Nya friska beslut i nya fräscha lokaler! 

Nu har huvuddelen av kommunens tjänstemän flyttat in i det nya kommunhuset (fd Teliahuset) vid Rudsjöterrassen. Flytten av cirka 700 tjänstemän från olika våningsplan i det numera gamla kommunhuset i centrum samt från flera olika andra ställen i kommunen (bland annat barn- och utbildningsförvaltningen från Brandbergen) har gått bra. Det är inte utan att jag känner en viss beundran för alla de goda krafter som har samverkat för att allt skall fungera; från möbler, hyllor och flyttkartonger till tavlor, telefoner och datorer. Det har ställt stora krav på en bra logistisk planering och ständig uppföljning. De tjänstemän som mitt i sommaren har dragit ett tungt planerings-, genomförande- och uppföljningslass skall ha ett stort tack. 

Det är ingen tvekan om att det nya kommunhuset har alla förutsättningar att verkligen i ordets genuina mening bli ett kommunhus. Här finns en kraftigt förbättrad och upprustad arbetsmiljö för samtliga inflyttande tjänstemän, vilket jag hoppas avspeglar sig i både trivsel och resultat. Här finns också en sammanträdes- och konferensavdelning som snart skall kunna nyttjas för alla de möten och sammankomster som hör en lokal demokrati till. Mötesmöjligheterna blir väsentligt bättre för alla de olika kommunalpolitiska möten som olika politiska grupper behöver genomföra. Kommunstyrelsen och övriga nämnder får en ny och bättre sammanträdeslokal och vem vet - kanske även kommunfullmäktiges sammanträden kan få en permanent och bättre lösning än i dag. Vi skall inte glömma att alla de par som vill gifta sig borgerligt nu i det nya kommunhuset får ett nytt, värdigt och för ändamålet specialinrett vigselrum. 

Som navet i huset finns också ett centralt torg med mycket högt i tak. På torget finns enormt mycket bättre förutsättningar än i det gamla kommunhuset att slå sig ned, ta del av information, möta andra för samtal och tas emot som gäst och besökare i huset. Jag ser framför mig att detta centrala kommuntorg får en bred, allmän och uppskattad användning. Jag är verkligen glad att kommunfullmäktige fattade alla de beslut som krävdes för att få till stånd denna utveckling. Jag är övertygad om att fler än jag i den politiska skaran kommer att uppskatta det som nu genomförs och att man också är beredd att på ett seriöst sätt ta ansvar för de ytterligare beslut som kan komma att krävas. Nu är situationen löst för de kommande tio åren. Under den perioden måste kommunen fundera på ytterligare alternativ för att bevara en handlingsfrihet i framtiden och inte vara beroende av en enda lösning. Ett alternativ kan då kanske vara att bygga ett nytt kommunalhus någonstans i Handen. 
 

Menar vi allvar med en levande skärgård?

Det är många som talar om en levande skärgård. Var och en har naturligtvis sin egen bild av vad begreppet innebär. För mig handlar en levande skärgård i första hand om att det finns människor och familjer som är bofasta och har huvuddelen av sitt vardagsliv på våra öar. En del kan självfallet ha sitt arbete på hel- eller deltid på fastlandet, men det är i så fall till ön man återkommer efter arbetets slut.  

Det är många faktorer som krävs för att upprätthålla och utveckla en levande skärgård. De olika faktorerna är dessutom ömsesidigt beroende av varandra. Jag vill redovisa några av de faktorer som jag ser som avgörande för att möjliggöra en levande skärgård året runt.  

En levande skärgård kräver att det finns möjligheter för en hygglig andel av befolkningen på en större ö att ha sin grundläggande försörjning och inkomst genom arbete på ön. Det är naturligt att en andel av den arbetande öbefolkningen pendlar till arbeten på fastlandet – eller kanske på andra öar. En levande skärgårdsö måste ändå ha ett påtagligt vardagsliv som baseras på en viss aktivitet i traditionella näringar som till exempel jordbruk, skogsbruk, sjöfart och fiske och på en ökande aktivitet i det moderna arbetslivet genom turism, distansarbete och utbyggd användning av informationsteknologi i olika småföretag. Annars riskerar ön att sakta men säkert förvandlas till ett ställe för enbart nattvila och fritid.   

En levande skärgård kräver att det finns en viss kommersiell service och att det finns en grundläggande samhällsservice på de större öarna, till exempel barnomsorg, skola och hemtjänst. Skall det finnas service så måste det finnas underlag i form av kunder till butiker och företag, barn och elever i barnomsorg och skola samt kvarboende äldre eller funktionshindrade som behöver hemtjänst och andra stödinsatser. Den kommersiella servicens överlevnad är i sin tur beroende av att stora delar av lönsamheten kan hämtas hem genom säsongsmässiga variationer i efterfrågan, till exempel genom fritidsboende och turism.  

En levande skärgård kräver att det finns boenden med olika storlekar och upplåtelseformer. Det måste vara möjligt för olika hushållstyper att få ett vettigt helårsboende till realistiska kostnader i skärgården. Den viktigaste frågan för långsiktig överlevnad i vår skärgård är att unga och nybildade familjer kan skaffa sig ett bra boende. Det är dessa familjer som är grunden för underlaget i barnomsorg och skola. Det är också dessa familjer som kan fortsätta att finna sätt att förena ett aktivt arbetsliv med helårsboende i skärgården. För att möta deras behov krävs att det finns någon form av lägenhetsboende på de större öarna - som en brygga för de unga familjerna mellan ungdoms- och studentboende och ett fastighetsköp.
 

En levande skärgård kräver att turismen och fritidsboendet också ges möjligheter att utvecklas och växa. En utveckling av turismen i Haninge ger möjligheter för fler boende i glesbygd och skärgård att försörja sig och bo kvar. Det finns ett ömsesidigt beroende. Turismen och de fritidsboende behöver service och tjänster. Samtidigt kan servicen och tjänsterna bara finnas kvar om turismen och besöksnäringen utvecklas.
 

En levande skärgård kräver ett mera flexibelt och realistiskt synsätt hos kommuner och myndigheter. Tillämpningen av strandskyddsbestämmelserna och bygglovgivning är exempel. Man måste ta särskild hänsyn till behoven hos såväl skärgårdsbefolkningen som inom turismen och friluftslivet. I skärgårdskommunerna finns en omfattande småskalig näringsverksamhet av stor betydelse för livet i skärgården. Den bofasta befolkningen, de fritidsboende och det rörliga friluftslivet har alla behov av dessa näringar och deras ibland strandnära etableringar. En sådan viktig lokal utveckling får inte motverkas. 

Vi har alla en läxa att göra – i myndigheterna, i kommunerna, inom politiken, hos turister, hos fritidsboende och hos de åretruntboende. Jag skulle gärna se ett gemensamt utvecklingskontrakt som på allvar tar sikte på att möjliggöra en levande skärgård. 
 

Stöd av länsstyrelsen och landshövdingen?

När allt detta är sagt känns det därför mycket positivt att vår nye landshövding Per Unckel vid sitt besök i Haninge i början av juni var mycket tydlig med att han just nu starkt prioriterar länsstyrelsens uppgift att hjälpa till med att få fart på en viss hyresbostadsproduktion i skärgården. Han utlovade att länsstyrelsen på alla sätt skulle se till att på smidigast möjliga sätt för sin del bidra till att hyresbostäder skall kunna byggas på de större öarna. Detta känns ju utomordentligt bra. Vi har på Utö sedan den 1 november fyra hyreslägenheter i drift genom det uppdrag att genomföra den produktionen som vi gav Haninge Bostäder förra året. På norra Utö finns nu också ett hyresbostadsprojekt på gång i Skärgårdsstiftelsens regi. Vi har sedan några år tillbaka från kommunens sida stött ett projekt som ett lokalt bostadskooperativ har tagit initiativ till vid Kyrkviken på Ornö. Jag hoppas verkligen att kommunen, de lokala företagen och bostadsintressena samt länsstyrelsen kan samverka för att alla dessa planer skall kunna bli verklighet.

Tommy Lundin

Kommunalråd och gruppledare (fp) 
E-post: tommy.lundin@haninge.se 
Tfn: 08-606 84 90