbesöken hittills ökat med 8 procent. Nästa år fortsätter vi utveckla ersättningsmodellen. Vi får se hur det tak på max tio procents ökning som var oppositionens krav för enighet, kommer att fungera i längden. Hur bra tillgängligheten är vet vi inte exakt, även om inrapporteringen ökar markant.
Det blir också nya mottagningar, ökade volymer och mer verksamhet. Ätstörningsvården har flera år i rad fått kraftiga ökningar, i år 10 procent. Våra upphandlingar i psykiatrin kommer att ge bl.a. två nya ångestmottagningar, en i norr och en i söder med vardera 12.000 besök årligen. Öppenvårdspsykiatrins upphandling i sydost ska också öka besöken där, med ca 30 procent från 2007 års nivå är det tänkt i avtalen med de nya vårdgivarna (som också uppfyller högt ställda kvalitetskrav; kvaliteten gav också 40 procent av poängen i upphandlingen).
Grundfrågan som leder oss i ersättningsmodeller och upphandlingar osv är att vi satsar mest pengar av alla landsting men inte får tillräckligt mycket och bra vård för de pengarna. Det fortsätter vi förändra och förbättra med hjälp av verksamheterna.
SÖDERTÄLJE IGEN
Det var inte bara budgetdebatten som kändes lite som en repris på veckans fullmäktige. Även Södertälje sjukhus togs åter upp, bland annat i en interpellation till finanslandstingsrådet. Oppositionen upphör inte att se inbillade hot mot detta akutsjukhus och hur tjatigt det än kan låta måste vi åter påminna om att det enda nedläggningshot som funnits var den nuvarande rödgröna oppositionens eget, då de satt i majoritet för några år sedan. Men den tiden vill de väl helst som många andra glömma.
Nu påstås att det finns 60 miljoner i besparingskrav på sjukhuset - en summa som verkar helt gripen ur luften. Man påstår att en sedvanlig röntgenupphandling för öppenvården, där sjukhuset inte fick lägga anbud, är ett ondsint anslag för att undergräva verksamheten. Allt som på andra håll i vården och på andra sjukhus i länet anses normalt, uppmålar (s) som elaka intriger, för att försöka få till ett mönster av att alliansen på något sätt och av någon outgrundlig anledning skulle vilja Södertälje sjukhus och Södertäljeborna illa. Kanske är det det egna dåliga samvetet som spökar för Södertäljebon Ingela Nylund-Watz.
Så för sakens skull upprepar jag det igen: det finns inget hot mot Södertälje sjukhus. Tvärtom ska det få samma förutsättningar och möjligheter som andra akutsjukhus i länet. Dels blir det ett eget aktiebolag. Dels får det som andra ett flerårsavtal med stabilare, långsiktiga förutsättningar.
EUROPEISK JÄMSTÄLLDHETSDEKLARATION ANTAGEN...
Till sist i detta nyhetsbrev en mycket glad nyhet, uppdelad i två. Landstinget antog i enighet den europeiska jämställdhetsdeklarationen för regioner och kommuner, utarbetad av CEMR, Council of European Municipalities and Regions, Europarådets kommunal- och regionalkongress. Deklarationen i sig innehåller inget revolutionerande för vår del, vi ligger ju redan långt framme (kanske längst framme till och med) när det gäller jämställdhetsarbete i vården. Men det är en viktig signal som kommer att ge ytterligare stöd för att kartlägga brister och följa upp det ständigt pågående vardagsarbetet med likvärdig (inte lika!) vård för män och kvinnor. Mycket återstår att göra, i vården såväl som på landstingets övriga ansvarsområden. Det som den europeiska deklarationen kräver svarar väl mot det arbete vi gör med t.ex. jämställd och jämlik vård, mot våld i nära relationer, för jämställda arbetsplatser osv.
För att konkret se hur deklarationen ska förverkligas kommer en handlingsplan nu att antas. Genomförandet ligger sedan på de resurser vi redan besitter: personalavdelningen med en heltidsstrateg för jämstlldhetsfrågor; nätverket JäMå med en representant för varje förvaltning och bolag; hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning som nu dessutom har särskilda pengar från SKL för att bl.a. ta fram nyckeltal för att kunna mäta och följa upp jämställdhet i vården i hårda termer - med två handläggare för detta projekt; samt personerna som arbetar med att implementera handlingsprogrammet för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor på Centrum för vårdutveckling, som i sin tur har en styrgrupp med vårdrepresentanter, och anordnar kontinuerliga utbildningsaktiviteter.
Vi har dessutom från januari äntligen åter en jämställdhetsstrateg på central nivå i landstinget:
...KARIN SCHENCK-GUSTAFSSON BLIR LANDSTINGETS JÄMSTÄLLDHETSSTRATEG
Professorn i kardiologi och chefen för Karolinska institutets Centrum för Genusmedicin, Karin Schenck-Gustafsson, är ett optimalt val för att samordna och leda landstingets jämställdhetssträvan. Hon är känd bl.a. för sitt engagemang i kvinnors hjärt-kärl-sjukdomar, där hon bl.a. i höst har givit ut boken "Det brustna kvinnohjärtat", och uppmärksammats av bl.a. 1,6-miljonerklubben.
Schenck-Gustafssons kompetens, erfarenhet och analysförmåga kommer att bli en stor tillgång för oss och jag är mycket glad över
att hon framöver kommer att dela sin tid mellan landstinget och Centrum för Genusmedicin.