Här nedan finns de motioner som jag har skrev till folkpartiets landsmöte i Karlstad den 14-16 oktober 2011. Landsmötet är folkpartiets högsta beslutande organ och vi har landsmöte vartannat år.
Efter varje motion finns en kommentar där jag talar om vad beslutet blev och vad jag tyckte om beslutet.
Ta bort alla bonussystem hos banker och andra finansinstitut
(Medundertecknare Solveig Hellquist, Sörberg och Gunnar Pihl, Svartsjö)
Kapitalet till våra banker kommer i huvudsak genom inlåning från företag och privatpersoner. Privatpersonernas insättningar garanteras av en bankgaranti, som innebär att om banken kommer på obestånd så kommer ändå staten att garantera de insatta pengarna. Det tycker vi är helt ok.
Det som däremot inte är ok är att bankerna har rätt att förhandla fram bonussystem som triggar enskilda anställda att ta alltför stora risker på ett sådant sätt att det kan innebära att staten riskerar att få gå in och rädda banken från konkurs. Även regeringen har framfört kritik mot bankers bonussystem, men verkar inte vilja fullfölja den kritiken i form av lagstiftning.
Naturligtvis ska anställda inom banker och andra finansinstitut ha en rimlig lön, men att koppla detta till bonussystem, samtidigt som vi skattebetalare garanterar deras existens är i längden inte försvarbart.
Vi tycker allmänt att man ska passa sig för regleringar, men om lagstiftning är det enda sättet att få bort den här typen av absurda system, så måste en sådan genomföras. Hur går alltid att diskutera. Vi är väl medvetna om att vi nu föreslår regleringar i den fria avtalsrätten, men vi kan omöjligt ha ett system som innebär att vi som bankkunder får betala de anställdas generösa bonusar, samtidigt som vi som skattebetalare garanterar deras arbetsgivares existens - och därmed i förlängningen deras jobb.
Yrkande:
att Folkpartiet liberalerna ställer sig positiva till en lagstiftning mot bonussystem i banker och den övriga finanssektorn
Kommentar:
Motionen ansågs besvarad med hänvisning till de nya regler som trädde i kraft 2010, där anställda vid finansiella företag nu ska omfattas av en ersättningspolicy som ska främja långsiktighet och inte uppmuntra till överdrivet risktagande.
För min del var det ett ok svar. Det är bra att reglerna skärps. Frågan är bara om det räcker. Jag kommer noggrant följa frågan även fortsättningsvis.
Högre arvoden för nämndemän
(Medundertecknare Bengt Pettersson, Motala)
I en artikel på DN debatt, skriven bl a av fackförbundet Juseks VD, Louise Adelborg, argumenteras för en reformering av nämndemannasystemet. I artikeln föreslås bl a följande:
· Fler mål i tingsrätten bör avgöras av ensamdomare
· Omröstningsreglerna bör förändras
· Ingen medverkan av lekmän i överrätterna
· En höjning av ersättningsnivån för nämndemännen
Det ska villigt erkännas att vi är tveksamma till en del av ovanstående åtgärder, framförallt förslaget om förändringar av omröstningsreglerna. Deras förslag går ut på att nämndemännen inte som nu skulle ha en röst per nämndeman, utan istället en kollektiv röst. Det skulle i så fall stå i strid med den grundläggande principen om en man en röst.
Däremot så stödjer vi helhjärtat en höjning av nämndemännens arvoden. I nuläget är de, minst sagt, löjligt låga. Det paradoxala i sammanhanget är att Domstolsverket i tid och otid uttalar och t o m skriver brev till de politiska partierna om att nämndemannakåren måste bli yngre. Men det i stort sett enda sättet det kan ske på är att höja nämndemannaarvodena.
Som det nu är så är det rena ”förlustaffären” att vara nämndeman. När en av oss var nämndeman i början på 2000-talet, fick han ett arvode från Södertälje tingsrätt på 500 kr. Det täckte inte den förlorade arbetsförtjänsten. Då kunde man begära att få en sådan ersättning, men i så fall så utgick inget arvode, vilket innebar att man i praktiken inte fick något mervärde när man tjänstgjorde som nämndeman. Man kunde likväl ha varit på sitt ordinarie arbete.
Givetvis ska inte arvodena vara skyhöga, men om man vill se en föryngring av nämndemammakåren så måste arvodena höjas.
Yrkande:
att Folkpartiet liberalerna på olika sätt ska agera så att nämndemännens arvoden höjs i domstolarna
Kommentar:
Landsmötet beslutade att bifalla motionen. Det är jag givetvis nöjd med. Nu ska bara partiet få igenom förslaget i budgetförhandlingar med de övriga i alliansen.
Bilda regeringar även på den kommunala nivån – inför kommunal parlamentarism
(Medundertecknare Christer Romson Lande, Stockholm)
Under lång tid har det pågått olika försök till att vitalisera demokratin. Förslagen har varit många, en del som genomförts har varit bra, annat mindre bra. En del har kanske t o m varit dåligt. Jag vill göra landets alla fullmäktigeförsamlingar till ett mer levande organ, samtidigt som ”regeringsmakten” synliggörs på ett mer tydligt sätt.
I riksdagen finns en tydlig regeringsmakt. Regeringen är utsedd av en majoritet av riksdagspartierna och alla partier sitter inte i regeringen. I kommuner, landsting och regioner är det precis tvärtom. I de ”regeringsorgan” som finns i dessa församlingar, alltså kommunstyrelser, landstingsstyrelser och regionstyrelser, finns företrädare för både majoritet och opposition och när ärenden sedan når det högsta beslutande organet, fullmäktigeförsamlingen, så sker en inte alla gånger så upplyftande debatt, där utgången dessutom är given från början.
Om det skulle vara så att ”regeringsorganet” endast bestod av majoritetspartierna och oppositionen inte hade tillgång till detta, utan istället var ”tvungna” att lägga sina förslag direkt i fullmäktigeförsamlingarna, så skulle dessa bli ett mer levande organ vilket troligtvis skulle ge en mer spännande debatt. Jag menar inte att det här förslaget på något sätt är någon mirakelmedicin över hur demokratin kan vitaliseras, men jag anser ändå att det finns ett värde i att tydliggöra ”regeringsrollen” och att på alla sätt försöka få till stånd bättre fullmäktigedebatter. Jag föreslår därför en försöksverksamhet i enlighet med motionens intentioner.
Yrkande:
att Folkpartiet liberalerna agerar för en ändring av kommunallagen, innebärande att kommun-, landstings-, och regionstyrelserna enbart består av de partier som bildar majoritet och att detta genomförs i första hand som en försöksverksamhet i vissa kommuner
Kommentar:
Landsmötet beslutade att avslå motionen, med hänvisning till de svårigheter som oppositionen skulle få med att inte vara representerade i kommunstyrelser och motsvarade organ.
Jag deltog själv i debatten och yrkade att motionen skulle bifallas. Vi måste hitta lösningar för att på ett konstruktivt sätt få fullmäktigeförsamlingar att bli mer vitalaliserade.
Polisen ska inte kunna ta godtyckliga betalningar av våra idrottsföreningar
Rikspolisstyrelsen har infört en mycket märklig policy. Via en dom i kammarrätten går den ut på att polisen har rätt att ta betalt för sin polisbevakning om det bevakande evenemanget arrangeras av vinstdrivande bolag. Polisen har tolkat detta som att man har rätt att ta betalt av aktiebolag, men inte av ideella föreningar. Idag drivs fem av landets elitfotbollsföreningar som aktiebolag, resten som ideella föreningar. En av de föreningar som drivs i aktiebolagsform är mitt eget favoritlag AIK.
Nu skriver jag inte den här motionen för att värna om AIK:s intressen, utan för att påpeka orimligheten i kammarrättsdomen. Det ska givetvis inte vara någon skillnad i polisens behandling av idrottsklubbarna beroende på klubbens driftform. Förutsättningarna för klubbarna måste vara desamma.
Jag vill också påpeka att jag inte är motståndare till att klubbarna i framtiden kan få stå för en viss del av polisinsatserna, men då måste det i så fall gälla alla klubbar. Sedan kan man fråga sig hur långt detta ansvar ska gälla för klubbarna. Men oavsett ansvar så måste endera betalningsansvaret gälla samtliga klubbar eller inga alls.
Yrkande
att Folkpartiet liberalerna verkar för en lagstiftning som innebär en likabehandling av polisens bevakning vid idrottsarrangemang, oavsett driftsform
Kommentar:
Landsmötet beslutade att motionen skulle bifallas. Det kan ju till synes vara bra. Problemet är bara att nu i efterhand känns det mera som att jag borde ha tagit debatten om att idrottsrörelsen inte ska betala de här kostnaderna, något som även kulturborgarrådet i Stockholm, Madeleine Sjöstedt framfört.
Överför kostnaderna för försörjningsstöd till staten
Försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) är till för människor med problem som hindrar dem från att själva klara sin försörjning. I vissa avseenden har stödet blivit ett system som kompletterar de generella systemen, upp till den skäliga levnadsnivån.
För många kommuner är kostnaderna för försörjningsstöd höga. Rent ekonomiskt är det för dessa kommuner mycket bättre om den som får försörjningsstöd istället får förtidspension eller sjukbidrag. För staten är det precis tvärtom.
När en allt större andel av kommunernas resurser måste användas till människors grundläggande försörjning, så sker detta obönhörligen på bekostnad av de verksamheter som Folkpartiet vill värna om; skola och omsorg.
Försörjningsstödet är det enda återstående stora kommunala bidragssystemet. Jag anser därför att resurserna borde samordnas, ansvarsfördelningen tydliggöras och resurser för arbetsmarknadspolitik, social rehabilitering och människors grundläggande försörjning helt och hållet administreras och betalas genom statens försorg.
Yrkande:
att Folkpartiet liberalerna tar som sin åsikt att försörjningsstödet fortsättningsvis helt skall finansieras av staten
Kommentar:
Frågan om försörjningsstödets överförande till staten är intressant. Jag tror att det är fjärde landsmötet i rad som jag skrivit den motionen. Vid inte något av de andra landsmötena har det funnits något som helst stöd för den tanken. Nu fanns det en reservation i utskottet för motionen och ett ombud som gick upp och pläderade för ett bifall till motionen. Kanske jag ändå ska ta upp förslaget på nytt vid nästa landsmöte.