Dimman lättar

Novembermörkret tätnar och dagarna blir kortare och kortare. När jag skriver detta finns det ändå en tröst i adventstidens tända ljus och julstjärnor. Det är bara några veckor till jul. Det är en månad till ett nytt år. Under denna tid blir det också så att dygnsrytmen vänder. Dagarna knaprar återigen in minut för minut på nätternas mörker. Jag tänkte ägna detta månadsbrev åt att ge min syn på det politiska mörker och de dimridåer som utgör den politiska oppositionens svartmålning och partitaktik. Jag gör det under bildligt musikaliskt ackompanjemang av "Dimman lättar" - Carl Nielsens vackra komposition för flöjt och harpa.

Partitaktik före verkstad

På det största lokala oppositionspartiets hemsida och på dess gruppledares blogg kan man läsa att Haninge behöver en "jobbkommission". Gruppledaren har under hösten pratat med "flera företagare, fastighets- och markägare". Samtalen har uppenbarligen rört möjligheterna att skapa jobb och framtidstro. Det är väl bra. Ännu bättre hade det varit om resultaten av dessa samtal hade resulterat i någonting mer än att partiet nu startar en "jobbkommission" som skall ta fram ett partiprogram för Haninges näringsliv. Jag vet uppriktigt sagt inte om det var det som de företagare och fastighetsägare som "partiet" träffade tänkte sig. Jag har givetvis ingenting emot att alla partier i Haninge utbildar sig i företagar- och näringslivsfrågor. Det kommer sannolikt Haningeborna till del i slutänden. Jag tror dock att det enda som ger riktiga resultat för människorna är gemensamma tag mellan politikerna för att lyfta fram möjligheterna och genom kloka beslut bidra till bättre förutsättningar för företag och företagande. Då räcker det inte med att ett parti tackar företagare och fastighetsägare för samtalen och sedan skriver partiprogram som siktar på att arbetet startar om två år. Det är gårdagens och det politiska rävspelets taktik.

Vi behöver åtgärder här och nu. Vi behöver inte svartmålningar och eländesbeskrivningar. Jag tycker att oppositionen i Haninge skall byta tävlingsgren. Jag erkänner att oppositionen vinner med hästlängder över oss i den politiska kommunledningen när det gäller svartmålning av kommunen. Det räcker för alla och envar att avgöra den matchen om man läser det största oppositionspartiets hemsida. Jag vill dock i stället utmana oppositionen på en rejäl kamp i grenen "konkreta åtgärder för Haninges positiva utveckling". Där kan kampen bli betydligt hårdare och jämnare om oppositionen lägger sig i hårdträning, tar in verkligheten och lär sig spelreglerna. Vi behöver uppkavlade ärmar och goda idéer. Vi behöver samverkan och öppenhet. Vi behöver planera för nuet men också för framtiden. Då duger det inte att det största oppositionspartiet tror att lösningen ligger i att det partiet utser en intern "jobbkommission". Hur goda och hedervärda deltagare en sådan kommission än har så är det ändå uppenbart att just detta grepp mera handlar om partitaktik än om att faktiskt bidra till Haninges positiva utveckling.

Partitaktik före vett

Vi kan hämta flera färska exempel på att partitaktik är ett överordnat mål för Haningeoppositionen. Ett sådant är oppositionens agerande i samband med att kommunfullmäktige för två veckor sedan antog nya riktlinjer för kommunens bostadsförsörjning.

Bland de föreslagna riktlinjerna vill jag särskilt nämna några. En är att kommunens bostadsförsörjning skall bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt med god balans mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. En annan är att den bostadssociala segregationen skall motverkas och att inga nya utanförskapsområden skall tillkomma. En tredje är att kommunen skall tillgodose bostadsbehoven för de kommuninvånare som har särskilda svårigheter på bostadsmarknaden. En fjärde är att bostadsbeståndet skall leda till en minskad klimatpåverkan, bland annat genom att energieffektiva bostäder och lokalt producerad förnybar energi stimuleras.

Till min förvåning valde den samlade röda och revolutionära oppositionen att yrka avslag på bland annat dessa punkter. Ja, det gick till och med så långt att man röstade för att dessa punkter inte skulle antas. Det betyder rent logiskt att man inte är beredd att slå fast att bostadsförsörjningen skall bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt, att bostadssegregation skall motverkas, att kommunen skall tillgodose bostadsbehoven för särskilt utsatta grupper och att bostadspolitiken skall bidra till minskad klimatpåverkan. Man måste nog vara rejält påläst på den partipolitiska egennyttans grunder för att förstå ett sådant agerande. Att med formella spetsfundigheter som bas rösta mot sådant som de flesta ändå står för inger inte ökad respekt för det politiska arbetet. Tvärtom. Kanske är det också därför som just detta agerande är ett av de få som inte stolt, frimodigt och med ett stänk av svartmålning trumpetas ut av oppositionen på de egna hemsidorna.

Partitaktik före ansvar

Marknadsföring är svårt. Det handlar ibland om förpackning. Det får vi ofta uppleva i Haninges kommunalpolitik eftersom det är ett signum för den politiska oppositionens arbete. Svartmålning och eländesbeskrivningar används frekvent som ett sätt att få rubriker, mediautrymme, interna hallelujamöten och eventuellt röster. När det gäller regional utveckling fick vi helt nyligen se en annan metod tillämpas.

Haninges kommunstyrelse beslutade för en vecka sedan att lämna Haninge kommuns synpunkter på förslaget till en ny regional utvecklingsplan för Stockholms län. I allt väsentligt blev de politiska partierna till slut överens om det svar som hade utarbetats. Detta svar innehåller för övrigt väldigt många viktiga synpunkter, till exempel att miljöaspekter och klimatpåverkan måste finnas med på ett tydligt sätt i slutprodukten. I svaret slås också fast att positionen som regional stadskärna är central för Haninges och för hela regiondelens utveckling. Vi betonar att människor, förutom bostäder, bra infrastruktur, social balans, ren miljö och närhet till naturen, också behöver kulturell stimulans. Därför bör även kulturens roll finnas med som en viktig faktor i den regionala utvecklingen. Haninge kommun håller också fram att Haninge inte bara har tätortsområden, utan också en stor, rik och mångfacetterad glesbygd, kustbygd och skärgård.

I svaret lyfter vi fram behovet av ökade satsningar på utbildningsområdet. Det gäller då inte minst högskole- och annan eftergymnasial utbildning i Haninge och på sydöstra Södertörn. Vi påpekar att vi måste fortsätta att arbeta med att öka attraktiviteten i segregerade bostadsområden och kommundelar. Vi betonar att regionen måste samverka internationellt och på andra sätt för att kunna bli en ledande tillväxtregion vid Östersjön. Vi lyfter särskilt fram en rad olika infrastrukturbehov, till exempel utbyggnad av Nynäsbanan till dubbelspår, av hamnen i Norvik, av en spårväg syd från Flemingsberg till Jordbro, Handen och Brandbergen, av Södertörnsleden till E 4 och av en ny Stavsväg mellan Berga och Tungelsta.

Allt detta var förmodligen alldeles för bra och positivt för den politiska oppositionen. Efter ihärdiga försök att hitta något som var dåligt verkar man ha bestämt sig för att uppfinna något. Därför la man i kommunstyrelsen ett förslag om att fördelarna med Förbifart Stockholm skulle lyftas fram ännu tydligare. Detta hade jag för min del inget problem med. Vi har under alla år drivit frågan om att denna förbifart måste byggas för att både avlasta Stockholms centrala delar och underlätta kommunikationerna mellan de södra och norra kommundelarna. Därför stödde jag i kommunstyrelsen gärna förtydligandet.

Detta ledde till att oppositionsrådet genast på partiets hemsida och sin egen blogg skrev att de borgerliga partierna backar om Förbifart Stockholm och att just detta centrala infrastrukturprojekt skulle ha sålts ut för att rädda den kommunala fempartikoalitionen. Det är naturligtvis nonsens. I det remissyttrande som kommunstyrelsen tog tillsammans med övriga Södertörnskommuner står uttryckligen att samtliga kommuner (inklusive Haninge!) står bakom Förbifart Stockholm och för den delen samtliga trafikprojekt som finns med i den s.k. Stockholmsförhandlingen och som den regionala utvecklingsplanen bygger på. Tydligare kunde inte stödet för Förbifart Stockholm vara. Varför valde då oppositionsrådet att lyfta fram Förbifart Stockholm ännu en gång? Kan det vara så att splittringen mellan de röd-gröna partierna i denna fråga behöver döljas av något sorts påhittat resonemang? Kanske fanns det just därför ett behov av att så tvivel om var de borgerliga partierna står i frågan?

Ja, jag tror nog att man kan säga att det för det största oppositionspartiet handlade om att skicka upp dimridåer kring hur ett röd-grönt styre skulle komma att hantera just Förbifart Stockholm om man skulle få tillfälle efter nästa val. Det är ju nämligen ett faktum att vänsterpartiet och miljöpartiet i kommunstyrelsen sa ett klart och tydligt nej till Förbifart Stockholm, medan folkpartiet och övriga allianspartier sa ja. Detta "fiskben i halsen" ger onekligen ett pikant inslag i den röd-gröna soppa som måste kokas ihop inför kommande val. Det finns naturligtvis all anledning att fråga sig hur en eventuell röd-grön allians i Haninge skall hantera just denna fråga - och för den delen ett ganska stort antal andra viktiga frågor. Haningeborna vill ha klara besked - inte partitaktiska dimridåer. Låt dimman lätta!

Tommy Lundin
Kommunalråd och gruppledare (fp)
E-post: tommy.lundin@haninge.se
Tfn: 08-606 84 90