Dags för bokslut 2010. Vi har nu passerat två riktigt besvärliga år för både den stora
världen och den lilla kommun vi bor i. Varje år har det resonerats som om vi just nu
klarar oss med ett nödrop, men att nästa år blir ett barfota gatlopp i tagelskjorta, säck
och aska.
Vi har plundrat spargrisarna i koncernen och tvingats föra en närmast förtvivlad, men kanske
också heroisk, kamp mot utanförskap och skenande sociala kostnader. Så mitt uppe i allt
elände kom lärarförbundens skolrankning med Södertälje på trista sista plats.
Men kommunen har också inlett ett värdefullt förändringsarbete med Lean/Växthuset och
fokuserat på arbetslinjen. Lägg därtill extra statliga pengar och ett skatteutjämningssystem
som gynnar Södertälje, så ser det nu ut som om vi kan ta steget upp ur stålbadet till lite
säkrare mark. Och skolan har stärkts med ytterligare 95 miljoner kronor.
SCENFÖRÄNDRING. Redan vid höstens delårsrapport kom den sensationella vändningen.
Det var en total scenförändring, med plusvarianter på alla fronter; skatteintäkter, statsbidrag
och skatteutjämning. Alliansregeringens arbetslinje hand i hand med ordning och reda i
statsfinanserna hade burit frukt även i Södertäljes trädgårdar.
För första gången på länge klarar vi målet för God Ekonomisk Hushållning, till viss del med
råge. Underskott har vänts till överskott. En hårt brandskattad Telgekoncern håller ändå
ställningarna med plus 120 miljoner, vilket vi medborgare får på räkningarna för el, värme,
sophämtning, vatten och avlopp med mera.
Men vi vill ändå utfärda varning för hybris. Det är bara att kavla upp ärmarna ett varv till,
spotta i nävarna och ladda batterierna för ännu mer hårt arbete i fädrens spår. I det rödgröna
Södertälje åderlåts fortfarande försörjningsstödet och flera nödvändiga investeringar har
lagts på is, bland annat multihallen för gymnastik och friidrott. Delar av kulturen har satts
på sparlåga, med Torekällberget som lite tragisk sinnebild. Ändå är det så att kultur- och
fritidssektorn producerar mer idag med mindre pengar och färre personal än för tio år sedan.
MÖNSTERKLASS. Södertälje kommuns nämnder sköter sig som en mönsterklass, fast
med två olycksfall i arbetet, överförmyndarnämnden och miljönämnden. Men vi har bara en
gossen Ruda, den nu delade social- och omsorgsnämnden. Annars är det idel överskott. Även
de ekonomiskt känsliga kommundelsnämnderna levererar alla svarta siffror.
Vad gäller social- och omsorgsnämnden vore det redovisade underskottet på 36 miljoner en närmast häpnadsväckande förbättring om det vore hela sanningen, men så är det inte.
Försörjningsstödet fortsätter att växa, om än inte lika snabbt som tidigare. Dessutom har
nämnden ifråga fått tillskott under året via centrala anslag. Vi har spårat mot rätt håll, men det
är bättre fäste än glid under laggarna.
RÖR INTE BERGVIK. Parallellt med årsredovisningen utspelas ännu ett drama på östra
sidan kanalen. Det är Bergviks värdshus som för femtioelfte gången ruskas om på något sätt.
Nu är det lördagar och söndagar, som av någon outgrundlig anledning anses olämpliga för
matupplevelser, men desto mer anpassade för papp- och plastförpackad snabbmat. Betänk
då att personalen och di gamle medverkat till ett överskott på över 13 miljoner kronor för
äldreomsorgsnämnden. Hotet mot Bergviks värdshus handlar om en tjugosjättedel av den
summan. Tala om att otack är världens lön. Vi accepterar inte att Bergviks värdshus blir ett
gatukök på helgerna.
FRAMTIDSTRO. Ekonomiskt obestånd är inte längre ett akut hot mot Södertälje. Våra
utmaningar är dock desamma som tidigare. Målet är att göra kommunen attraktiv att bo
och verka i. Vi vet de klassiska recepten: Bra skolor och förskolor, natur- och vattennära
bostäder, ett rikt kulturliv, en kollektivtrafik som fungerar även på vintern, vardagstrygghet
med rena och snygga offentliga miljöer, utan kriminella gäng och med socialt förebyggande
engagemang. Det är så vi skapar framtidstro över generationsgränserna.
MATS SILJEBRAND (FP)
BO HÅKAN STOCKHAUS (FP)