Hej!
Här kommer en rykande färsk rapport med bl.a. information om beslut från
dagens sammanträde i hälso- och sjukvårdsnämnden och lite annat aktuellt:
Tandvårdsutredning
Nu ska vi tillsätta den utlovade utredningen av folktandvårdens
driftsformer. En extern utredare får ett uppdrag från april till oktober,
inom landstinget ligger ansvaret på det nya utvecklingskansliet i
samverkan med hälso- och sjukvårdsnämnden.
Landstinget ska inventera och jämföra aktuella aktörer, titta på
prisbilden och kundnöjdheten. Vi ska se till behov och efterfrågan kontra
kapaciteten. En kvalificerad konkurrens behövs inom tandvården, och enligt
min mening är det nödvändigt med en offentlig aktör, frågan är bara hur
stor. Delar av Folktandvården kan kanske övergå i alternativa driftsformer
? avknoppningar, försäljning och upphandling kan vara aktuellt.
Ett viktigt fokus är givetvis att vi har en god tandvård i hela länet och
att vi ser till de socioekonomiska faktorerna. Sociala skillnader ska helt
enkelt inte synas i munnen på människor. Där liksom i den övriga vården
måste jämlikhet råda. För att säkra kvaliteten måste öppna jämförelser
vara möjliga, så att patienten kan göra ett informerat val.
Lucentis, en revolutionerande behandling motverkar sjukdom i gula fläcken
Jag får hela tiden ny bekräftelse på att medicin och läkekonst förmår
uträtta allt mer, bota och hjälpa allt fler. Nyligen beslöt hälso- och
sjukvårdsnämnden att landstinget ska inleda behandling under kontrollerade
former med det nya läkemedlet Lucentis mot åldersförändringar i gula
fläcken, som är den vanligaste orsaken till blindhet hos dem över 65 år.
Genom att hejda åldersförändringen i tid kan många fler få en högre
livskvalitet och ett aktivare liv högre upp i åren. Lucentis som injiceras
i ögonloben som stabiliserar synen hos 90 procent av patienterna, 40
procent upplever rentav en förbättrad syn.
Detta är smått revolutionerande. För 20 år sedan fanns inga möjligheter
att behandla våt makuladegeneration , åldersförändringar i gula fläcken.
1980-talets laserbehandling hade begränsat värde för ett fåtal patienter.
Sedan tre år används fotodynamisk behandling, PDT, som hjälpt 41 procent
med stabilisering av synen.
500 nyinsjuknade patienter om året bedöms beröras. För 2007 beräknas en
kostnad på som högst 8 miljoner kronor som tas ur anslaget för
specialläkemedel, sedan får det inlemmas i det långsiktiga budgetarbetet.
Där vet vi att allt effektivare men också allt dyrare läkemedel står för
en växande del av vårdkostnaderna. Lucentis är det senaste exemplet.
För att följa upp patienterna, effekter och eventuella biverkningar håller
vi nu samman förskrivningarna på två sjukhus som ska följa utvecklingen.
Uppdraget ligger på S:t Eriks Ögonsjukhus och Södersjukhuset.
Mycket välkommet från Milton
Nu är det dags för landstinget att lämna remissvar på den nationella
psykiatrisamordningens utredning. Mycket av det Anders Milton och hans
kollegor föreslår är bra och sådant jag och folkpartiet länge efterlyst.
Det gäller t.ex. nollvisionen för skador på sig själv eller andra p.g.a.
att någon som sökt psykiatrisk vård avvisats eller tappats bort av vården.
Möjligheten till öppenvård med särskilda villkor, att kunna ställa krav på
patienter att ha regelbunden kontakt med vården, är en viktig del.
Betoningen av huvudmännens, kommunernas och landstingets, ansvar att
samverka och teckna avtal är mycket viktig. Där hade jag gärna sett
tydligare förslag kring individuella vårdplaner.
För folkpartiet som en gång genomförde LSS-reformen är det självklart att
personer med psykiska funktionshinder får tillgång till daglig verksamhet,
men förutsättningen är förstås en full statlig finansiering. De bör också
erbjudas regelbundna hälsokontroller.
En framtidsfråga för psykiatrin är att vården är ordentligt
kunskapsbaserad. Där hoppas jag verkligen att psykiatrisamordningen får
gehör, liksom för att forskningen måste stärkas inom detta eftersatta
vårdområde. Kunskapsfrågan är också central när det gäller medarbetarna.
Dels behöver vi säkra rekryteringen av läkare, specialistsjuksköterskor
och andra specialiserade vårdyrken. Det är ett gemensamt ansvar för
landsting och kommuner och inte minst staten, som måste utöka
utbildningsplatserna. Dels måste kompetensen höjas generellt inte minst i
slutenvården. Där de svårast sjuka patienterna vårdas borde inte
utbildningsnivån vara den lägsta. Mentalskötarnas kompetens och status
måste höjas.
Sjukgymnastik generellt och i Västerort
I beredningen för kroniska sjukdomar och de stora folksjukdomarna, där min
moderate kollega Lars Joakim Lundquist är ordförande, förbereder vår
alliansmajoritet ett beslut om sjukgymnastik. Avsikten är att stimulera
mångfald och kvalitet och inte minst uppmuntra de privata sjukgymnasterna.
Det handlar om stimulans för att arbeta aktivt med sjukskrivna patienter
för att de ska kunna återgå till arbete, stimulans för vidareutbildning
med inriktning på eftersatta områden som barn och psykisk ohälsa, om
kvalitetsregister och årliga kvalitetsrevisioner.
Vi vill verka för en god geografisk spridning över hela länet, aktivt
verka för fler avtal knutna till den nationella vårdtaxan; med små
mottagningar ska landstinget kunna träffa direkt- eller samverkansavtal.
Vi ska underlätta för yngre sjukgymnaster som vill arbeta privat och äldre
sjukgymnaster, över 60 är, som vill trappa ned sin arbetstid. De senare
får nytta av att vi är generösa när det gäller vikariat hos privata
sjukgymnaster. men det behövs också tydligare riktlinjer kring
etableringar som ersätter dem som går i pension.
Sammantaget är det flera viktiga förändringar eller policybeslut för våra
sjukgymnaster och deras patienter. Jag får anledning att återkomma när
besluten väl är fattade.De förslag som kom från majoriteten när det fanns
ett diskussionsunderlag från förvaltningen kommer vi att stå fast vid. Vi
får se hur mycket av våra idéer som fångas up av tjänstemännen. Annars får
vi ta särskilda beslut så vi får genomföra det vi vill.
I sammanhanget kan jag också berätta om förändringar i sjukgymnastiken i
Västerort, där vi avser att skriva avtal för inriktning mot psykisk ohälsa
och psykosomatik.Vi vill inte lägga ned verksamheten som våra tjänstemän
föreslår. Mottagningen fungerar bra. Att vi inte har fler sådana
mottagningar i övriga länet kan inte vara ett hinder för att behålla den
här mottagningen. Allt måste inte se likadant ut.
Månadsbokslut
Kostnaderna för språktolkar i sjukvården ökar kraftigt. Budgeten på 37
miljoner kommer att överskridas med 20 miljoner kronor om utvecklingen
fortsätter. Till stor del beror det på en ökad asylinvandring i vårt län.
Annars är det svårt att så här tidigt på året göra en bedömning om utfall.
Helt klart är att läkemedelskostnaderna ökar mycket kraftigt. Det är nya
dyra läkemedel för små patientgrupper som orsakar detta.
Allmänpsykiatrin inte likvärdig i länet
En beställarrevision av den allmänpsykiatriska öppenvården för vuxna har
bl.a. tittat på hur de regionala vårdprogrammen implementeras. Resultatet
visar på stora variationer, både mellan psykiatrins olika geografiska
sektorer och inom en sektor. Sammanfattningsvis hade nästan alla enheter
inlett arbetet med vårdprogrammen men hos en tredjedel hade man inte
hunnit mycket längre än så. En tredjedel hade hunnit utarbeta lokala
vårdprogram på sektors- eller mottagningsnivå. Den sista tredjedelen hade
dessutom arbetat fram olika stöddokument som checklistor och lathundar.
Men i praktiken följs inte vårdprogrammen som det varit tänkt. Effekten
blir att behandlingsåtgärder som vidtagits för olika patienter med samma
symtom varierar beroende på vilken mottagning man går till och vilken
person man träffar. Jag kan räkna upp fler punkter, totalt sett är
intrycket att vi måste bli betydligt bättre på att genomföra våra
ambitiösa planer och program. Vi kan centralt besluta om många goda idéer
men om de inte genomförs fullt ut måste vi fundera på varför ? både på vår
förmåga att styra och kommunicera men också på i det här fallet
allmänpsykiatrins system och möjligheter att ta emot riktlinjer och
direktiv och omsätta dem i handling i vårdens verklighet. jag tror att en
utveckling av ersättningssytemet kan underlätta. Om man betalar enheterna
för det de åstadkommer får vi tydligare fokus på att tillgodose det som
genererar intäkter till kliniken.
En mer övergripande bild ges i en uppföljningsrapport om allmänpsykiatrin
under 2006. Jag får skäl att återkomma till mitt mantra om vikten av att
arbeta kunskapsbaserat. Avvikelseuppföljningen brister på flera håll,
många kliniker saknar en samlad bild av antalet fällande beslut hos
ansvarsnämnden (HSAN) eller ärenden hos patientnämnden. Bemötandet som
patienterna upplever brister också alltför ofta liksom
telefontillgängligheten. Skriftliga vårdplaner saknas för en ganska stor
andel av patienterna.
Allmänpsykiatrin har enligt uppföljningsrapporten ökat sin produktion, dvs
antalet patientbesök, unika patienter och slutenvårdsdygn, men
variationerna är stora mellan de olika klinikerna. Det finns
effektiviseringsmöjligheter, dvs möjligheter att erbjuda ännu fler en
ännu bättre psykiatrisk vård.
Vårdplanering och läkemedelsgenomgång i geriatriken
Lite bättre ser det ut med en annan beställarrevision, av vårdplanering
och läkemedelsgenomgång när patienter skrivs ut från geriatriken. De
flesta krav uppfylls men primärvården brister dels i kunskap om det
viktiga IT-systemet för informationsöverföring, dels i deltagande i
vårdplaneringen. De geriatriska klinikerna tycks behöva bedriva ett slags
uppsökande verksamhet för att få med primärvården på båten.
Den tydligaste problembilden är en vi väl känner igen: varje enskild
instans i vården känner till och arbetar med sin del i vårdplanerna men
ser inte helheten. Den gemensamma planeringen blir lidande eller saknas.
Följden blir bl.a. att man inte kan vara helt säker på att
informationsöverföringen om de läkemedel en patient använder, fungerar vid
utskrivning till annan vårdform/huvudmannaansvar.
Samverkan kring slutenvårdspatienter
Samverkan mellan olika parter och huvudmän känns ofta som en röd tråd i
vården. På hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar vi om rutiner för
samverkan mellan landstinget och kommunerna vid in- och utskrivning av
patienter i sluten vård. Det handlar om en överenskommelse med
Kommunförbundet Stockholms län, KSL. Två frågor där landstinget och
kommunerna haft skilda uppfattningar ska nu ha fått sina lösningar:
tidpunkten för när kommunens betalningsansvar tar vid, samt kommuners
möjlighet att vägra godkänna vårdplaner där de anser att medicinska
utredningar behöver kompletteras, eller att primärvården inte tar sitt
ansvar. I dessa sistnämnda fall ska det nu ha tydliggjorts att kommunen
respektive landstinget vid utskrivning ansvarar för sina kommande
insatser, att deras justering av vårdplaner inte kan villkoras av att den
andra huvudmannen gör en viss sak, och att de naturligtvis är skyldiga att
följa respektive lagar.
Utveckling av neuropsykiatrin
En åtgärds- och tidplan för landstingets utveckling av sin
neuropsykiatriska verksamhet har nu slagits fast. Representanter för
beställare, producenter m.fl. bildar en styrgrupp. Ett regionalt
vårdprogram tas fram och det ska tillsammans med KI utredas hur
forskningsanknytningen för autism/neurologiska utvecklingsavvikelser kan
stärkas.
Samarbetet mellan psykiatrin, BUP, och den vanliga sjukvården,
barnläkarmottagningarna, ska stärkas vilket jag ser som en oerhört viktig
inriktning. Organisationerna ska anpassas för att möjliggöra denna
samverkan med t.ex. gemensamma remisskonferenser. För barn under 4 år ska
utredningar ske inom barnmedicin för att diagnoserna ska göras så tidigt
som möjligt. Utredningsverksamheten för små barn med misstänkt autism ska
kartläggas för att ansvaret ska kunna förtydligas.
För att säkra en jämlik vård över hela länet ska också den nuvarande
basteamsorganisationen ses över. Det kommer att krävas en koncentration så
att varje team svarar för tillräckligt många utredningar.
Pojkarna och männen dominerar den neuropsykiatriska vården. För att se hur
det eventuellt påverkar vården för kvinnor och flickor kommer också ett
genusperspektiv att föras in.
Här kan du läsa hela planen och alliansens beslutssatser.
Hörselhabilitering för barn och ungdomar
Av de 26.000 barn som föds i Stockholms län under ett år kommer mellan 70
och 75 att födas med en hörselnedsättning som kräver behandling. Sedan
2005 erbjuds alla nyfödda hörselscreening för att tidigarelägga upptäckten
och sätta in habilitering så tidigt som möjligt. Habiliteringen syftar
till att barnen och ungdomarna ska få bästa möjliga funktionsförmåga och
möjlighet att delta i samhället i så hög utsträckning som möjligt.
Nu har uppdragsbeskrivningen och uppföljningsplanen för
hörselhabiliteringen preciserats och förtydligats. Ett stort ansvar ligger
på den aktuella vårdgivaren, ansvaret är oberoende av hur förskole- och
skolgången ser ut med t.ex. särskilda undervisningsgrupper. Familjen och
nätverket runt barnet ska involveras så mycket som möjligt, och t.ex. ska
familjerna erbjudas teckenspråksundervisning.
Privata logopeder får förlängt i väntan på patientval
Omkring 40 privata logopeder sysselsätts i dag på vårdavtal med Stockholms
läns landsting. Vården som utförts har inte riktigt varit i den omfattning
som beställts, vilket främst beror på att några mottagningar stängt under
perioden. Jag hoppas att vi kan utvidga samarbetet och få ned väntetider,
inte minst de längsta för barn med tal- och språkstörning samt
dyslexiutredningar, när vi nu förlänger avtalen till årets slut.
Förhoppningsvis kan fler privata logopeder starta verksamhet när vi inför
patientvalet också till logopederna. Människor får då helt fritt välja sin
logoped, och avsikten är att det ska bli attraktivt att etablera sig med
egen mottagning eller tillsammans med andra.
Ryggmedicnska centra nacka och Löwenströmska får fortsatt uppdrag
De två ryggmedicinska centra som startade för ett par år sedan har
fungerat mycket bra. Därför föreslås förlängt avtal till utgången av 2008.
Vill du läsa mera?
Förlängda avtal med flera stora rehabenheter
Nu förlänger vi avtalen ännu ett år och hoppas kunna utarbeta en
patientvalsmodell så vi slipper upphandla i framtiden. Bäst vore om pengar
följer patienten till den klinik man får rehab vid, att patientens val
spelar roll.
Här ser du listan på vilka stora enheter det gäller.
Rehabiliteringssatsning
114 miljoner kronor riktas till rehabilitering med dagens beslut om hur
pengar från sjukförsäkringen ska användas. Vi får 52 mkr i fast
ersättning. Dessutom får vi ett rörligt belopp i efterhand om vi lyckas
minska sjukskrivningarna efteråt. Maximalt kan vi få ut drygt 100 mkr i
rörlig ersättning. Därmed görs nu många saker som ska snabba på
rehabiliteringen. Mera om detta finns i bilagd fil.
Upphandling av ytterligare vårdcentraler som inte fungerar väl
Beslut har tagits om att upphandla Nynäshamns, Upplands Väsby centrums och
Viksjö vårdcentraler.
Hälsningar Birgitta