Bostäder i fokus

Tiden flyger fram. Sommartiden slutade för en knapp vecka sedan. Den ljusa delen av dygnet krymper stadigt. Immiga och frostiga bilrutor får skrapas åtminstone varannan morgon och kväll. Det är dags för rock och kappa när man går ut. Ett skyddande lager behöver man också i politiken i bland. Även om man inte skall ta allt personligt så frestar det på när den politiska oppositionen vrider och vänder på sanning och kunskap. Det gäller att verkligen försöka sätta sig in i deras roll för att inte snedtända. De har svårt att nå ut i media och det offentliga samtalet och de behöver därför ta till olika knep för att synas, höras och märkas. Jag tycker dock att det borde gå att förena denna ambition med ett bättre förhållningssätt till sanning och verklighet.

Semantik eller politik

Under de senaste veckorna har bostadspolitik, bostadsförsörjning och bostadsbyggande varit högaktuella ämnen i Haningepolitiken. Det största oppositionspartiets hemsida och pressmeddelanden har handlat mycket om dessa frågor. Det har handlat om att Haninge borde bygga 50 nya hyresrätter per år, om att kommunen borde förbjuda ombildning av hyresrätter till bostadsrätter och om att kommunfullmäktiges politiska minoritet såg till att förslaget till riktlinjer för bostadsförsörjningen återremitterades för nya utredningar. Det lokala bostadspolitiska samtalet har dessutom till stora delar fastnat i om vi skall använda ordet segregation eller utanförskap för att beskriva ett tungt bostadspolitiskt arv från miljonprogramstiden (1960- och 1970-talen). Låt mig reda ut begreppen.

Nya hyresbostäder

Kommunens målsättning är att såväl boendeform (lägenheter, radhus och villor) som upplåtelseform (hyres-, bostads- och äganderätt) skall finnas att tillgå i kommunen och i kommundelarna utifrån de önskemål och behov som finns. Ungdomars och äldres behov bör alltid särskilt uppmärksammas. Det är också detta budskap som förmedlas i den politiska plattform som i december 2006 antogs av kommunfullmäktige som inriktning för de kommande årens mål- och budgetarbete.

Om den politiska plattformens budskap när det gäller bostadspolitiken förverkligas så kommer Haningebornas valmöjligheter att öka. I de områden där det i dag i huvudsak finns hyresrätter bör fler kunna erbjudas möjligheten att även få tillgång till andra upplåtelseformer. Motsvarande gäller givetvis i områden där äganderätt dominerar.

Just nu pågår byggandet av cirka 800 bostäder i Haninge. Det finns färdiga detaljplaner för ytterligare cirka 350 bostäder. Planarbete pågår för ytterligare nästan 4 000 nya bostäder. Det pågår således en enorm aktivitet inom ramen för kommunens bostadsförsörjning. Många kommunala tjänstemän sliter hårt för att göra allt detta möjligt.

Att inom ramen för detta bostadsbyggande tillgodose oppositionens krav på 50 hyresbostäder är inget problem. Det är snarare en alldeles för försiktig och enkelspårig ambition. Just nu pågår aktiva diskussioner om minst det dubbla. Vill man se varierande bostadstyper och upplåtelseformer i kommunen och i de olika kommundelarna så gör man klokast i att stödja de bostadspolitiska ambitioner som kommunledningen har redovisat och faktiskt också genomför.

Seriös bostadsomvandling

Kommunen arbetar för att det skall finnas varierade upplåtelseformer och boendeformer i alla kommundelar. Det är dock av olika skäl inte möjligt att i samtliga kommundelar upprätthålla en exakt likadan fördelning mellan höga och låga hus eller mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Bostadsrätten är den upplåtelseform som det på kommunnivå finns för litet av i Haninge. Det är därför viktigt att andelen bostadsrätter ökar något.

Kommunen kommer därför att seriöst pröva olika förslag om ombildning av hyresrätter till bostadsrätter. Kommunen har särskilt givit det kommunala bostadsföretaget Haninge Bostäder i uppdrag att informera sina hyresgäster om möjligheterna att bilda bostadsrättsföreningar. Detta arbete pågår just nu och vi får se vad det leder till. Kommande prövning kommer att ha sin utgångspunkt i att respektera hyresgästernas önskan, men den kommer också att innehålla kommunal- och företagsekonomiska bedömningar liksom strategiska bostadspolitiska ställningstaganden. För att värna en grundläggande likabehandling av kommunens medlemmar kommer kommunen inte att i förväg påbjuda, förbjuda eller utesluta förändrad upplåtelseform i något bostadsbestånd.

De olika förslag om att förbjuda bostadsrättsomvandling än här och än där som oppositionen ständigt återkommer till kommer kommunledningen att avvisa. Det är inte ett korrekt och hederligt förhållningssätt till kommuninvånarna att uppifrån bestämma vilka som får ansöka om bostadsrättsomvandling och vilka som inte ens skall få försöka. Ett sådant centraldirigerande och förbjudande förhållningssätt kan folkpartiet givetvis inte ställa upp på.

Nya riktlinjer för bostadsförsörjningen

 
Kommunstyrelsen har tidigare i enighet beslutat hur arbetet med att ta fram underlag för planeringen av kommunens bostadsförsörjning skall gå till och vad de olika underlagen och förslagen huvudsakligen skall innehålla. Enkelt uttryckt bygger de antagna principerna för hur bostadsförsörjningsfrågorna skall behandlas på att kommunfullmäktige i en första etapp beslutar om vad som skall uppnås inom den lokala bostadspolitiken. Därefter utarbetas i en andra etapp ett förslag till hur riktlinjerna skall uppfyllas - en bostadsstrategi.

Detta har den politiska oppositionen uppenbara svårigheter att ta till sig. Det kan naturligtvis också vara fråga om ren ovilja eller medvetet kastande av grus i det politiska maskineriet. Oavsett vilket som är det reella motivet så drev oppositionen vid senaste kommunfullmäktigesammanträdet igenom en i mitt tycke helt onödig återremiss av förslaget till riktlinjer för bostadsförsörjningen. Förslaget återkommer dock till kommunfullmäktige i november för antagande.

Bland de föreslagna riktlinjerna vill jag särskilt nämna vikten av att kommunens bostadsförsörjning skall bidra till en långsiktigt hållbar tillväxt med god balans mellan sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. En annan viktig punkt är att den bostadssociala segregationen skall motverkas och att inga nya utanförskapsområden skall tillkomma. En tredje är att kommunen särskilt skall arbeta för att tillgodose bostadsbehoven för de kommuninvånare som har särskilda svårigheter på bostadsmarknaden. En fjärde är att bostadsbeståndet skall leda till en minskad klimatpåverkan, bland annat genom att energieffektiva bostäder och lokalt producerad förnybar energi stimuleras.

Jag ser nu fram emot att kommunfullmäktige antar förslaget så att arbetet med att ta fram strategier för att uppfylla dessa riktlinjer kan starta på allvar.

Segregation eller utanförskap

En del politiker har i den lokala bostadspolitiska debatten, som jag nämnde inledningsvis, fastnat i en diskussion om vilka ord man skall använda för att beskriva verkligheten. För mig är detta ingen viktig fråga. Jag är däremot mycket angelägen om att vi kan komma vidare i arbetet med att minska de klyftor och negativa effekter som har uppstått på grund av en alltför ensidig och massproduktionsinriktad bostadspolitik under 1960- och 1970-talen. Vad man sätter för etiketter på områdena, på de drabbade eller på situationen i sig är för mig av sekundär betydelse. Det är handling och inte ord som räknas.

Stockholmsregionen utgör en motor för den ekonomiska tillväxten i riket. Tillväxten har dock en baksida i form av stora och ökande skillnader mellan vissa områden och den övriga regionen. I synnerhet i regionens södra del finns s.k. ”utanförskapsområden” som bildar ”fattigdomsfickor” på bostadsmarknaden. I dessa ökar successivt koncentrationen av hushåll i utanförskap (fattiga) med låga inkomster, låg sysselsättning, låg utbildning, bidragsberoende och dålig hälsa. Områdena är vanligtvis också invandrartäta (svenskglesa), vilket ytterligare kan förstärka den sociala utsattheten genom språk- och kulturbarriärer. Segregationen skapar sociala problem av olika slag vilka förstärker varandra och skapar onda cirklar.

För att hantera situationen har regeringen antagit en politik för urban utveckling. Politiken har följande mål:

• färre individer i utanförskap i stadsdelar som präglas av utanförskap,
• färre antal stadsdelar som präglas av utanförskap,
• fler stadsdelar, som präglas av ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling.

Arbetet med problemen måste präglas av ett brett perspektiv, helhetssyn, långsiktighet och uthållighet. Särskilt viktigt är tidigt förebyggande åtgärder för barn och ungdomar, åtgärder för att ge vuxna en andra chans i livet till utbildning och till sysselsättning men även åtgärder för att öka själva områdets attraktivitet på den regionala bostadsmarknaden.

Kommunen har nyligen undertecknat ett lokalt utvecklingsavtal med staten. Avtalet fokuserar på Jordbro och innebär att kommunen, statliga myndigheter och övriga intressenter i Jordbros utveckling skall samverka inom ordinarie organisation och med befintliga resurser för att uppnå de gemensamma utvecklingsmålen för Jordbro.

Åtgärder för att motverka själva segregationen skulle kunna ske genom insatser för att:

• öka attraktiviteten i befintliga utanförskapsområden/ socialt utsatta områden 
• undvika att nya utanförskapsområden (socialt utsatta områden ) tillkommer.
• utveckla samverkan med stat/landsting för effektiviserat stöd till utanförskaphushållen
• tillse att nya bostäder och bostadsområden håller hög kvalitet
• underlätta bostadskarriär inom kommundelen/grannskapet
• komplettera områden med underrepresenterade bostadstyper/upplåtelseformer 
• förbättra tillgängligheten till och från dessa områden i regionen

Flera av dessa åtgärder kan ingå i en strategi för att leva upp till de riktlinjer för bostadsförsörjningen som föreslagits. Att då fastna i en diskussion om vad man skall kalla det ena och det andra ter sig ganska meningslöst och kraftödande. Vi har i mina ögon en situation där den tidigare förda bostadspolitiken och sociala faktorer samverkar och förstärker varandra på ett negativt sätt. Segregation leder till och förstärker utanförskap på samma sätt som utanförskap leder till och förstärker segregation. Låt oss komma vidare med ett konkret arbete för att minska människors utanförskap och åstadkomma ett inkluderande Haninge där alla känner sig välkomna och delaktiga på lika villkor.

Tommy Lundin
Kommunalråd och gruppledare (fp)
E-post: tommy.lundin@haninge.se

Tfn: 08-606 84 90