Om Stocksund - en del av Danderyd

... om kommunledningen   - klicka
... om Lagman Linds väg    - klicka

... om Cedergrens tornet    - klicka

... om Petruskyrkan -           klicka

 

Från 1862 – eller det år då kommunalstämman bildas i Stocksund – styr kommunalstämman. En notis finns från 1898 då kommunalstämman i Stocksund manar hundägare att ta ”bättre vara på sina hundkreatur”. Argsinta hundar för enligt kommunalstämman bära munkorg.

 

1897 bildas en kommunalförening i Stocksund i avsikt att göra samhället till ett municipalsamhälle. Ett municipalsamhälle är en kommun med särskilda krav på byggplaneringsområdet. Från år 1900 kunde municipalsamhällen bildas för att man där - i en kommun på landsbygden - skulle kunna tillämpa 1874 års byggnadsstadga som reglerade villkoren för byggnation i städer och tätorter.

 

Den 31 december 1900 är antalet invånare i Stocksund 139 invånare.

 

Den 27 maj 1901 sker konstituering av municipalföreningen i Stocksund med blivande ordföranden municipalstämman J A Hultman som drivande kraft.

Föreningen upplöses den 24 juni 1903 då dess uppdrag slutförts.

 

25 april 1902 blir Stocksund efter framställning från municipalföreningen municipalsamhälle enligt Kungl. Maj:t beslut.

 

27 juni 1902 hålls första municipalstämman. J A Hultman, e o hovrättsnotarie, väljs till ordförande och kvarstår till 1906. Vice ordförande blir kamrer  R Isaeus, som 1904 efterträds av e.o hovrättsnotarie Edvard Langborg.
                            
Den 31 december 1902 är antalet invånare i Stocksund 278 invånare, varav 89 minderåriga.

 

1 januari 1910 Stocksund blir köping – efter beslut av Kung. Maj:t den 31 december 1909!

 

(En köping, en kommunform som fått fastare bestämmelser från 1898, var i grunden ett municipalsamhälle men där ytterligare bestämmelser för byggnadsstadga och brandförsvar samt krav på stadsplan, gällde.)

 

Det innebär att åren 1902-1909 var Stocksund ett municipalsamhälle, ledd av en municipalstämma och municipalnämnd

 

Från 1 januari 1910 blev Stocksund en köping och från den 1 januari 1918 inrättades ett kommunalfullmäktige.

 

Den 31 december 1920 har befolkningen vuxit till 1656 personer.

 

1922 avstyrker Stocksunds kommunalfullmäktige inkorporering av nuvarande Söderskogen i köpingen.

 

1928 avstyrker Stocksunds kommunalfullmäktige åter inkorporering till kommunen av nya områden, denna gång Långängen och delar av Stockby.

 

1933 avstyrker Stocksunds kommunalfullmäktige enhälligt inkorporering till kommunen av nya områden, denna gång Långängen och Söderskogen

 

Den 1 januari 1935 inkorporeras enligt beslut av Kungl. Maj:t Långängen, Söderskogen och Ekbacken med Stocksunds köping.

 

Den 31 december 1940 är antalet invånare i Stocksund 2992 invånare.

 

1 januari 1942 inkorporeras Sikreno och Inverness med Stocksunds köping.

 

Den 31 december 1960 är antalet invånare i Stocksund 4994 invånare.

 

1 januari 1967 slås Stocksunds köping samman med Djurholms stad under namnet Djursholm.

 

1 januari 1971 bildas nya kommunen Danderyd, tidigare Djursholms stad och Danderyds köping, bestående av tätorterna Djursholm, Stocksund, Danderyd och Enebyberg. Samtidigt överförs Tranholmen till Danderyds kommun från Lidingö.

 

Den 31 december 1980 är antalet invånare i gamla Stocksunds köping 3240 invånare.

 

Den 31 december 1999 är antalet invånare i gamla Stocksunds köping 5915 invånare.

 

Senast redigerad: 28 maj 2006 av Gunnar Andrén

Broar över Stocksundet - och broavgifter ...

Den första bron över Stocksundet anlades 1715, en provisorisk en flottbro. Den stod färdig i augusti samma år.

Byggandet hade föregåtts av att bönder i Roslagen vid 1697 års riksdag hade klagat över de dåliga förbindelserna över det svårpasserade Stocksundet. Men det var först 1715 som arvprinsen Fredrik av Hessen gav landshövdingen, Ture Bielke, order om att bygga en provisorisk bro, av rent militära skäl.

I januari 1716 beordrade landshövdingen så ägaren till Djursholms slott generalmajor Banér att bygga en permanent bro. Den färdigställdes samma år, blev 180 alnar lång och 11 alnar bred.

1723 krävde generalmajor Banér 19.050 daler kopparmynt av riksdagen för brons byggande och drift. - Oblygt, tyckte borgarståndet, som ansåg att Banér byggt bron frivilligt.

1724 beviljade emellertid Kungl Maj:t 10.000 daler kopparmynt, för byggandet och för att armén fick använda bron.   Någon mer statlig ersättning blev det inte, familjen baner arrenderade ut bron för 2.400 daler kopparmynt/år - mot att arrendatorn fick ta upp broavgift.

1789 skrev Roslagsbönderna åter till riksdagen och krävde fri passage under vintern då bron var så dålig att det var förenat med fara för livet att nyttja den.   Den första permanenta flottbron över Stocksundet klarade sig emellertid fram till 1797 då bron slet sig och försvann ut i Värtan. Den kunde först efter stort besvär och höga kostnader återställas. (Bron slet sig sedan flera gånger de närmaste decennierna.)

I drygt 100 år kom denna flottbro att fungera, mer eller mindre bra.

I maj 1824 kom en ny bro till stånd. Den blev inte långvarig: hösten 1824 bröts den sönder, omöjlig att använda.

Men redan 1826 stod en ny bro färdig, detta sedan kanalbyggaren Baltzar von Platen, mekanikern Samuel Owen och arkitekten Jakob Wilhelm Gerss, några av tidens mest kända konstruktörer, biträtt bruksinspektorn Olof Forsgren, i byggandet.   Denna bro kom att bestå i mer än 100 år.    Den 21 december 1885 invigde Oscar II järnvägsbron över Stocksundet.

Järnvägsbron över Stocksundet hade en modernitet, en riktig nymodighet: Den var elektrifierad. Den 15 maj 1895 var hela Roslagsbanan elektrifierad.    Sista tåget över bron? Det gick 29 mars 1996, bron demonterades 1997, dock att bropelaren på Stocksundssidan bevarades och kan ses än i dag.

Dagens broar över Stocksundet

I dag finns tre broar över Stocksundet: landsvägsbron, tunnelbanebron och Roslagtågsbron.   Den 20 november 1936 invigdes den landsvägsbro som byggts 1934-35. Den kom att bestå i över 50 år. Den revs genom sprängning den 18 september 1990 - men kan ännu beses av den som vill: Den ligger på 38 meters djup i Stocksundet ...   1826 års bro kvarstod som gångbro tills den revs 1957-58, efter många protester från stocksundsbor.   Den 28 januari 1978 invigdes dne 13 meter höga (segelfri höjd) tunnelbanebron över Stocksundet.   Den 15 juli 1990 stod nya landsvägsbron över Stocksundet färdig, men invigningen skedde först 20 maj 1992 då fyrfältsbron var helt klar.   Den 18 maj 1996 stod så nya järnvägsbron över Stocksundet klar. Stocksunds nya järnvägsstation invigdes och tågen börjar gå.