RUBRIKER Folkhälsorapporten 2011
Handling för hälsa 2012-2014
Folkpartiet stödJer upprop för papperslösas rätt till vård
Folkhälsoverksamheten åter till landstinget HBT-policy antagen
Upphandling av vård för tortyrskadade Carema
Hjärnhälsan Bättre hälsa för ensamföräldrar
Hälsoekonomiska analyser FOLKHÄLSORAPPORTEN 2011 Vart fjärde år presenteras den stora Folkhälsorapporten, och 2011 års upplaga visar en positiv trend för hälsan i länet. Att hälsan förbättras brett för de flesta invånare i Stockholms län är en mycket glädjande nyhet. Vi lever längre, vi lägger fler friska år till livet, och även människor i utsatta grupper skattar sin egen hälsa och livskvalitet bättre nu än för fyra år sedan. Det tyder på att vården och samhällets övriga insatser har effekt. Samtidigt ser vi också att stora utmaningar återstår, kring skillnader i hälsa, ungas ohälsa och de stora folksjukdomarna. Det kommer att kräva fortsatta strategiska insatser från såväl hälso- och sjukvården som kommuner, näringsliv, arbetsgivare och civilsamhälle. Kunskapen i Folkhälsorapporten ska användas av hälso- och sjukvården men även av andra aktörer som grund för motiverade åtgärder för en bättre hälsa. Det gäller att inte bara hela vården, utan alla aktörer i samhället arbetar hälsofrämjande. Skillnaderna i hälsa förblir den stora utmaningen. Även om hälsan förbättras för de flesta så är det oacceptabelt att människors olika förutsättningar ska ha så stor inverkan på deras hälsoläge. Vårdvalets trendbrott där människor i utsatta områden nu använder vården mest, visar att vi äntligen börjar få grepp om den ojämlika vården – det måste på sikt påverka också hälsoläget. Mest oro inför framtiden känner jag över de unga, där bland annat psykisk ohälsa, rökning och alkohol är stora orosmoln. Den utbyggda skolhälsovård som nu är på gång efter regeringens och kommuners initiativ är välkommen och välbehövlig. Mer om Folkhälsorapporten kan du läsa här Faktasammanfattning mm samt hela rapporten finns här http://www.sll.se/SLL/Templates/NewsPage.aspx?id=59481 Mer om rapporten, inklusive de tolv delrapporterna, finns här http://www.folkhalsoguiden.se/Rapport.aspx?id=4293 Det kommer att komma lokala rapporter, men man kan redan nu se en del fakta i kartor som man kan hitta på denna sida http://tfatestweb.se/fhr2011/index.html HANDLING FÖR HÄLSA 2012-2014 Hälsofrämjande arbete är ju alltså en angelägenhet för fler än landstinget och hälso- och sjukvården. Men vi arbetar förstås väldigt strategiskt med dessa frågor. Grunden är Folkhälsopolicyn, och sedan några år har vi en praktisk handlingsplan för vilka åtgärder som är prioriterade och ska genomföras - Handling för hälsa. Den andra sådana handlingsplanen antogs av landstingsfullmäktige i går och gäller perioden 2012-2014. Du kan ta del av hela förslaget här http://sll.se/Handlingar/Landstingsfullm%C3%A4ktige/2011/2011-12-06/F%C3%B6rslag%20100%20sid%2041.pdf FOLKPARTIET STÖDJER UPPROP FÖR PAPPERSLÖSAS RÄTT TILL VÅRD I maj presenterades den statliga utredningen om vård för papperslösa. Utredningen föreslog att landstingen ska erbjuda papperslösa vård, på samma villkor som andra. Ännu har regeringen inte skickat utredningen på remiss - vilket är högst anmärkningsvärt. Vi i vårt landsting har gjort allt vi själva kan för att lösa situationen men en långsiktig lösning kräver en nationell reglering. Ett stort antal organisationer, bl.a. Röda Korset, Amnesty, Läkarförbundet, Rädda Barnen och Läkare utan gränser, driver nu ett upprop: http://www.redcross.se/teman/ratt-till-vard/upprop-ge-alla-ratt-till-vard/ Folkpartiets landstingspolitiker i Stockholms län skriver nu på uppropet för att ge papperslösa rätt till vård. De papperslösa är ingen röststark grupp och hamnar lätt utanför dagordningen, i det glömda Sverige. För oss som socialt ansvarstagande liberaler är det självklart att driva deras rättigheter – för oss är patienten, oavsett vem det är, alltid viktigast. Att nekas vård, eller själv avstå vård och äventyra sin hälsa av rädsla för att rapporteras och riskera utvisning, är omänskligt. Det valet ska inte människor, eller vårdpersonal, behöva göra. FOLKHÄLSOVERKSAMHETEN ÅTER TILL LANDSTINGET Karolinska Institutets Folkhälsoakademi har de senaste åren haft ansvar för att driva folkhälsoverksamheten, med forskning, utbildning och utveckling. Tidigare sköttes detta inom landstinget av Centrum för Folkhälsa. Det nya sättet att arbeta på kom aldrig att fungera så bra som någon av parterna hade avsett; vi hade t.ex. hoppats att Karolinska Folkhälsoakademin skulle innebära mer forskning på KI om tillämpat folkhälsoarbete vilket inte har blivit som vi tänkte. Därför har landstinget och Karolinska Institutet nu kommit överens om att återföra verksamheten till landstinget. 31 mars sker förändringen, och vi får ett centrum för folkhälsa inom landstingets utförarorganisation, närmare bestämt SLSO. Där finns i dag på samma sätt Centrum för Psykiatriforskning och Centrum för Allmänmedicin. Samtliga 180 berörda medarbetare ska erbjudas plats i den nya organisationen. Ekonomiskt handlar det om ca 130 miljoner kronor. Vi gläds över att nu kunna nystarta framåt med vårt strategiska folkhälsoarbete, i landstinget och till stöd för kommunerna. HBT-POLICY ANTAGEN Landstingsfullmäktige antog i går också den HBT-policy som inte minst vi i Folkpartiet har arbetat länge för. Jag har skrivit om detta tidigare här i nyhetsbrevet och på min blogg. Läs gärna hela ärendet här: http://sll.se/Handlingar/Landstingsfullm%C3%A4ktige/2011/2011-12-06/F%C3%B6rslag%20101%20sid%2039.pdf UPPHANDLING AV VÅRDEN FÖR TORTYRSKADADE En fråga som har varit omdiskuterad den senaste veckan är landstingets upphandling av vården för tortyrskadade. Vården kommer i fortsättningen att bedrivas av landstingsdrivna Kris- och Traumacentrum, och WeMind. Röda Korsets tortyrskadecentrum förlorade sin andel av vården. Hela upphandlingen har styrts av Lagen om offentlig upphandling (LOU), som vi kan ha olika åsikter om - jag har en del invändningar själv. Denna upphandling av "psykiatrisk specialistvård för personer med tortyrskador och/eller svåra krigstrauman" genomfördes när tidigare avtal löpte ut. De tidigare avtalen gick inte att förlänga, enligt LOU. Förfrågningsunderlaget som styr upphandlingen beslutades i maj; förslaget från förvaltningen antogs av hälso- och sjukvårdsnämnden i enighet mellan Alliansen, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Utöver högt ställda kvalitetskrav som måste uppfyllas, s.k. skall-krav, styrdes upphandlingen av pris till 60 procent och kvalitet till 40 procent. Skillnaderna blev i detta fall inte så stora. Vem som får uppdraget att driva vården styrs strikt av LOU utifrån vem som sammanvägt bäst uppfyller dessa kriterier. Det har nu förekommit en del yviga anklagelser och påståenden om felaktigheter, "riskkapitalbolag" (en beteckning som knappast gäller WeMind), att den nya vårdgivaren saknar erfarenhet och kunskap, osv. Vi har varit väldigt nöjda med Röda Korsets tortyrskadevård, men att påstå att den blivande vårdgivaren inte skulle ha förutsättningar att klara uppdraget är förstås både förhastat och felaktigt. WeMind har drivit vård för svåra ångest- och depressionstillstånd och skillnaderna i kvalitetsbedömingen är alltså inte stora. Det vore ju också väldigt konstigt om vi skulle diskvalificera alla aktörer som inte har lång tidigare erfarenhet av det specifika vårduppdraget - förutom att det vore olagligt och skulle ge direkta anklagelser om riggade upphandlingar, så skulle det ju spärra vägen för alla nytänkande nya aktörer, och den hävstångseffekt de kan ge genom inspiration till andra aktörer. Generellt är det beklagligt om idéburna aktörer som Röda Korset och andra inte har möjlighet att vara med och erbjuda vård och andra välfärdstjänster. De har en viktig roll att fylla. Som upphandlingsreglerna nu ser ut går det dock inte att särbehandla några aktörer. Vi kan inte längre skriva direktavtal. Alternativet till en upphandling hade därför endast varit att landstinget själv driver verksamhet och det är oftast inte en bättre lösning. Vi har generellt goda erfarenheter av fristående vårdgivare, oavsett om det är privata vårdföretag, personalkooperativ eller ideella aktörer. Höga kvalitetskrav och noggrann uppföljning är självklart viktigt för all vård, oavsett om den drivs av landstinget själv eller någon annan aktör. CAREMA HJÄRNHÄLSAN En annan fråga som har diskuterats livligt är privat omsorg och vård i allmänhet och Carema i synnerhet. För det första finns det förstås rätt stora skillnader mellan att bedriva äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Vi har som sagt generellt goda erfarenheter av fristående vårdgivare. Inom psykiatrin drivs öppenvårdspsykiatrin i sydöstra länsdelen sedan våren 2009 av Carema Hjärnhälsan - och de granskas och följs förstås upp på precis samma sätt som annan öppen psykiatri, oavsett om det är hos landstinget eller en annan fristående vårdgivare. I början av nästa år att få en kvalitetsredovisning av hur hela vuxenpsykiatrin uppfyller kvalitetskriterier i förhållande till avtal 2011. Carema har nu stabil bemanning på 17 av 20 läkartjänster. Det finns också bemanning på övriga tre men de är mer tillfälliga. Det är ordning och reda i redovisningarna från verksamhetsansvariga. Kommunerna är överlag nöjda med samarbetet; i Tyresö och Nynäshamn finns fortfarande problem, liksom på den landstingsdrivna tiden. Den politiska uppmärksamheten på verksamheten har varit minst sagt intensiv, ända från första dagen Hjärnhälsan tog över i sydöst i mars 2009. Jag skulle önska att intresset från oppositionen var lika stort när det gäller den psykiatri som landstinget, genom SLSO, självt driver driver. Rekryteringsproblem, dålig tillgänglighet och mindre bra samarbete med kommuner och stadsdelar har inte att göra med om det är offentligt eller privat driven psykiatri. Däremot har den psykiatri som upphandlats inneburit att vi har fått in nya vårdidéer som annars inte hade kunnat utvecklas. BÄTTRE HÄLSA FÖR ENSAMFÖRÄLDRAR Ensamstående med barn är en grupp som löper högre risk för ohälsa än andra. Till bakgrunden hör att de under 1990-talet som grupp hade den sämsta ekonomiska utvecklingen av alla barnfamiljer. Det finns också en könsaspekt; ensamstående mammor (som utgör 19% av antalet föräldrar) har generellt sämre hälsa än ensamstående pappor (4% av antalet föräldrar). Ensamstående föräldrar avstår ibland att söka vård av ekonomiska skäl, pappor som inte har vårdnaden om sina barn är den pappagrupp som har sämst hälsa och rökning är vanlig bland ensamstående mödrar. Barn till ensamstående föräldrar löper likaledes högre hälsorisker, och växer som framgår av ovanstående oftare upp under ekonomiskt knappa förhållande. Vi försöker förstås göra en hel del åt detta, och det diskuterade vi i fullmäktige i går, med anledning av en motion som jag som föredragande landstingsråd besvarade. Vi har under senare år lagt allt större vikt på arbetet med psykosocial ohälsa i mödra- och barnhälsovård - MVC och BVC träffar i princip alla gravida kvinnor och småbarnsföräldrar och har som uppdrag att identifiera fysisk, psykisk och social ohälsa. Det finns också föräldrastöd för ett aktivt föräldraskap, på några håll finns ärskilda föräldrastödsgrupper för ensamstående föräldrar. Hembesök hos nyblivna föräldrar från BVC öka och BVC samarbetar även med kommunerna för att stödja ensamstående föräldrar. Vården och landstinget kan och ska förstås inte göra allt - som i det generella resonemanget ovan med anledning av Folkhälsorapporten. Socioekonomiska faktorer är inte minst viktiga i många fall, och det gäller även ensamstående föräldrar. Det vi kan göra förutom förebyggande insatser och sjukvård, är att kartlägga, identifiera risker och sprida kunskapen till fler aktörer. Som med Folkhälsorapporten. Dagens Folkhälsorapport visade f.ö. att ensamstående föräldrar skattar sitt hälsoläge som bättre i 2010 års enkät jämfört med för fyra år sedan då förra enkäten gjordes. HÄLSOEKONOMISKA ANALYSER Ytterligare en motion från gårdagen handlade om hälsoekonomiska analyser - den har tidigare behandlats i hälso- och sjukvårdsnämnden och jag kommenterade den då. Syftet med sådana analyser är att visa hur mycket insatser i vården kostar eller sparar i ett helhetsperspektiv Det är ett av flera verktyg vid prioriteringar och beslut. Uppdrag om hälsoekonomi finns med i det avtal med Karolinska institutet om Karolinska Folkhälsoakademin som nu ska omförhandlas, och vår hälso- och sjukvårdsförvaltning har också egen hälsoekonomisk kompetens. Hälsoekonomi är egentligen ett sätt att sätta siffror på ett tankesätt som vi redan i stor utsträckning eftersträvar och kommer få en större roll framöver. Men det kan inte användas till alla beslut som motionen föreslog. Äldrevård i sjukvården kommer nog inte visa hälsoekonomiska vinster men där är det etik och människovärde som gör att de mest sjuka äldre ska ha en omfattande sjukvård med kvalitet. Vänliga hälsningar Birgitta Rydberg