Rydbergs recept Nyhetsbrev från Birgitta Rydberg 20070911
I dag har vi haft höstterminens första landstingsfullmäktige. Bland de
stora finansiella ärendena märktes delårsbokslutet för första halvåret,
och frågan om investeringar för operationsavdelningar på våra stora
akutsjukhus. Jag tänkte istället skriva om några andra aktuella frågor på
fullmäktiges agenda.
UPPFÖLJNING AV HANDIKAPPROGRAMMET
Landstingets aktuella handikapprogram antogs 2004 för perioden 2004-2006,
och förlängdes sedan med relevanta justeringar för åren 2007-2010. En
uppföljning ska göras varje år. Årets genomgång i form av en enkät till
alla förvaltningar och bolag, visar generellt att syftet och avsikterna
med programmet följs i alla våra verksamheter men att graden av
följsamhet, föga förvånande, varierar. Det finns ett klart utrymme för
förbättringar på flera områden. Medvetenheten, liksom den medicinska
vårdens kunskaper och bemötande, är gott, men kan alltid förbättras. På
tillgänglighetssidan har vårt fastighetsbolag Locum vid en genomgån hittat
1.184 enkelt avhjälpta hinder - att de fortfarande fanns kvar, oavhjälpta,
visar på behovet av ständig uppföljning och vaksamhet kring
tillgänglighet. Under våren 2007 ska Locum ha börjat åtgärda dessa hinder
vid s.k. tillgänglighetsronder.
När det gäller ett mål om familjeliv och integritet har bara fyra av
förvaltningarna och bolagen svarat, vilket väl visar på ett
förbättringsområde.
Allmänt gäller det att hela tiden hålla i minnet att ett funktionshinder
blir ett handikapp först när miljön eller omgivningen kring personen
lägger hinder i vägen. Kan vi minimera hindren kommer många färre att
handikappas.
MOT VÅLD I ARBETSMILJÖN
Landstingets personal har ibland en utsatt arbetsmiljö. Det gäller inte
minst de många kvinnorna i vården. Med ett nytt program för att förebygga,
bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön ges bättre
förutsättningar. Vår tidigare policy och riktlinjer för säkerhet
kompletteras, och vi tydliggör vad arbetsmiljölagen säger. Förvaltningar
och bolag ska få konkret vägledning om hur de ska agera, är tanken. Det
handlar övergripande om hur arbetsplatser utformas och om att alltid
anmäla våld och allvarliga hot till Arbetsmiljöverket, polisen och
försäkringskassan. Riskanalyser ska genomföras, rutiner för anmälningar
finnas, resor organiseras på ett säkert sätt, osv. Utbildningar för
nyanställda och befintliga medarbetare liksom arbetsplatsträffar och
samverkansgrupper är verktyg för att höja medvetenheten om risker och hur
man förebygger dem.
KAN PRIVATA VÅRDGIVARE MEDVERKA I ARBETSGRUPPER OM DE SAMTIDIGT UTMANAR
LANDSTINGSDRIFT?
Jag fick en s.k. enkel fråga (oförberedd fråga som väcks under fm idag och
besvaras kl 13) om det är rätt att Aleris får delta i en arbetsgrupp om
psykiatriöversynen. Arbetet leds av en projektgrupp i
sjukvårdsförvaltningen och psykiatriberedningen är referensgrupp. Men det
finns också andra grupper som ska ge synpunkter. I en sådan arbetsgrupp
finns företrädare för både privata vårdgivare (Ersta och Aleris), för
landstingets egenregiverksamhet och för patientföreningar. Även
verksamhetscheferna kommer löpande att medverka med att ge synpunkter. För
mig är det solklart att man kan lyssna på fler, även de som utmanar
landstinget. Men när det är dags för att lägga fram förslag till oss
politiker då är det tjänstemännens projektgrupp som lägger förslagen -
inte privata eller landstingsvårdgivare. Och besluten tas av oss
politiker i hälso- och sjukvårdsnämnden. Det är också politikerna, inte
några arbetsgrupper, som avgör om vi kommer att upphandla verksamheter som
lämnat in en utmaning. Och en utmaning innebär att alla i full konkurrens
kan lägga ett bud.
ARBETET FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR
För snart två år sedan antog landstinget sitt program för att hjälpa
våldsutsatta kvinnor. I dag har jag svarat på en interpellation från
miljöpartiets landstingsråd om hur det går med arbetet. Tack bra, kunde
jag svara; efter viss försening under den förra, rödgröna majoritetens
sista tid vid makten drog arbetet på gång i allvar med resultatet från en
arbetsgrupp som presenterades i november förra året. Därefter har de
ansvariga inom Forum och Centrum för folkhälsa arbetat med att dels
upprätta en central stödfunktion, dels utforma utbildningar för
vårdpersonal. En första utbildningsomgång hoppas vi kan starta i höst, för
primärvårdens verksamhetschefer.
Den centrala stödfunktionen ska lämna en årlig redovisning, bidra med
sakkunskap och i övrigt det stöd som landstingets nämnder och styrelser
behöver inom uppdragets område. Stöd ska ges för att ta fram lokala
handlingsprogram och genomföra uppföljningar och utvärderingar samt att
bilda nätverk inom de landstingsfinansierade verksamheter som bedriver
befolkningsinriktad service på alla områden.
Det viktigaste brukar jag alltid upprepa är att de som arbetar i vården,
och som ofta är de första som kommer i kontakt med kvinnor som utsatts för
våld eller sexuella övergrepp, är att se tecknen, våga fråga, och stötta
vid beslut om att anmäla. En annan viktig del är att dokumentera skadorna
så bevisen finns där när kvinnan sedan vill anmäla.
AMBITIONER FÖR PSYKIATRIN
Psykiatrin är i behov av översyn och nysatsningar - det har jag hela tiden
varit tydlig med. Och lika tydlig är jag med att det inte nödvändigtvis
behöver handla om mer pengar; vi måste först och främst se till att de
fyra miljarder kronor som vi lägger på psykiatrin används på bästa sätt,
för evidensbaserad behandling, och att så många patienter som behöver tas
emot och ges hjälp. På dagens fullmäktige besvarade jag en interpellation
med ett antal frågor om psykiatrin från en socialdemokrat, och jag kände
mig trygg i mina svar. Vi genomför nu en psykiatriöversyn för att öka
tillgängligheten, främja evidensbaserade metoder och se till att pengarna
används rätt. Inför 2007 har vi trots allt också sett att det fanns ett
behov av nya resurser och årets budget innebär därför ett plus för
psykiatrin. Den kvalitetssatsningen innebär bl.a. följande:
- Vården av unga vuxna 15-25 år utvecklas genom förbättrad samverkan inom
psykiatrin.
- Insatserna för personer med psykisk störning och missbruk förbättras.
- Individuella vårdplaner upprättas för alla patienter med psykisk
sjukdom.
- Stödet förbättras för anhöriga till psykiskt sjuka, i synnerhet barnen.
- Den psykosociala kompetensen förstärks inom primärvården som utgör den
första linjens psykiatri.
- Patienternas valfrihet ökas. Ett nytt ersättningssystem ökar dessa
möjligheter.
TILLGÄNGLIGHET TILL STOCKHOLMS SYNCENTRAL
På Stockholms syncentral har det ibland varit problem med långa
väntetider. Till vissa av professionerna har man fått vänta upp till fem
månader. Orsakerna är bl.a. att man har förändrat sitt arbetssätt med mer
sammanhållen rehabilitering. Det är naturligtvis i grunden en positiv
förändring. Samtidigt har man haft vissa rekryteringsproblem. Vi följer
förstås situationen kontinuerligt och det som hittills gjorts för att
minska väntetiderna har lett till att man är nere på de avsedda max tre
månaderna för nästan alla yrkesgrupper (med undantag för
optiker-synpedagog i yrkesteamet, fyra månader). För att öka
tillgängligheten ytterligare i framtiden ska vi ta upp hur man kan komma
till lättare både med besök och via telefon. En brukarundersökning per
telefon har gjorts för att kartlägga utgångsläget, vi hoppas att utfallet
kommer att peka på att Syncentralen går i rätt riktning.
NYA TÄNKESÄTT KRING ÄTSTÖRNING OCH ÖVERVIKT?
I förra veckan var jag på ett intresant seminarium på en klinik vid Novum
i Huddinge: Mandometer har utvecklat en framgångsrik metod för att bota
ätstörningar. Det går ut på att istället för psykologiska och psykiatriska
insatser, helt enkelt lära patienterna att äta rätt och förändra deras
beteende. Nu säger man sig också ha bevisat metodens framgång för
överviktsbehandling. Patienterna följs efter behandlingen i flera år,
återfallen sägs vara små. Givetvis innebär det om sådana behandlingar kan
visa sig framgångsrika i större skala stora vinster i livskvalitet och
minskat lidande, och även i sparade pengar för sjukvården.
Jag är dock inte beredd att skriva under på att Mandometer--metoden
fungerar som en generell behandling för personer med anorexi, bulimi eller
övervikt även om den säkerligen kan fungera för vissa, rentav för många.
Delikat i sammanhanget är också att Mandometer är ett företag som tagit
patent på sin metod, den sprids alltså inte öppet i vården som nya
evidensbaserade metoder brukar göra. Vårdens och den medicinska
forskningens utveckling i samklang med kommersiella, vinstdrivande
intressen är alltid ett känsligt ämne att bevaka. Men Mandometers resultat
är hursomhelst glädjande och förstås allra mest för de som fått och kommer
att kunna få bra hjälp av dem.
FÄRRE UNGA PÅ KROGEN MED ÖL
I förra veckan fick jag också vara med om att presentera en glad nyhet på
alkoholområdet. Det är inte alltför ofta - tvärtom har vi vant oss vid
dystra rubriker kring ökat drickande och att unga, ja rentav barn, börjar
dricka allt tidigare. På senare tid har en del rapporter jävat den
trenden. I vintras kom resultat om alkoholutvecklingen i Stockholms län
som visade att konsumtionen totalt sett stagnerat och kanske t.o.m. börjat
minska. Oroande var att unga kvinnor drack mer.
Nu har STAD (Stockholm förebygger alkohol och droger, numera en del av
landstingets beroendecentrum men alltjämt fast grundat på samverkan med
polis, tillståndsmyndigheter, restaurangnäringen osv) i sitt
restaurangprojekt kunnat visa en positiv utveckling i att färre unga
kommer in, och markant färre unga serveras starköl på krogen. Jämfört med
2004, då man hade sett en ökning från föregående undersökning, sjunker
andelen av de granskade krogarna där skådespelarna i testet serverades
starköl från 51 till 8 procent. Dessa restauranger hade följts sedan en
första köpstudie av ungomdsinriktade krogar 1996, de som upphört har
ersatts. Siffran för ett extraurval med ungdomsinriktade krogar var
samtidigt 24 procent.
Slutsatsen är dels att det är glädjande att fler restaurangägare och
serveringspersonal bättrat sig och sina kunskaper (det är trots allt ett
lagbrott att servera en underårig alkohol). Dels att det lönar sig att
hålla koll på de ungdomsinriktade krogarna. Dels att vi inte får släppa
garden: vi måste nu fortsätta för att behålla dessa fina resultat och få
ännu bättre framöver.
VIKTIGA LIBERALA BESLUT PÅ LANDSMÖTET
I helgen var jag med hundratals andra folkpartiliberaler på landsmöte i
Västerås. Det var en härlig stämning som åtminstone de första dagarna
matchades av ett soligt, friskt höstväder. Höjdpunkten var förstås valet
av Jan Björklund till ny partiledare. Jan har ju funnits med i
toppolitiken länge, men har dessutom hunnit med en påbörjad karriär som
yrkesofficer. Jag hyser stora förhoppningar om Jans ledarskap, både sett
till det politiska innehållet med breda, socialliberala perspektiv på
samhällsutvecklingen och reformbehoven inom skolan och högskolan men också
vården, socialpolitiken, för näringslivet och inte minst för miljön, vår
globala ödesfråga. Jans bakgrund i kommunpolitiken tror jag är en stor
styrka när det gäller att leverera resultat - en gammal paradgren för
folkpartiet.
En viktig del i folkpartiets socialliberala reformer är det vi kallar
psykiatrilyftet. Jag satt med i gruppen som tog fram en rapport till
landsmötet, rapporten hittar du här:
http://www.folkpartiet.se/UI/Pages/DocumentPage.aspx?id=64259
Landsmötet antog rapporten med ett antal ändringar från sociala utskottet
som jag anser gör den bättre och tydligare. Det visar att politiska
program och förslag kan utvecklas till det bättre ju fler som får vara med
och ha synpunkter. De här tilläggen gjorde landsmötet:
* Unga vuxnas måste uppmärksammas och få adekvat vård. (I Stockholm ska vi
införa gemensamma team mellan BUP och vuxenpsykatrin för unga vuxna,
åldersgruppen 16-25, som annars tyvärr lätt faller mellan stolarna.)
* Skolhälsovården måste få psykosocial kompetens och detta ska regleras i
skollagen.
* Nya metoder, som tillgänglighet till psykisk vård via webb och e-post
bör vara möjligt. (Det ingår i vår psykiatriöversyn i Stockholms län att
se på behandling och tillgänglighet via webben.)
* En skötarutbildning inom psykiatrin ska inrättas. (Att höja kompetensen
i framför allt slutenvården, där man har de tyngsta patienterna men i dag
den lägsta utbildningsnivån på medarbetarna, är A och O för att klara
kvalitetshöjningen och hushålla med våra resurser.)
* Folkpartiet liberalerna strävar efter olika driftsformer inom vården.
(Även detta ingår i vår psykiatriöversyn. Psykiatrin har ju inte haft
samma positiva utveckling med fler vård- och arbetsgivare som betytt så
mycket för den somatiska vården. Eftersom vi tycker att konkurrens om
vårdidéer är bra, vill vi också att vårdstrukturen ses över för att bli
tillåtande mot fler alternativ.)
Några andra viktiga beslut inom det sociala området var att satsa på barn-
och ungdomsvården. Bl.a. ska fler fältarbetare anställas, en
rekryteringskampanj för fler familjehem genomföras och fler vårdplatser
som krishem, gruppbostäder och
Landsmötet uttalade dessutom att samverkan mellan polis och socialtjänst
måste bli bättre för att hjälpa ungdomar med ett destruktivt beteende.
Ungdomar som bryter mot vårdplaner enligt LVU (lagen om vård av unga)
genom att befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt ska kunna omhändertas
av polisen om samtycke från socialtjänst och vårdnadshavare finns.
Hälsningar Birgitta Rydberg