Tommys månadsbrev maj 2007

Med ordning i ekonomin bäddar vi för framtiden!

Ordning och reda i ekonomin - en viktig framtidsfråga

Kommunens årsredovisning för år 2006 kommer att behandlas vid kommunfullmäktiges junisammanträde. Det är ingen tvekan om att Haninge kommuns ekonomi är välskött. Totalt resulterade 2006 års verksamhet i ett överskott på nästan 100 miljoner kronor.

Då skall man ändå komma ihåg att om allt hade blivit som det var tänkt när budgeten för år 2006 beslutades av kommunfullmäktige i juni 2005 så borde överskottet egentligen ha varit minst 130 miljoner kronor. Skälet till att det inte blev så är att budgetöverskottet redan förra året genom tilläggsanslag sänktes med 12 miljoner kronor och att pensionskostnaderna blev 20 miljoner kronor dyrare än beräknat.  Dessutom blev nämndernas nettoöverskott betydligt mindre än vad det borde ha blivit, främst på grund av barn- och utbildningsnämndens underskott på 17 miljoner kronor.

Man skall också ha i minnet att nästan 60 miljoner kronor av överskottet år 2006 är engångsintäkter genom försäljningar av mark och fastigheter. De pengarna kan inte läggas in som täckning för verksamhetskostnader som gäller år efter år, till exempel personal och lokaler.

Kommunens ekonomi är visserligen fortfarande i balans, men de kommande åren kommer att bli tuffa för Haninge kommun. Kommunkoncernen har dessutom fortfarande en stor låneskuld som vi måste fortsätta att arbeta bort. Behovet av att kommunens kommande budgetar alltid innehåller tillräckligt stora reserver för att möta framtidens osäkerheter och utmaningar är ett centralt inslag i en ansvarsfull liberal politik för Haninge.

Skolans ekonomi - en ödesfråga

Kommunfullmäktiges debatt och beslut om årsredovisningen för år 2006 kommer i hög grad att fokuseras på skolans ekonomi och varför det blev som det blev förra året. I den nya politiska majoriteten arbetar vi hårt med att reda ut de ekonomiska problemen inom skolan och förskolan. En del gör det mycket enkelt för sig och pekar på kommunens överskott för år 2006. Därför vill jag än en gång tydliggöra att engångsvinster vid försäljningar inte kan användas för att åtgärda ekonomisk obalans i de löpande driftkostnaderna. 

Skolans ekonomi är mera bekymmersam än vad någon verkar ha känt till. Det är nämligen så att det inte bara handlar om ett tillfälligt underskott inom nämndens ansvarsområde för år 2006 på 17 miljoner kronor. Det är tyvärr så att nämnden och förvaltningen har lagt ut betydligt större resurser till förskolor och grundskolor än vad man har haft. Skillnaden är dryga 50 miljoner kronor i förra årets prisnivå. Detta gör att kostnadsreducerande åtgärder måste sättas in snabbt och effektivt om inte problemen skall växa lavinartat och leda till en ekonomisk kris för hela kommunen.

Man kan kortsiktigt välja att blunda för detta och det ser vi nu politiker och partier som gör. Självklart kan man vinna snabba och kortsiktiga politiska poänger på att basunera ut att det inte behövs några åtgärder och att inget skall drabbas. Jag är själv övertygad om att det lönar sig i längden att vara sanningsenlig, ta ansvar och bygga för framtiden.

När det gäller ansvaret för den uppkomna situationen har jag inget problem med att stå för att folkpartiet har styrt Haninge kommun tillsammans med socialdemokraterna sedan år 1995. Det är alltså fullt ut så att socialdemokraterna och folkpartiet självfallet har ett ansvar för det bokslut som nu presenterats för år 2006. Folkpartiet tar det ansvaret. Det gäller både för att kommunen totalt sett har en stabil och god ekonomi, men också för att kontrollen över skolans ekonomi på väsentliga punkter brast under slutet av förra året. Även om politiker inte har full insyn i allting som sker inom en förvaltning som omsluter nästan halva kommunens budget så finns det ett politiskt ansvar både för framgångar och motgångar. Det är alltid lättare att framhålla de politiska insatserna när det går bra och rubrikerna ger positiva vibrationer. Ansvaret är dock någonting som man också måste vara beredd att ta när det blåser snålt och känns tufft.

För min del är det mot den bakgrunden helt riktigt att kommunfullmäktige uttalar en viss kritik mot de brister i den ekonomiska kontrollen inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde som förekom under år 2006. Den kritiken skall tas som en uppmaning till bättring inför framtiden. Det skall aldrig löna sig att slarva med ekonomin. Det skall alltid löna sig att vara vaksam, ställa de rätta frågorna och kräva åtgärder när saker och ting är på väg åt fel håll.

Stora satsningar i budget för år 2008

Kommunfullmäktige skall i juni besluta om ekonomiska ramar och mål för samtliga nämnders och förvaltningars verksamhet för de kommande åren och då naturligtvis särskilt för år 2008. Skatteintäkterna växer kraftigt och vi räknar med att klara budgeten innevarande år (2007) inom de ramar som gäller. Ingångsvärdena i budgetarbetet är därför goda. Samtidigt konstaterar vi växande behov när det gäller till exempel ökande lönekostnader till följd av delvis oväntat kostnadsdrivande löneavtal, fler kommuninvånare, fler barn i förskolor och skolor, fler äldre inom äldreomsorgen och fler funktionshindrade inom handikappomsorgen. Vi vet också att skatteintäktsprognoser och kostnader för pensionsåtaganden ändras hela tiden. Jag har varit med om att skatteintäkterna plötsligt har sjunkit med 80 miljoner kronor över en natt. Då uppstod omedelbara behov av kraftiga åtgärder och nedskärningar. Jag vill slutligen också nämna att kommunen står inför mycket omfattande investeringsbehov när det gäller förskolor och skolor, gruppboenden och teknisk infrastruktur. Det handlar om att möta en växande befolknings behov av service, trafik och annan infrastruktur. Det handlar tyvärr också om att rätta till 60- och 70-talens brister och fusk när det gäller standarden i framförallt förskolor och skolor.

Med alla dessa ingångsvärden är det därför absolut nödvändigt att kommunens budget varje år innehåller en tillräckligt stor reserv för att möta osäkerheterna. Kommunfullmäktige har flera år i rad beslutat att reserven skall vara mellan två och tre procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. I det budgetförslag som nu läggs är reserven 2,6 procent. Jag ser redan nu, med tanke på avtalsrörelsen, att det är mycket klokt att ha en reserv så att personalens löneökningar inte i sig skall behöva leda till omedelbara sparpaket i verksamheterna. Jag är övertygad om att vi innan året är slut kommer att uppleva flera oväntade händelser som kommer att påverka kommunens ekonomi. Mot den bakgrunden är det enligt min uppfattning ett oansvarigt risktagande att i politiska och populistiska syften frångå kommunfullmäktiges sedan länge gällande beslut om nivån på de ekonomiska reserverna.

De ekonomiska ramarna för de kommunala verksamheterna kan nästa år ändå ökas med hela 173 miljoner kronor. Detta innebär att samtliga verksamhetsområden kan få hyggliga och på en del håll till och med mycket bra förutsättningar för att både möta behovsutvecklingen och åstadkomma kvalitetsförbättringar. Barn- och utbildningsnämnden får en ramökning som tillsammans med minskade lokalkostnader och de extra ramtilldelningarna för år 2007 ger goda förutsättningar för fortsatt fokus på att eleverna skall nå målen i kommunens skolor. Socialnämndens ramökning ger möjligheter till personalförstärkningar inom barn- och familjearbetet och drogsamordning samt för att erbjuda feriearbeten för ungdomar. Äldreomsorgsnämnden får en kraftig ramökning för att möta framtida behov inom hemtjänst och äldreboende, men också för att kunna satsa på utvecklat samarbete med ideella krafter, införande av kundval inom hemtjänsten samt förstärkningar inom anhörigvården. Kultur- och fritidsnämndens ramökning möjliggör inrättande av bokbuss, fortsatt arbete med ungdomens hus samt en ny idrottshall i Torvallaområdet. Budgeten innebär också kraftiga förstärkningar inom miljöområdet och möjligheter att fullfölja viktiga detaljplaner och programarbeten som handlar om kommunens utveckling och tillväxt.

Kommunens budgetdebatter har i alla tider handlat om att den politiska oppositionen (oavsett vilka partier den har bestått av) med mer eller mindre trovärdiga argument har krävt att ytterligare några miljoner skall anslås till olika områden. Det har då förstås alltid handlat om att det behövs några miljoner till inom skola, vård och omsorg. Så ser det ut även inför årets budgetdebatt. Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill fördela ytterligare cirka 50 miljoner kronor till främst skola, äldreomsorg och socialtjänst. Detta finansierar man med att minska kommunens ekonomiska reserver till en äventyrligt låg nivå. Resursmässigt betyder detta ändå att de etablerade politiska partierna i stort sett är överens om hur 2 830 miljoner kronor skall fördelas. Procentuellt betyder detta att det finns en politisk samsyn beträffande mer än  98 procent av kommunens samlade utgifter. Kanske kan det vara detta faktum som gör att många kommuninvånare ibland har svårt att förstå vad det politiska käbblet egentligen handlar om?

Tommy Lundin
Kommunalråd och gruppledare (fp)
E-post: tommy.lundin@haninge.se
Tfn: 08-606 84 90