Första april som datum för ett nyhetsbrev kan kanske verka lite
äventyrligt, men jag vågar lova att alla beslut och frågor som i dag varit
uppe i psykiatriberedningen och på hälso- och sjukvårdsnämnden har tagits
på fullt allvar.
PSYKOTERAPIFORSKNINGEN
Det var tyvärr heller inget aprilskämt att psykoterapiinstitutet upplever
sig hotat. Jag har tidigare fått ett antal mejl från oroade
psykoterapiforskare och andra med intresse för frågorna, från hela Europa,
som uppenbarligen har tagit del av den överdrivna oron. jag tror inte att
de haft full information om innebörden i den satsning som sker med en ny
ffforskningsenhet för psykiatri. Det är mycket olyckligt om man misstolkar
vårt beslut att samla resurserna för den relevanta forskningen på ett
ställe, tillsammans med Karolinska institutet. Vår tanke är att det ska ge
en slagkraftigare användning av resurserna där varje krona kommer till
största nytta. Givetvis är Psykoterapiinstitutet fortfarande en av
huvudspelarna som kommer att ha en mycket viktig roll i forskningen också
framgent. Skillnaden för dem är att de får ett vårdavtal för
patientbehandlingar och ett uppdrag med ett anslag från forskningsenheten
med uppdrag kring utbildning och forskningsuppdrag.
VÅRD I TID - NÄR DÅ?
Vård i tid med vårdgaranti är ett välkänt begrepp. Frågan är hur det går -
alldeles för sakta, är den spontana reaktionen. Vi behöver bli bättre både
i de grundläggande vårdbeställningarna och med den vårdgarantifunktion vi
har för särskilda fall, när människor inte får behandling i tid. De flesta
fallen och de längsta väntetiderna finns inom ortopedin. Totalt kommer det
att kosta drygt 100 miljoner kronor att beta av köerna i det
tillgänglighetsprojekt som vi nu driver, därav står ortopedin för 58 mkr.
Den närmaste tiden kommer så många beställningar av behandlingar som
möjligt att göras för de patienter som väntat för länge. HSN kommer att få
ett tilläggsanslag som ska behandlas av landstingsrådsberedningen. 175
mkr kommer att anslås för att förbättra tillgängligheten. Pengarna finns i
landstingets centrala budget.
STI-ARBETET FÖRBÄTTRAS...
I höstas tog vi beslut om att genomföra en översyn av arbetet med STI
(sexuellt överförbara sjukdomar/infektioner). En huvudanledning var den
oroande ökningen av klamydia framför allt bland våra unga, något som ju
också länets ungdomsmottagningar har märkt av. När vi nu har beslutat om
förbättringar av STI-arbetet får just ungdomsmottagningarna en utökning
med tio miljoner kronor per år för att möta klamydian, samtidigt som
antalet ungdomar också har blivit fler och statsbidraget har minskat. Ett
annat beslut rör våra två sexualmedicinska mottagningar, Sesam City och
RFSU-kliniken, där framför allt den förra har känt av ett starkt ökat
tryck vilkjet försvårat det förebyggande arbetet. Nu kommer vi att
upphandla bägge dessa mottagningar, och upphandlingen ska innehålla
tydliga, enhetliga uppdrag och en tydlig ersättningsmodell.
Även icke-specialiserade mottagningar möter och har möjlighet att fånga
upp STI-fall. Beroendevården bör kunna ta fler STI-prover, och för
husläkarmottagningar och MVC kan riktlinjerna för STI-arbete förtydligas.
Viktigast är förstås att göra allt vi kan för att minska smittspridningen.
En rad åtgärder kan tänkas, från massiv information om kondomanvändning
och saklig upplysning om klamydians faror till föräldra- och
skolinformation - som nog bör komma tidigare än vi kanske spontant skulle
tänka oss. Att identifiera riskgrupper och områden i länet och satsa
särskilt där kan vara en god strategi.
...LIKSOM CANCERVÅRDEN...
På hälso- och sjukvårdsnämnden i dag tog vi upp ett antal förslag som
Patientnämnden kommit med kring cancervården. Genom att genomföra vår
cancerplan kommer vi också att möta det mesta av de förslagen. Det är
roligt att vi i denna så viktiga fråga kunde enas över partigränserna
fp-m-kd-c-s-mp (dvs alla utom v) i beredningen för kroniskt sjuka och
folksjukdomar om ett tillägg, som betonade behovet av en skriftlig
vårdplan så snart som möjligt efter diagnos, och vikten av att
cancerbesked ges av den ansvarige läkaren och inte via telefon.
...OCH DET AKUTA OMHÄNDERTAGANDET
Ni har säkert läst eller hört i DN, SvD, Radio Stockholm eller er lokala
tidning om de förändringar vi ska genomföra för ett bättre akut
omhändertagande. Utgångspunkten är att en invånare med ett oplanerat, mer
eller mindre akut vårdbehov ska få snabb hjälp på rätt vårdnivå. Det
största missnöjet med akutvården finns hos de upp mot 120.000 patienter
som på ett år söker sjukhusets akutmottagning men egentligen inte behöver
den stora akutens resurser. Helst ska man vända sig till sin husläkare och
distriktssköterska - dessa har inom Vårdval Stockholm ju också jouransvar
kvällar och helger, hittills fram till kl 21. Dagtid ska det också finnas
möjlighet att få akuta tider hos husläkaren.
Under förra mandatperioden lyckades inte den dåvarande majoriteten få
husläkarverksamheten och vårdcentralerna att fungera i hela länet.
Istället upprättades mängder av närakuter, som brast både i kontinuitet
och vårdkvalitet för patienterna, och i ekonomi för landstinget och
skattebetalarna. En husläkardriven jourverksamhet är betydligt bättre och
billigare - men för att inte förvirra med för många begrepp kommer i
framtiden alla sådana också att kallas närakut. Från nästa år ska de ha
öppet till 22 kvällar och helger.
Det blir då samma öppettider som för de fyra "gamla" - men välfungerande -
närakuter som blir kvar: Nacka, Löwenströmska, Järva och Handen. De ligger
också väl placerade vid infarter mot city, har nära samarbete med
husläkarna i området liksom med specialistvård på de närsjukhus där de
ligger, och har till skillnad från de andra gamla närakuterna lyckats
avlasta de stora akutsjukhusen.
Inne på akutsjukhusen, slutligen, gör vi en förändring som är mer av inre,
organisatorisk karaktär. De som ändå kommer till sjukhusakuten fast de
kunde ha fått bra hjälp av husläkaren/(nya) närakuten, förs vid en snabb,
professionell första medicinsk bedömning till en lättakut som finns
parallellt med den stora akuten. Det innebär att de lättare skadade och
sjuka får snabb hjälp och slipper vänta i timtal, och att den stora akuten
kan koncentrera sig på de allvarligt sjuka och skadade.
Detta tror vi blir en både enklare, tydligare och bättre organisation för
det akuta omhändertagandet. Vi kommer nu efter vårt beslut på hälso- och
sjukvårdsnämnden i dag att se till att invånarna får information om hur
och var de ska vända sig.
NEDLAGDA NÄRAKUTER - INTE SÅ DYRT
Närakuterna av den gamla sorten var alltså socialdemokraternas
paradprojekt i vården under förra perioden - och de har varit kritiska mot
att vi nu gör vad folkpartiet sade före valet, avvecklar de gamla
närakuterna och satsar på husläkare och deras jouransvar (dvs de nya
närakuterna). Socialdemokraten Inger Ros har i en skrivelse tagit upp
frågan vad nedläggningen av de gamla närakuterna kostar, och svaret är:
inte särskilt mycket. Det handlar om ca 4 mkr för tomma lokaler. Sett till
den kraftigt ökade tillgängligheten med nya husläkarmottagningar, med
totalt nu 180 husläkarmottagningar som ansvarar för akuta besök, och som
ger betydligt mer vård för pengarna, känns det än mer som ett riktigt
beslut.
BEROENDEAVTAL KLART
Beroendecentrum Stockholms avtal för 2008 är nu klart. Beroendevård drivs
ju i dag dels av BCS (den landstingsdrivna beroendekliniken), dels av
Maria Beroendecentrum AB (MBAB), och fritt val gäller för patienterna. För
BCS planeras 35.000 besök under 2008 för vuxendelen. Maria Ungdom får en
uppräkning för att kunna klara det ökade behov vi ser. Beroendevården har
generellt klarat vårdgarantikraven väl och så ska det förstås förbli. När
det gäller subutex- och metadonprogrammen kommer 520 patienter att
behandlas, 100 av dem tror vi är nya patienter.
BEROENDEVÅRD UPPHANDLAS - MEN INTE MARIA UNGDOM
Den beroendevård som idag drivs av Maria Beroendecentrum AB kommer nu att
upphandlas - det handlar framför allt om verksamhet i södra Stockholm och
södra länsdelen. Beroendevården har utvecklats mycket positivt med en
privat utförare jämte vårt landstingsdrivna Beroendecentrum Stockohlm.
Förhoppningen är givetvis att få ännu bättre vård för de skattepengar vi
satsar.
Maria Ungdom kommer däremot inte att upphandlas. Där hade det inkommit ett
antal utmaningar men efter att ha tittat på dem tror vi inte att vi kan få
en bättre vård än den som drivs i dag, detta också med tanke på den
viktiga och täta samverkan som sker med kommunerna. Vi upphandlar inte
heller de landstingsdrivna lokala mottagningarna i söderort, men däremot
blir det upphandling av ny verksamhet främst för unga vuxna med
missbruk/riskbruk och 55+ som ej upplever sig som nedgångna missbrukare
men har riskabla alkholvanor. Främst behövs en metodutveckling kring dessa
grupper och jag ser med spänning fram emot att få idéer om nya
verksamheter som når dem vi idag inte når.
LÄNSGEMENSAM SATSNING FÖR BUP
Inom barn- och ungdomspsykiatrin, vars avtal vi också beslutat om i dag,
blir det framför allt satsningar på den länsgemensamma nivån. Klinikvården
får ett ramhöjande tillskott på 1,7 mkr för att möta det ökade trycket,
som bl.a. beror på att det helt enkelt blir fler tonåringar. 5 mkr satsar
vi på en förlängd och permanentad verksamhet för unga med
självskadebeteende, som tidigare drivits i projektform och har visat sig
framgångsrik. Även dövpsykiatrin stärks. Utöver detta kommer 45 mkr i
statsbidrag att fördelas på satsningar ovanpå detta avtal.
SAMVERKAN OCH BÄTTRE VÅRD FÖR INVANDRARE
Antalet asylsökande har ökat kraftigt och ligger nu på ca 10.000 om året i
Stockholms län samtidigt som andelen som beviljas uppehållstillstånd ökat
från ca 16 till över 50 procent. Det ställer ännu högre krav än tidigare
på såväl vården som kommuner och statliga myndigheter i länet. Jag har
tagit initiativ till en regional samverkansgrupp tillsammans med
landshövding Per Unckel. Samverkan behöver nu utformas med dels ett
regionalt samverkansavtal, dels specifika avtal med några kommuner och
stadsdelar.
Detta ingår som delar i vårt projekt för ökad integration. För vårdens del
innebär förslagen utveckling av första linjens psykiatri i primärvården,
med fokus på transkulturell kompetens, utveckling av hälsosamtalen, och
uppföljning så att fler kommer dit. Vi kommer också att fortsätta stödja
Transkulturellt centrum. I pengar handlar det om totalt 11,4 mkr, varav
3,5 mkr till första linjens psykiatri och 5,5 mkr till hälsoinformatörer.
Vi kommer också att upphandla psykiatrisk specialistvård som ska stödja
främst husläkarna med de patienter de behöver annan specialistkompetens
för att kunna hjälpa.
Att landstinget engagerar sig i detta är självklart, det handlar om att
förbättra hälsan och därmed livskvaliteten för en grupp som i dag är
sårbar, som ofta har svåra upplevelser med sig. Att vi tar
samverkansinitiativ är förstås i sista hand också ett egenintresse för
vården: vi vill ha färre som far illa och blir sjuka.
Hälsningar Birgitta