Artikel om innebörden av att äga sin bostad
publicerad i SvD den 12 juli 2005
Ägandet utvecklar
Av bl.a. Mohammad Derakhshan
KOMMENTAR | Stockholm
Miljonprogrammets områden beskrivs oftast i termer av problemområden. Detta synsätt har gett upphov till en rad "utsatta-områdes-pengar".
Dessa förortsmedel är ofta kortsiktiga, men framför allt svarar de inte mot behoven.
Därför är det hög tid att utveckla miljonprogrammets områden inom ramen för ett annat ekonomiskt tänkande, på de boendes och områdets behov och villkor.
En utveckling i den riktningen inleddes under den föregående borgerliga mandatperioden i Stockholm. Det gavs möjlighet att ombilda kommunala bostäder till bostadsrätter. Den starka viljan att äga den egna bostaden gjorde att människor strömmade till för att få köpa sina lägenheter.
Det uppstod en egnahemsrörelse. Just därför att ägandet ger egenmakt och inflytande.
Att äga sin bostad blev ett sammanbindande kitt bland medborgarna, oavsett politisk tillhörighet. Det går inte att ta miste på att omvandlingar ledde till en dramatisk förbättring av livsvillkoren.
Många ombildade bostäder har visat på en fantastisk nybyggaranda.
Människor har börjat renovera sina lägenheter, och den yttre miljön har fått en ansiktslyftning.
Boende i bostadsrätt innebär också att ta eget ansvar, vara en part, eller ta initiativ, när det behövs förändringar i miljön utanför fastigheten. Det kan gälla nya bostäder, fler parkeringar, bättre framkomlighet.
Bättre samhörighet och social gemenskap underlättar också för de boende att tillsammans ta krafttag mot brottslighet och andra oacceptabla beteenden i fastigheten och i närområdet.
Men att äga sin bostad är så mycket mer.
För den som vill starta företag kan bostadsrätten belånas och kapital investeras i företaget. Bostadsrättsägaren bör också ges rätten att uppföra nya byggnader på kvartersmarken till den egna fastigheten.
På så sätt kan bostäder och företagsverksamheter utökas. Och fler växande företag i dessa områden ger fler arbetstillfällen.
Det skapas tillväxt - något som saknas i dessa miljonprogramområden, trots att entreprenörsandan är stark.
Ett ökat bostadsägande, företagande och tillväxt, och en nödvändig förändring av den enformiga fysiska strukturen till ett myllrande stadsliv - det är förutsättningarna för en omvandling av miljonprogramområdena.
Barnen och ungdomarna får bättre uppväxtvillkor där människorna har makten över sin vardag.
Hur påverkas inte barnen när de ser att det är i föräldrarnas händer makten ligger?
Detta bidrar till en samhällsutveckling där människan står i centrum för sin egen utveckling.
Gemenskap och problemlösningar blir inte den offentliga apparatens ansvar och åtagande, utan medborgarnas.
Nu vill de styrande i Stockholms stadshus hindra denna utveckling och därmed medborgarnas vilja till egenmakt, genom att lägga de kommunala bostäderna i en stiftelse.
Varför ta ifrån medborgarna i miljonprogramområdena ett effektivt verktyg till ett bättre liv?
Mohammad Derakhshan
Danderyd
Gunilla Glatz
Stockholm
Projektledare i Stockholms stad med mångårig erfarenhet av utvecklingsarbete