Rydbergs recept nr. 6

RUBRIKER
1,1 miljard till Stockholms läns landsting
Bokslutsdebatt med röda dunster
Vårdval Stockholm fungerar - fler nöjda, mer vårdbehov uppfylls
Hälsocentraler: Bara ett annat namn
Samtalsstöd för transpersoner
Insatser mot självmord bland äldre
USA: Erfarenheter och lärdomar om bl.a. IT och patientsäkerhet


1,1 MILJARD TILL STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Stockholms läns landsting får 1,1 miljard av regeringens extra generella statsbidrag de kommande tre åren: 449 mkr 2010, och 321 mkr vardera 2011 och 2012. Om vår befolkning fortsätter öka kan det kanske bli några miljoner eftersom regeringens totalt 17 miljarder ska fördelas utifrån invånarantal.

Alliansregeringens besked är både välkommet och väntat. Vi är många som har pekat på att det inte bara handlar om att värna välfärden, utan också om mycket god konjunkturpolitik. Pengar till kommuner och landsting innebär jobb i vård och skola.

Särskilt välkommet är att pengarna kommer som generella statsbidrag. Det blir vi som är ansvariga i varje kommun och landsting, och som känner vår verksamhet och våra invånares behov bäst, som får ansvaret att fördela extraresurserna.

I min kommentar (http://www.sll.se/sll/templates/PressReleasePage.aspx?id=48980) betonar jag också att det ekonomiska läget även med dessa extra pengar är fortsatt kärvt. Förändringsarbetet inte minst i vården, för att få ut mesta möjliga av varje skattekrona, är nu ännu angelägnare. Samtidigt ser jag inget utrymme för den planerade skattesänkningen nästa år.


BOKSLUTSDEBATT MED RÖDA DUNSTER
Om man ska lyssna på oppositionen, och särskilt Socialdemokraterna, så har det mesta i landstinget och i vården blivit sämre. När jag läste S + V-uttalandet i landstingsstyrelsen angående landstingets årsredovisning, så gav det en känsla av att de inte var långtifrån att skylla Alliansen i landstinget för såväl finanskris som försenad vårsol. Deras överdrivna tonläge känns helt enkelt inte seriöst men ingår i ett mönster av en allt hårdare debatton de senaste åren.  

Den som är riktigt engagerad i något har förstås lätt att ta i lite för mycket ibland, och vi i Alliansen syndar nog också ibland. Men jag måste säga att jag åter under bokslutsdebatten i dag saknade ett vänligare, inte snällare men varmare, debattklimat som vi hade några mandatperioder tillbaka.

Nåväl. Det var med viss stolthet som vi i fullmäktige i dag redogjorde för landstingets bokslut för 2008. En hel del har åstadkommits sedan 2006. Vi har börjat beta av vårdskulden som vi ärvde, tillgängligheten har ökat kraftigt i såväl primärvård som psykiatri, fler får träffa sin husläkare eller en psykiater snabbare. Vårdval Stockholm har betytt mycket (se mer nedan) liksom vår ändrade ersättningsmodell för psykiatrin med en högre rörlig andel för att få fler patientbesök. Väntetiderna i vården börjar vi också få bukt med, även om det går långsamt.

Mest talande är kanske S-V-kritiken mot Karolinskas underskott; något som de som bekant aldrig själva tog tag i - tvärtom förvärrades situationen av den framtvingade fusionen mellan Karolinska och Huddinge. Nu ger vi för första gången tydliga besked genom flerårsavtal men också genom att på förhand säga nej till extrapengar i efterskott genom ägartillskott. Ett sjukhus som har gått med underskott i princip varje år det senaste decenniet har nu istället inlett ett ambitiöst men tufft förändringsarbete som redan har gett resultat på bl.a. akuten och strålbehandlingen.

Talande är också påståendet att vi har satt Södertälje och dess sjukhus i strykklass. Den minnesgode vet förstås att S försökte lägga ned akutsjukhuset i Södertälje. Den här mandatperioden har vi paradoxalt fått en långrandig debatt där rykten och grundlösa påståenden sprids för att skrämma upp Södertäljeborna och trumma upp en opinion till skydd för sjukhuset - som ju inte alls är hotat, åtminstone inte av oss i Alliansen. Nu lovar S för övrigt ett nytt, stort, fint sjukhus i Södertälje för 2,5 miljarder. Frågan är var de ska ta de pengarna -  de har ju inte ens pengar till att bygga nya Karolinska i Solna eftersom de säger nej till vår lösning i samverkan med näringsliv och finansiärer.


VÅRDVAL STOCKHOLM FUNGERAR: FLER NÖJDA, MER VÅRDBEHOV UPPFYLLS
Att hälsan inte är jämlik är ett faktum som jag ofta upprepar, för att inskärpa behovet av viktiga hälsofrämjande och förebyggande insatser - framför allt sådana som ger människor kraft och kunskap att förändra sin egen vardag och livsstil. Den ojämlika hälsan i länet utifrån socioekonomisk situation, bekräftades i Folkhälsorapporten 2007 som bygger på Folkhälsoenkäten 2006. Problemet är inte nytt utan något som en rad majoriteter i landstinget med varierande färg har brottats med.

Delvis handlar det förstås om "ouppfyllda mål för hälso- och sjukvården", som var rubriken på en interpellation som jag besvarade i dag. Glädjande är då att målen nu för första gången är på bättre väg att uppfyllas - till stor del tack vare Vårdval Stockholm, som ju annars ofta får klä skott för att spä på ojämlikheter i vården. Sanningen är att vi nu för första gången ser en kraftig ökning av läkarbesöken bland dem som bor i s.k. utsatta områden. För första gången görs det nu lika många läkarbesök i primärvården i socioekonomiskt svagare områden som i mer gynnade och välmående områden.

Nöjdheten med vården och framför allt primärvården ökar ju också vilket åter bekräftas i siffror från Vårdbarometern för 2008. Och allra nöjdast är faktiskt låginkomsttagarna. Läs mer på min blogg, http://birgittarydberg.wordpress.com och på landstingets hemsida, http://www.sll.se/sll/templates/PressReleasePage.aspx?id=48945

S  hade också påståenden att sjukhusens akutmottagningar ökat sina besök med 5% vilket innebär 40 stycken fler besök per dag. Ja det stämde då. Men man ville inte prata om att samtidigt ökade besöken hos husläkare med 852 per dag. Och i år har besöken på akutmottagningarna i januari och februari minskat med 5%. Patienterna börjar hitta till husläkarmottagningarna i ökad omfattning. 1/3 av alla besök där görs när det är öppen mottagning på fm s.k. dropin utan tidsbokning.


HÄLSOCENTRALER - BARA ETT ANNAT NAMN
Att arbeta hälsofrämjande, vårda det friska, och förebygga sjukdom eller att sjukdomar förvärras är god politik både för patienterna och skattebetalarna. Det är ju en av huvudtankarna både bakom mitt och Folkpartiets mångåriga arbete för husläkare och distriktssköterskor, och bakom Vårdval Stockholm. Miljöpartiet gillar också hälsofrämjande arbete och har motionerat om att inrätta hälsocentraler. Detta ingår ju dock redan mycket tydligt i regelböckerna för Vårdval Stockholm, och är också något som vi arbetar ständigt med. Från årsskiftet infördes således bonusen för hälsofrämjande insatser. Vi i Folkpartiet vill dessutom framöver utveckla distriktssköterskornas roll än mer.

Att döma av det betyg som vården får efter Vårdvalets införande så är vi en bit på rätt väg.


SAMTALSSTÖD FÖR TRANSPERSONER
Nuförtiden talar vi inte om bara homosexuella utan är medvetna om att människors sexuella läggning är betydligt mer individuell. För att förenkla används ibland begreppet "HBT" med olika sammansättningar (HBT-frågor, HBT-personer osv). Ofta är det dock fortfarande de homosexuella, män och kvinnor som blir kära i och har sex med personer av samma kön, som är huvudfokus. T:et står för transpersoner som ibland riskerar att bli lite bortglömda. De uppmärksammas nu i en motion från Vänsterpartiet, som vill att transpersoner ska få samtalsstöd i vården.

Sådant samtalsstöd finns förstås redan nu men utbudet och förutsättningarna kan nog utvecklas. I dag får homo- och bisexuella transvestiter samtalsstöd via Psykhälsan som andra homo- och bisexuella. Transsexuella får samtalsstöd via mottagningen för könsbytesutredningar. Den grupp som eventuellt faller mellan stolarna är heterosexuella transvestiter, som förstås kan få hjälp på sin husläkarmottagning, som ju har ansvar också för psykosocialt stöd. Dock inser vi at det kan finna särskilda behov för denna grupp. Därför har vi utöver redovisningen av de möjligheter som finns, i vårt svar på motionen sagt att Psykhälsan även ska erbjuda heterosexuella transvestiter samtalsstöd.


INSATSER MOT SJÄLVMORD BLAND ÄLDRE
Självmord och självmordsförsök är ofta något som diskuteras med fokus på yngre personer och visst är det fruktansvärt när människor innan livet ens hunnit börja på riktigt, känner sådan förtvivlan att de vill avsluta det. Men det är också självklart fruktansvärt när äldre personer inte ser fram mot livets sista år med glädje utan istället i förtvivlan väljer den sista utvägen att ta sina liv. Självmord bland äldre är i mycket en tyst fråga som vi behöver uppmärksamma och tala om mer - och framför allt behöver vården men också alla som finns i äldres närhet bli bättre på att uppmärksamma tecken på depression och självmordsbenägenhet.

Vårdinsatserna för att hjälpa äldre som mår psykiskt dåligt och riskerar att ta eller försöka ta sina liv utvecklas nu liksom psykiatrin och de psykosociala insatserna i övrigt. Äldrepsykiatriska team liksom suicidteam ingår i kravspecifikationerna för kommande vårdutbud. De psykosociala resurserna för besök hos kurator eller psykolog i primärvården har stärkts med Vårdval Stockholm. Sedan i höstas finns också ett mobilt äldrepsykiatriskt team som ska ge stöd åt personal på äldreboenden för att hjälpa äldre med demenssjukdomar och svåra beteendeproblem. Läkemedelskommittéerna bedriver ett viktigt utbildningsarbete - äldre reagerar annorlunda på läkemedel och förstås också på de ofta använda antidepressiva preparaten.


USA: ERFARENHETER OCH LÄRDOMAR
Jag har varit 5 dagar i USA förra veckan på en studieresa med styrelsen för Sveriges Kommuner och landsting. Styrelsen var indelad i fyra grupper som studerade sjukvård, energi och klimat, infrastruktur samt integration. Vi hade ett väldigt omfattande program och det var inte lätt att ställa tillbaka kroppen med 9 timmars tidskillnad. Sömnen är inte riktigt i ordning ännu. Reserapporten för de olika grupperna är dock redan färdig

I USA besökte vi dels Swedish Medical Center i Seattle - del av ett nätverk med flera sjukhus som dock vart och ett fungerar självständigt under det övergripande paraplyet. Namnet kommer av grundarna för hundratalet år sedan, som var två svenskar. Swedish är den största sjukvårdsorganisationen i nordvästra USA. Störst i hela USA är Kaiser Permanente, som vi besökte i San Fransisco; de har 8 miljoner patienter försäkrade hos sig - nästan lika många som hela Sveriges befolkning. Antalet sjukhus är dock 35, hälften mot vad vi har i Sverige. Både Swedish och Kaiser är icke vinstdrivande organisationer som ligger långt framme med bl.a. IT-lösningar och patientsäkerhet.

- IT I VÅRDEN
Hos Swedish Medical Center fick vi bl.a. se en central IVA-övervakningsenhet där två högkompetenta magisterutbildade IVA-sköterskor på distans håller uppsikt över och ger råd till sina kollegor på fem olika intensivvårdsavdelningar på två sjukhus (med 5x16 patienter). Via skärmar med EKG och medicinska data följs patienterna, och kameror och högtalartelefoner används för att ge konkreta råd. Kameran kunde riktas mot patientens olika delar av kroppen så det från distans gick att se och ge råd. Något som har gett både bättre vårdresultat och nöjdare patienter. Framför allt anhöriga var oerhört positiva och tyckte att det kändes tryggt att inte bara den högutbildade intensivvårdssjuksköterskan fanns med bara två patienter per sköterska utan att det fanns ännu en till ännu mer kompetent backup. Även läkarnas oro - att sköterskorna skulle ta över deras uppgifter - har lagt sig, eftersom den medicinska kvaliteten är så hög.

Hos Kaiser fann vi också exempel på avancerade IT-lösningar. Där använder tre miljoner av patienterna dator och internet för en stor del av sina vårdkontakter. Läkare kan bedöma om fysiska besök behövs och patienterna kan ta del av sina laboratorieprover. Den omfattande IT-användningen har gjort patienterna mer delaktiga, minskat de fysiska vårdbesöken något, förbättrat vårdresultaten - och stärkt patientmakten när patienten äger sina egna journaluppgifter på ett annat sätt.

- PATIENTSÄKERHET
IT används också för att stärka patientsäkerheten. Hos Kaiser imponerades jag stort över hur allt mättes och utvärderades, hur klinikchefer kunde se egna resultat och jämföra med andras och därmed sporras och lära sig hur de kan bli bättre, hur sköterskor kunde se hur just de hade lyckats med t.ex. rökavvänjning för sina patienter... I det elektroniska journalsystemet finns också varningssystem som förhindrar felmedicinering och farliga kombinationer av läkemedel.

- VÅRDDEBATTEN
Att sjukvården även med den finansiella krisen är en av USA:s mest omdiskuterade politiska frågor har väl inte undgått någon som följer amerikansk debatt och nyhetsflod en smula. I delstaten Washington, där Seattle ligger, blev det under vårt besök känt att 90 miljarder skulle sparas i vården på federal nivå. Samtidigt håller kongressen just nu på att arbeta fram ett sjukvårdsförsäkringssystem som ska göra att alla amerikaner kan få sjukvård - i dag saknar uppåt 50 miljoner människor en försäkring. I den ekonomiska krisen höjs tobaksskatter både delstatligt och federalt för att stärka finanserna, vilket förstås också får positiva hälsoeffekter när fler slutar röka (telefonstödlinjerna för rökavvänjning är hårt belastade). Och i Obamas stimulanspaket ingår bl.a. 19 miljoner dollar för att utveckla IT-journaler.

Mer om vad vi såg och lärde kan du läsa om på min blogg med rapporter från veckan i USA, http://birgittarydberg.wordpress.com



Hälsningar Birgitta Rydberg