Rydbergs recept Nyhetsbrev från Birgitta Rydberg 20070926

Rydbergs recept Nyhetsbrev från Birgitta Rydberg 20070926

 

Den nya arbetsveckan började rätt bra med en artikel i DN om regioner. Det

är tydligt att intresset är stort runtom i landet för att delta i

bildandet av större, funktionella regioner. Jag tror att det behövs, de

gamla gränserna är varken optimala för människorna, företagen eller den

viktiga verksamhet som ligger eller borde ligga på regional nivå: hälso-

och sjukvård men även regional utveckling, infrastruktur och för

folkpartiets och min del också gärna sjukförsäkringen.

SKOLOR, BARNEN, MATEN OCH RÖRELSEN

På måndagen hade vi också en pressträff om hur skolor och kommuner arbetar

för att främja barns fysiska aktivitet och hälsosamma matvanor. Det visar

sig att man kan göra betydligt mer. Mest slående i rapporten från Centrum

för folkhälsa, som har gjort enkäter med mycket hög svarsfrekvens till

alla länets kommuner/stadsdelar och skolor, var kanske att strukturen

kring de olika insatserna och metoderna var ganska bristfällig.

Godisförsäljning och läskautomater finns inte på så många, men ändå på

alldeles för många, skolor. Min kommentar kan du läsa här:

http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=35406

STATSBIDRAG, BUP, UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Idag kommer landstinget att ansöka om statsbidrag till utökade insatser

inom barn- och ungdomspsykiatrin. Vi ansöker om 45 mkr vilket borde vara

länets andel av statsbidraget om våra förslag godkänns. Vår ansökan

handlar både om kvalitet och tillgänglighet. men det finns också med en

bit som handlar om att stärka primärvårdens kompetens. Statsbidraget ska

främja omhändertagandet för unga med psykisk ohälsa så det riktas inte

enbart till barnpsykiatrin. besked hoppas vi inte dröjer för länge.

Socialstyrelsen ska fatta beslutet om tilldelning

KOMPENSATION VID INSTÄLLD OPERATION

Tidigare i år har vi diskuterat att personer som i ett sent läge får reda

på att deras planerade operation ställs in, bör kompenseras ekonomiskt. Nu

har vi i hälso- och sjukvårdsnämnden kunnat besluta om en sådan

kompensation: ett schablonbelopp på 1.500 kronor betalas ut. Information

om möjligheten och administrationen ska skötas av vårdgivaren. Patienter

som inte får ersättning de anser sig ha rätt till ska kunna vända sig till

patientnämnden.

Att förbereda sig för en operation är för det mesta en stor anspänning,

och att sedan få denna inställd dagarna innan är givetvis ett antiklimax

som kan vara mer eller mindre traumatiskt. En ekonomisk kompensation

kanske är ett litet plåster på såren men är ett led i att stärka

patientens rätt i vården, och en ytterligare stimulans för att ge vård i

tid. Vilket tyvärr kan behövas ibland.

FLER FERTILITETSBEHANDLINGAR MÖJLIGA

För par som inte kan få barn finns möjlighet till konstgjord befruktning,

IVF-behandling. Landstinget betalar högtst två behandlingsförsök vilket

har ansetts som en rimlig prioritering för det offentliga åtagandet, när

vi väger det mot andra behov inom hälso- och sjukvården. Den som betalar

själv kan vända sig till privata kliniker för att göra fler försök, vilket

jag inte har några problem med. Människor måste få göra som de vill med

sina pengar. Ibland är det dock av medicinska skäl inte möjligt för en

privat klinik att utföra IVF-behandlingen. Det kan handla om avancerad

fosterdiagnostik eller s.k. spermatvätt för att stoppa smittsamma

virussjukdomar. För dessa par blir det då i dag omöjligt att göra

prioriteringen att själva betala för fler behandlingar.

Principen för den offentliga sjukvården är att det inte ska vara möjligt

att betala ur egen ficka för offentliga hälso- och sjukvårdstjänster, men

i detta fall innebär det alltså olika förutsättningar för barnlösa par att

bli gravida. Det är en svår avvägning. Människor som inte har råd med dyra

IVF-behandlingar får ju inte heller dessa extra chanser. Vi tycker ändå

att likabehandlingen av barnlösa par även om de har behov av mer avancerad

IVF-behandling överväger, när det inte heller belastar den offentliga

sjukvårdsbudgeten. Därför har vi beslutat om att ytterligare belysa om

Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge får hjälpa par med

egenfinansierad IVF-behandling. Vi behöver pröva om det har

undanträngningseffekter, ta reda på hur andra landsting hanterar detta.

Detta är ett principiellt ärende så det kommer att bleysas väl och sedan

gå till fullmäktige. Det finns alltid risk att det blir en debatt om

blandfinansiering där man vill kalla det för gräddfil till vård. men här

handlar det om ifall vi ska tvinna vissa par att resa utomlands om vi inte

hittar en möjlighet att mankan få betala själv. Det bror på vår

lagstiftning som säger att vissa behandlingar inom IVF bara får utföras på

sjukhus i offentlig drift.

FORTSATT RÄTTSPSYKIATRISK VÅRD PÅ KARSUDDEN

Landstinget ansvarar inte bara för den vanliga, öppna och slutna,

psykiatrin utan har även hand om rättspsykiatrin - dvs de dömda

brottslingar som bedöms så sjuka att de inte kan sitta i fängelse. En del

av Stockholms läns landstings rättspsykiatriska vård har bedrivits på

Karsuddens sjukhus i Sörmland, där vi i princip helt har utnyttjat våra 60

platser.

Det har gjorts förutsägelser om att behovet av rättspsykiatriplatser

kommer att minska, bl.a. till följd av öppenvård med särskilda

föreskrifter, men landstinget delar inte den tolkningen. Landstinget

kommer i nära framtid att besluta om nybyggnation rättspykiatrin i

Huddinge, men även med de nya lokalerna bedömer vi att Karsuddens 60

platser kommer att behövas även i framtiden. Därför tecknar vi ett nytt

femårigt avtal.

På sikt är min förhoppning att staten kommer att ta ett större ansvar för

rättspsykiatrin. Det hindrar inte att vi i landstingen, eller kommande

regioner med ansvar för hälso- och sjukvård, har kunskaperna och

resurserna att sköta själva vården.

ASTMAREHABILITERING FÖRLÄNGS

Sedan några år bedriver Årekliniken astmarehabilitering åt landstinget.

Resultaten är mycket goda, bl.a. arbetar man framgångsrikt med

rökavvänjning vilket naturligtvis är mycket positivt för den här

patientgruppen. Hittills har vi inte kunnat se att patienternas

aktivitetsnivå har ökat efter behandlingen men med ökad styrka, förbättrad

upplevd hälsa, bättre sömn m.m. borde det naturligtvis vara den slutliga

effekten. Det behöver vi fortsätta att följa upp när vi nu förlänger

avtalet till utgången av 2009.

REHABILITERING UTOMLANDS

Annan rehabilitering bedriver landstinget ännu längre bort. I Spanien

(såväl på fastlandet som på öarna) har fem avtalspartner rehabilitering

för främst reumatologiska men även neurologiska och dermatologiska (ffa

psoriasis) patienter. Även här är resultaten goda Det överväldigande

flertalet patienter upplever att de fått utmärkt rehabilitering och

avsevärt förbättrat allmäntillstånd. Ingen säger sig må sämre. För några

år sedan besökte jag själv anläggningen på Los Cristianos när jag ändå var

på teneriffa och fick ett positivt intryck av en mycket välstrukturerad

reabilitering med intensivträning. Av ett par Stockholmspatienter som åkt

dit med remiss från landstinget fick jag höra hur planeringen före resan

varit och hur planeringen för eftervården lades upp. Utlandsvård i soliga

Spanien kan ibland låta lyxigt men för de här patientgrupperna är det

effektiv vård.

NYHETER FÖR GERIATRISK VÅRD

Från 2008 kommer avtalen för geriatrisk vård successivt att uppdateras med

den reviderade uppdragsbeskrivning, ersättningsmodell och uppföljningsplan

som vi beslutat om på hälso- och sjukvårdsnämnden i dag. Dokumentet

innehåller t.ex. beskrivningar av målgruppen (med fokus på "patienter som

är biologiskt åldrade och är nära sin funktionella sviktgräns") och

kriterier för intagning till geriatrisk vård. För att säkra

kvalitetsgranskning och transparens får vårdgivarna skyldighet att

rapportera till det nyligen upprättade Svenska Palliativregistret och

andra relevanta kvalitetsregister. Ersättningsmodell och uppföljningsplan

revideras och förtydligas.

Viktigast är det tydliga kravet på ökad tillgänglighet. Tidigare har

regeln varit att minst 90 procent av patienterna som skrivs in akut (från

akutmottagningar, hemmet eller närakuter) ska läggas in inom 24 timmar

efter förfrågan. Ett dygn är givetvis väldigt lång tid för en gammal

människa i behov av vård. Vi skärper nu tidsgränsen till 6 timmar.

ÖVERSYN AV DIALYSVÅRDEN KLAR

I vår budget för 2007 gav vi uppdrag om en översyn av dialyssjukvården i

länet. Nu är denna klar. Vi har två dialyskliniker i länet, på Karolinska

universitetssjukhuset och Danderyds sjukhus. Dialys ges oftast 3 gånger

per vecka men internationella erfarenheter pekar på att det bör ske ännu

tätare. Tanken är att man så mycket som möjligt ska efterlikna de egna

njurarnas ständiga renande verksamhet. I dag använder de flesta den

vanligaste dialysformen, hemodialys där blodet cirkulerar genom ett

särskilt filter, på sjukhus. I framtiden kan det bli möjligt att själv ta

ansvar för sin hemodialys, hemma, på en satellitmottagning eller vid en

institution. En viktig prioritering är också att dialysvården blir mer

anpassad till de enskilda brukarna. Det känns ganska omodernt att

människor som i övrigt är friska och lever sina liv som vanligt ska behöva

åka till sjukhus flera gånger i veckan för en medicinsk rutinåtgärd. Det

innebär inte att vi ska avveckla dialysvården på sjukhus: tvärtom behöver

också den ses över. Flexibilitet med flera olika vårdformer måste vara

vägen framåt.

 

 

Hälsningar Birgitta