Rydbergs recept 1/2010

RUBRIKER
Revision Astrid Lindgrens barnsjukhus
Bättre hälsa och integration för nyanlända
Vårdval Stockholm har gett ökad tillgänglighet för dem med störst behov
Flytta ansvaret för sjukförsäkringen
Miljoner till samordning av rehabilitering
Bättre remiss-rutiner
Barncentrum med kompetens för brottsutsatta barn
Fortsatt fritt val av hjälpmedel
Mer pengar till habilitering
Syncentralen koncentrerar sig på glasögon


MEDICINSK REVISION PÅ ASTRID LINDGRENS BARNSJUKHUS
I media har vi tagit del av ett par felbehandlingar av barn på Astrid Lindgtrens barnsjukhus. Vi behöver  få klarhet i om det finns ökande problem eller om man anmäler sådant som tidigare inte uppmärksammades. Därför kommer en granskning att ske av fakta och jämförelser att göras med barnklinikerna i Lund och i Göteborg (Drottnings Silvias barnsjukhus). Det är också viktigt att granska om det finns rätt kompetens hos personalen. Det har varit svårt att rekrytera barnsjuksköterskor vilket kan innebära att man har för få erfarna barnsjuksköteskor.

BÄTTRE HÄLSA OCH INTEGRATION FÖR NYANLÄNDA
Precis före jul blev det klart med ett mycket glädjande projekt: vi i landstinget ska tillsammans med kommunerna Södertälje och Huddinge och några stadsdelar i Stockholms stad börja arbeta med s.k. hälsokommunikatörer för att förbättra hälsan och integrationen för nyanlända flyktingar och asylsökande. Hälsokommunikatörerna ska, med kunskap och erfarenhet från både utländsk och svensk vård, fungera som en länk mellan den nyanlände, vården och samhället i övrigt. Vi ska anställa tio hälsokommunikatörer och projektet omfattar totalt 12 miljoner kronor, varav hälften är en medfinansiering från EU:s flyktingfond. Läs mer om ni vill på min blogg, där det också finns länkar till medier som skrev om saken: http://birgittarydberg.wordpress.com/2010/01/13/battre-vard-for-flyktingar-ger-battre-halsa-och-integration/


VÅRDVAL STOCKHOLM HAR GETT ÖKAD TILLGÄNGLIGHET FÖR DEM MED STÖRST BEHOV
Året började också med en debattväxling i Läkartidningen i ett vant ämne: Vårdval Stockholm och jämlikheten i vården. Jan Halldin påstår, återigen, att Vårdvalet skulle innebära ett grundskott mot ambitionen att få en jämlik vård. Jag menar tvärtom att det vi hittills har sett under Vårdval Stockholms korta existens är motsatsen: vården utnyttjas mer jämlikt. Läkarbesöken har vad vi har kunnat se än så länge ökat mest i s.k. socialt och ekonomiskt utsatta områden. Detta utöver fördelen att Vårdval inte klumpar samman människor bara för att de bor i ett visst område. Läs mitt inlägg här: http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=13559 - och Jan Halldins: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13558http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13558


FLYTTA ANSVARET FÖR SJUKFÖRSÄKRINGEN
Debattens vågor har som bekant gått höga kring sjukförsäkringen. Kritiken mot regeringens reformer har varit hård och minst sagt yvig - men den rödgröna oppositionens alternativ lyste länge med sin frånvaro. När det väl presenterades i förra veckan frågade åtminstone jag mig hur mycket alternativ det egentligen är. Tonvikt på rehabilitering och återgång i arbete - javisst, men det är ju precis vad regeringens inriktning är, och även om det inte hänt så mycket så går verkar rehabiliteringskedjan hittills påverka utvecklingen i rätt riktning. I övrigt verkar de rödgrönas förslag fokusera på det som gällde tidigare, med högre ersättningsnivåer och längre sjukskrivningsperioder. De glömmer att möjligheten till 80% ersättning under en längre period för de riktigt allvarligt sjuka med arbetsoförmåga redan införts av Alliansen - till skillnad från tidigare S-märkta stupstock med förtidspension. Fokus måste dock förstås ligga på 100% - dvs att alla ska ges en reell chans att åter komma i arbete och egen försörjning. Då krävs större grepp än vad regeringen levererat hittills. Om det skrev jag en egen artikel på DN debatt förra veckan, som finns här för den intresserade som inte hunnit se den: http://www.dn.se/opinion/debatt/sjukforsakringen-ett-spel-om-att-slippa-svarte-petter-1.1029817


MILJONER TILL SAMORDNING AV REHABILITERING
Samordningsförbunden, som arbetar med rehabilitering av personer som behöver stöd från fler än ett håll, har blivit fler i länet. De bygger på att fyra parter - förutom landstinget/vården också kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan - alla är med och bidrar med var sin fjärdedel av budgeten. Ett något stelbent sätt men en hel del kan åstadkommas när alla parter drar åt samma håll. Nu har vi fastslagit landstingets budgetdel för de sex samordningsförbund som finns i länet: Botkyrka, Huddinge, Nacka, Södertälje och Värmdö, samt Haninge (där utgångspunkten är det planerade bildandet av ett samordningsförbund Östra Södertörn, tillsammans med Tyresö och Nynäshamn). Totalt handlar det om 16,5 mkr från vår sida, dvs totalt fyra gånger så mycket eller 66 mkr till rehabilitering. Önskvärt vore givetvis att alla länets kommuner hade denna samverkansform så att alla länsinvånare som skulle behöva fick ta del av denna möjlighet - alternativt ett större helhetsgrepp kring rehabilitering utifrån det jag beskrivit ovan.


FORTSATT FÖRSÖK FÖR REHAB VID PSYKISK OHÄLSA
Psykisk ohälsa har sedan 1990-talet seglat upp som en av våra två största grunder för sjukdom och sjukskrivning. Att bekämpa den psykiska ohälsan och dess orsaker, och ge adekvat stöd och behandling till dem som drabbas, är därför oerhört angeläget för att det handlar om både stort lidande för många grupper, och stora kostnader för offentliga budgetar och samhället i stort. Sedan 2007 och år 2010 ut driver vi en försöksverksamhet på fyra platser för rehabilitering vid psykisk ohälsa. För att kunna utvärdera och följa upp dessa insatser bättre förlänger vi försöket, samtidigt som regeringen ju förlängt "sjukvårdsmiljarden", som ska stimulera insatser för minskad ohälsa, ytterligare ett år.

I pengar handlar det om en årskostnad på 35,5 mkr för 2011. De fyra mottagningarna är på Danderyds sjukhus, Stressmottagningen Solna, PBM Sweden i Stockholm, och Gustavsbergs vårdcentral. Målgrupp är sjukskrivna eller i riskzonen för långtidssjukskrivning pga psykisk ohälsa, inkluderat stressrelaterade besvär och utmattningssyndrom. De som får en remiss till en av stressmottagningarna ska snabbt få bedömning och behandling, enligt bästa möjliga evidensbaserade metoder, med målet att snabbt kunna komma tillbaka i arbete. Totalt har det hittills gjorts 609 kvalificerade bedömningar och 402 personer har påbörjat behandlingsprogram.

Det ska bli ytterst intressant att följa projektet under ytterligare två år. Det är ett exempel på hur vi kan göra mer med rätt resurser på rätt plats, något som återigen aktualiserar frågan om ett större grepp på sjukförsäkring och rehabilitering.


BÄTTRE REMISS-RUTINER
Remissen framstår ibland som det viktigaste i vården - det som länkar samman patientens vård, från husläkaren till specialisten, till diagnostik, till bedömning, till behandling, från en behandlande läkare till en annan för en "second opinion". I dag varierar rutinerna för hur remisser hanteras, inte minst kring hur patienterna informeras - det är ju ändå de sistnämnda som borde stå i fokus. Nu har vi i HSN beslutat om ett regelverk för remissens väg genom vården som mycket välmotiverat kommer att ge patienten en större valfrihet och makt över sin situation i vården.


BARNCENTRUM MED KOMPETENS FÖR BROTTSUTSATTA BARN
När barn och unga misstänks ha utsatts för hot, våld eller sexuella övergrepp behöver de snabbt och omfattande stöd. I s.k. Barncentrum får de det stödet, samlat på ett ställe. Försöksverksamheter finns i Sverige liksom ia ndra länder, förebilden är ursprungligen en isländsk arbetsmodell. I Stockholms stad har kommunen samarbetat med landstinget, polisen och åklagaren och ytterligare centrum är under uppbyggnad. Genom Barncentrum samlas relevanta professioner både för att stödja och för att göra utredningarna bättre och mer rättssäkra. Från landstingets sida ska vi medverka med barn- och ungdomspsykiatrisk och barnmedicinsk kompetens och nu har vi beslutat om att bemanna tre av länets tänkta barncentra (inom Astrid Lindgrens barnsjukhus, i Huddinge, och i Sollentuna) med läkare. Med denna bas ska undersökningar, bedömningar och stöd från BUP kunna ges på alla barncentra.


FORTSATT FRITT VAL AV HJÄLPMEDEL
Sedan några år pågår på regeringens uppdrag en försöksverksamhet med fritt val av hjälpmedel för funktionshindrade - en funktionsverksamhet som på det hela taget har fungerat väl. Samtidigt återstår en del att följa upp, utvärdera och analysera. Därför förlängs försöket nu till sista december i år. För enklare hjälpmedel ska systemet fortsätta fungera som hittills, för de lite mer komplexa och dyrare hjälpmedlen ska hanteringen utvecklas. Frågor finns t.e.x. om det uppstår en privat marknad för vidareförsäljning av mer avancerade hjälpmedel.

Mellan 1 maj 2008 och 26 november i fjol togs det ut drygt 1.000 rekvisitioner i Fritt val i vårt landsting - det motsvarar omkring en procent av den totala förskrivningen av de typerna av hjälpmedel. Hörapparater är den största kategorin.


MER PENGAR TILL HABILITERING
Handikappade barn, unga och vuxna får hjälp med habilitering av landstingsdrivna Handikapp & Habilitering, som nu fått ett nytt avtal för 2010. Resursmässigt innebär det knappt 6 mkr eller 1,8% påslag, från drygt 355 till 361 mkr. Sätter vi det i relation till befolkningsökningen (1,4%) så är det alltså en extra förstärkning, som motsvarar drygt 1,5 mkr. Tanken är att fokusera på att korta väntetiderna både till första besök och behandling. En ny ersättningsmodell infördes våren 2009, med 50% rörlig ersättning, som också ska stimulera till ökad tillgänglighet. Handikapp & Habilitering får dessutom 3,5 mkr från staten i stimulansmedel för att förbättra tillgängligheten för barn och ungdomar med psykisk ohälsa.


SYNCENTRALEN KONCENTRERAR SIG PÅ GLASÖGON
Nytt avtal har det också blivit för Stockholms Syncentral (även det en landstingsdriven verksamhet). Syncentralen ska nu ägna sig åt enbart glasögon och bågar, som redan tidigare stod för tre fjärdedelar av verksamheten. 2010 innebär det åtaganden på max ca 52 mkr. Övriga hjälpmedel som Syncentralen hanterats, för ca 17 mkr, övergår till Hjälpmedel Stockholms avtal.

Syncentralens verksamhet är framför allt inriktad på äldre. Cirka 30 procent av alla från 75 år och uppåt drabbas av makuladegeneration (åldersförändring i gula fläcken). I Stockholms län handlar det om drygt 40.000 personer bara i den åldersgruppen. För 80-89-åringarna är glaukom (grön starr) den vanligaste orsaken till försämrad syn. Som allom bekant kommer antalet äldre att öka i vårt län liksom övriga landet de kommande åren, så Syncentralen lär få fortsatt en hel del att göra.



Hälsningar Birgitta Rydberg (fp)